Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Progressionen för kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), svenska och matematik verkar väl genomtänkt, men det blir inte tydligt hur denna progression ser ut i praktiken. Lärosätet beskriver kursernas innehåll och genomförande och ger exempel på examinationsformer. Det finns adekvata stödinsatser för att studenter med bristfälliga matematikkunskaper ska kunna nå examensmålet.

Inom UVK menar lärosätet att ämneskunskaper innebär allmändidaktiska kunskaper. Examinationsformerna är varierande, vilket bedömargruppen ser som en fördel. Det är även en styrka att fältstudier ingår i alla UVK- och ämneskurser. Det stärker professionsanknytningen och kopplingen till det utvecklingsarbete som pågår i skolan. Däremot är det i självvärderingen inte tydligt hur kurserna hanterar relationen mellan forsknings- och utvecklingsarbete. I intervjuerna framkom information som pekar på att undervisningen som rör forskningsarbete skulle behöva stärkas i ämneskurserna. Vidare framkommer det av underlagen att matematikundervisningen tydliggör kopplingar till aktuell forskning som bedrivs vid lärosätet, men att kopplingarna är mycket svagare i utbildningen i övrigt. Det måste ses som en svaghet. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver överväga hur de kan stärka studenternas möjligheter att få insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Av självvärderingen framgår utbildningens innehåll och delvis vilka examinationsformer som används, men det är till stora delar oklart hur undervisningen utformas och genomförs. Det gäller särskilt för svenskämnet. I matematikundervisningen verkar det finnas ett fokus på elevers missuppfattningar och brister i deras lösningar. Det är en styrka att lärosätet erbjuder extra kurser i matematik för att kompensera för otillräckliga förkunskaper hos studenterna.

Inom svenskämnets grundläggande kurs ingår både språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och ämnesdidaktiska perspektiv, men det är otydligt hur svenska språket behandlas och hur kunskaperna examineras. I redogörelsen av den sista terminens svenskkurser står inget om litteraturkursen och språkkursen beskrivs mycket övergripande. Fältstudieuppgifter ingår i samtliga svenskkurser. I intervjuerna framhöll lärosätet elevers förförståelse vid läsning, teorier om meningsskapande och

andraspråksperspektiv som exempel. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att överväga en genomlysning av svenskämnet med stöd av en extern ämnesexpert.

Bedömargruppen vill samtidigt framhålla styrkan i att utbildningens struktur verkar vara väl genomtänkt eftersom matematik- och svenskkurser ligger i nära anslutning till varandra, och eftersom kurserna är fördelade på ett bra sätt genom utbildningen. Strukturen möjliggör lämpliga samarbeten och successivt fördjupade studier.

Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög. Utbildningen är så pass ny att inga självständiga arbeten hade producerats när utvärderingen genomfördes.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att det finns en god progression där studenterna genomför mindre kvalitativa studier med en ökad grad av komplexitet genom utbildningen. I flertalet kurser genomförs exempelvis fältstudier som behandlar målet.

När lärosätet redogör för hur de arbetar med detta mål ger de exempel från några kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Under en kurs vardera i svenska, matematik och engelska arbetar man med att tydliggöra den vetenskapliga grunden och med akademiskt skrivande, men i det sammanhanget nämns inget om vetenskapsteori eller forskningsmetoder.

Bedömargruppen ser en styrka i att de kursansvariga för de självständiga arbetena är medbedömare av arbeten i forskningsmetodkursen. Det är också bra att kursansvarig lärare för forskningsmetodkursen ingår i handledarkollegiet för de självständiga arbetena, och att alla lärare har genomgått en kurs om att arbeta med och planera för studenters skrivprogression genom utbildningen. I intervjuerna framkom ett behov av att än en gång aktualisera lärares arbete med skrivande i alla kurser.

Av självvärderingen framgår inte hur studenterna möter och får möjlighet att tillämpa kvantitativ forskningsmetod i särskilt stor utsträckning. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utarbeta strategier för att stärka studenternas kunskaper om kvantitativa forskningsmetoder, både som kritiska läsare av studier där kvantitativa metoder används och för att själva kunna använda kvantitativa metoder.

I bedömargruppen har det väckts funderingar om hur studenterna förbereds för att kunna använda ämnesspecifika forskningsmetoder och vetenskapliga teorier som är anpassade efter ämnet.

Bedömargruppen menar att de diskussioner som lärarkollegiet för om att öka samsynen om vetenskapsteori och forskningsmetoder alltså också behöver omfatta ett kritiskt förhållningssätt till hur olika metoder lämpar sig olika väl i olika ämnen. I intervjuerna framkom information som pekar på behovet av att stärka undervisningen i fråga om ämnesspecifika analysmetoder. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över hur utbildningen ska organiseras för att säkerställa studenternas kunskaper i vetenskapsteori och forskningsmetoder som lämpar sig för de specifika studierna i de självständiga arbetena.

I självvärderingen framställer lärosätet relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som stark. Lärarkollegiet består dels av didaktiska forskare som har forskat tillsammans med lärare i årskurserna 4-6, dels av lärare som exempelvis adjungerade adjunkter med lång erfarenhet av undervisning i de aktuella ämnena. Lärosätet nämner dock inget om den verksamhetsförlagda utbildningen i detta sammanhang.

Utbildningen är så pass ny att inga självständiga arbeten hade producerats när utvärderingen genomfördes.

Utifrån självvärderingen menar bedömargruppen att det finns ett behov av att utveckla också hur studenterna utvecklar sin egen beprövade erfarenhet, och hur lärosätet skulle kunna använda den verksamhetsförlagda utbildningen på ett bättre sätt för att säkra en hög måluppfyllelse.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen redogör lärosätet för hur målet behandlas i olika kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan, matematik, svenska och verksamhetsförlagd utbildning. Inom svenskämnet får studenterna exempelvis kritiskt granska och värdera teorier om och metoder för språkutvecklande läs- och skrivmiljöer. De får också anlägga kulturkritiska perspektiv och reflektera kritiskt i självständiga litteraturanalyser. Lärosätet ger även exempel på uppgifter i matematikkurser där studenterna får reflektera kritiskt över forskningsresultat och kritiskt granska undervisning utifrån egna erfarenheter av undervisning i en fältstudie. Inom ämnet ska man framöver låta studenter genomföra fältstudier där de ska filma lektioner och sedan analysera lärarens agerande. Det är ett gott exempel på kursutveckling som främjar möjligheterna att relatera till yrkesverksamheten och också uppnå måluppfyllelsen i övrigt.

Det saknas dock exempel på hur studenterna tränas i förmågan att systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Det saknas också exempel på hur studenterna tränas i att bidra till kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Av självvärderingen verkar det som måluppfyllelsen nås inom matematikämnet, medan måluppfyllelsen inom svenskämnet inte är så tydligt beskriven.

Det är inte heller tydligt beskrivet hur examensmålet examineras. I en uppgift som handlar om läroplansteoretiska och didaktiska perspektiv funderar bedömargruppen över hur den kopplas till yrkesverksamheten, det vill säga till undervisning i skolämnenas kursplaner. Bedömargruppen funderar också på om uppgiften är tänkt som en undervisningsaktivitet. Uppgiften i kursen Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare 4-6 finns en väl utformad uppgift, men det framgår inte hur den kopplas till relevanta forskningsresultat.

Uppgiften att inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) skriva sin praktiska yrkesteori (PYT) stöder arbetet med måluppfyllelsen. I uppgiften kan student och VFU-lärare tillsammans fördjupa sig i

teorier om undervisning, lärande och ämnesdidaktik och därmed arbeta med inriktning på målet. Det är en styrka att lärosätet har tagit till sig av studenternas kritik och därför numera introducerar uppgiften tidigare i utbildningen. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att i alla kurser fundera över hur man kan integrera arbetet med PYT:en. För att säkerställa måluppfyllelse har lärosätet utformat en examensmatris, vilket bedömargruppen ser som en styrka. Matrisen skulle också kunna vara ett verktyg för studenterna när de utvecklar sin egen praktiska yrkesteori.

I självvärderingen framstår VFU-samarbetet mellan skolorna och lärosätet som välfungerande. I intervjuerna framkom dock kritik mot administrationen kring VFU:n. Till exempel kommer information ibland ut för sent till VFU-lärarna, och de är inte alltid införstådda med att studenterna ska komma eller vad som är deras uppgift. Enligt bedömargruppen är det därför lämpligt att se över hur kommunikationen med VFU-skolorna och VFU-lärarna kan förbättras. Viss kritik mot exempelvis studenthandboken framfördes också under intervjuerna. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fundera över hur ovanstående examensmål kan stärkas och säkras under VFU-kurserna.

Bedömargruppen ser mycket positivt på att lärosätet använder material från Matematiklyftet i undervisningen. En rekommendation från bedömargruppen är att man i svenskämnet funderar över om material från Läslyftet skulle kunna användas i svenskkurserna.

Utbildningen är så pass ny att inga självständiga arbeten hade producerats när utvärderingen genomfördes.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen beskriver lärosätet lärandemål, innehåll och examinationsformer som anknyter till examensmålet. Under kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) fokuserar man på allmändidaktisk kunskap, ett arbete som verkar vara väl utvecklat. Arbetet med så kallade praktiska modeller och med de didaktiska frågorna och den didaktiska triangeln återkommer i de olika UVK- kurserna. Därmed vidgas och fördjupas den didaktiska förståelsen successivt hos studenterna, vilket bedömargruppen ser som en styrka i utbildningen.

Av självvärderingen framgår att arbetet med att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik har en central position i båda matematikkurserna. En styrka i matematikutbildningen är arbetet med fältstudier, där studenterna arbetar med Lesson studies. Studenterna får också granska klassrumsfilmer från Matematiklyftet och därefter utforma en minilektion. Intervjuerna stärker bedömningen att studenterna får möjlighet att utveckla sin förmåga att tillämpa den ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning inom matematikämnet.

Svenskämnet i relation till målet beskrivs kortfattat i självvärderingen, och det framgår inte hur undervisningsaktiviteterna säkrar eller ger studenterna möjlighet att utveckla ovanstående förmågor. För svenskkursen under termin 7 finns en fylligare beskrivning. Bedömargruppen menar att beskrivningen av ämnesdidaktik och metodik inom svenskämnet är svag i självvärderingen.

I intervjuerna framkom information om den ämnesdidaktiska undervisningen inom svenskämnets

språkliga delar som pekar på en brist i måluppfyllelsen. Exempelvis undervisas studenterna i grammatik, men elevperspektiv saknas och de får ingen undervisning i grammatikdidaktik. Den metodik som studenterna får möta i undervisningen är enligt intervjuerna inte heller exempel på grammatikundervisning som har förankring i adekvata vetenskapliga ämnesdidaktiska teorier. Förutom den undervisning studenterna får i grammatik aktualiseras grammatiska frågor också i anslutning till arbete med textanalyser. Det är relevant, men inte tillräckligt ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

Av intervjuerna framkom vidare att studenterna inte får tillräckliga förutsättningar för att tillämpa den ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning i svenskämnets olika delar och för att på bästa sätt främja elevers litteracitetsutveckling under de mellersta skolåren. Utbildningen beskrivs som ojämn och det framstår som om matematikkurserna, men inte svenskkurserna i sin helhet, möjliggör hög måluppfyllelse.

Det framgick vidare under intervjuerna att studenternas praktiska tillämpning av svenskämnesdidaktik och -metodik framför allt sker genom fältstudierna och genom arbetet under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU:n). Det förekommer att studenterna filmar undervisningssekvenser som examinerande lärare tittar på. De omfattande områden som ska bedömas ger farhågor om huruvida det finns en tillräckligt bred kompetens för att göra bedömningen, och i vilken utsträckning bedömningen är rättssäker. Av intervjuerna framgår att lärosätet har ett nära samarbete med VFU- lärarna och att det finns en studentbok som underlag för studenter att utforma individuella mål och för VFU-lärare att fylla i. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att försäkra sig om att bedömningen av studenternas måluppfyllelse under verksamhetsförlagda studier är rättssäker.

Det framkom vidare att VFU:n ofta fungerar väl i relation till målet, men att fältstudierna ibland är svåra att genomföra om det exempelvis inte förekommer någon aktivitet på skolan som stämmer överens med inriktningen på fältstudien. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsarbete att se över dels möjligheterna att kunna genomföra fältstudier, dels kommunikationen med fältet i fråga om fältstudier och VFU så att studenterna inte hamnar i organisatoriska svårigheter.

VFU-kurserna verkar vara väl utvecklade, bland annat genom övningsskolorna, men det framgår inte tydligt hur VFU-skolorna samverkar med lärosätets lärare i svenska och matematik i fråga om innehåll och metoder som är kopplade till ämnesdidaktik.

Lärosätet anger i självvärderingen att de är medvetna om utmaningen att binda samman ämne, didaktik, ämnesdidaktik och metodik. En sådan kvalitetsutveckling är önskvärd enligt bedömargruppen. Dessutom vore det relevant att aktualisera de olika perspektiven både i undervisningen och i examinationerna i såväl högskoleförlagda som verksamhetsförlagda kurser.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, era och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

I självvärderingen beskriver lärosätet utbildningens innehåll och genomförande i relation till målet. Några kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) är inriktade på att studenterna ska få en didaktisk förståelse. Beskrivningen rör sig på en övergripande och teoretisk nivå, men lärosätet gör ingen koppling till undervisning och lärande i specifika skolämnen. I självvärderingen nämns bara I begränsad utsträckning hur UVK-kurserna möjliggör för studenterna att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt för att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling. Inte heller förs några resonemang om kopplingen till specifika skolämnen. Bedömargruppen ser behov av att i de högskoleförlagda UVK-kurserna utveckla undervisningen i relation till ovanstående mål. Däremot är det tydliggjort att studenterna får förutsättningar för måluppfyllelse i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).

Inom matematikämnet ger lärosätet goda exempel på att studenterna visar kunskaper som kan säkerställa måluppfyllelsen. Studenterna planerar, genomför och utvärderar matematikundervisning. De kartlägger också elevers matematikkunskaper och planerar för undervisning som ska stimulera varje elevs lärande. Studenterna får även kritiskt reflektera över individualisering och över hur matematikundervisningen kan genomföras på ett inkluderande sätt.

Exemplet från svenskämnet är otydligare beskrivet. Studenterna genomför en fältstudie där de observerar undervisning med inslag av att elever skriver och arbetar med texter. Studenterna analyserar och bedömer sedan elevtexterna. Dock nämns inget som kan kopplas till att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning för att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling. Bedömargruppen anser att undervisningen i svenska behöver utvecklas i relation till detta.

Sammantaget framstår det trots allt i självvärderingen som om studenterna får förutsättningar för att nå måluppfyllelse framför allt inom undervisningen i matematik och under VFU:n. Bedömargruppen ser samtidigt inte tydligt hur undervisningen i UVK-kurserna och svenskämnet ger studenterna förutsättningar att nå måluppfyllelse i alla delar av målet. Överlag är delen som rör hur varje elev på bästa sätt kan stimuleras till lärande och utveckling inte särskilt framträdande. I intervjuerna framstod det som om ett sådant fokus framför allt finns i specialpedagogiska kurser. Det framstod också som om inriktningen är på elever i behov av särskilt stöd när frågan aktualiseras i andra kurser, och inte exempelvis på elever i behov av särskilda utmaningar.

Bedömargruppen anser att lärosätet behöver se över kurserna i svenskämnet och UVK så att måluppfyllelsen säkras även i dessa kurser.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas och examineras på ett adekvat sätt. Lärosätet redogör i självvärderingen för arbete relaterat till målet i flera kurser. I kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan är lärandemålen inriktade på mänskliga

rättigheter, barnkonventionen och etiska förhållningssätt. Etiska förhållningssätt aktualiseras också i de självständiga arbetena.

Det finns flera exempel på examinationsuppgifter som är väl relaterade till målet. Till exempel ska studenterna "utforma en undervisningsaktivitet med fokus på hållbar utveckling" och "genomföra dramaövningar om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen". I kursen om specialpedagogik examineras studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga och samhälleliga aspekter med särskilt beaktande av etiska frågor och mänskliga rättigheter, då särskilt barnkonventionen och bland annat i fråga om funktionsnedsättningar. I båda matematikkurserna finns innehåll som är inriktat på hållbart lärande och inkludering som en mänsklig rättighet. Detta kopplas till en fältstudie och examineras muntligt. Svenskkursen om barnlitteratur är inriktad på barns rättigheter och etiska perspektiv. Bedömargruppen noterar dock att det inte framgår om hållbar utveckling ur ett naturvetenskapligt perspektiv fokuseras och examineras.

Utifrån självvärderingen förstår bedömargruppen att studenterna får förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper om ovanstående. Dock framgår det i mindre utsträckning hur studenterna utvecklar värderingsförmåga och förhållningssätt när de ska tillämpa kunskapen i det pedagogiska arbetet, och exempelvis ska utveckla en beredskap att agera när arbetet inte fungerar i önskvärd riktning om barn

kränks av personal.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Redogör också för hur det säkerställs att studenterna uppnår examensordningens mål när det gäller jämställdhet.

Jämställdhetsperspektivet behandlas som ett innehåll i utbildningen, såväl under ett flertal högskoleförlagda kurser som under den verksamhetsförlagda utbildningen. Exempelvis undersöker och diskuterar studenterna sin övningsskola utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Hur de examineras framgår dock inte med önskvärd tydlighet. Det verkar inte finns någon tydlig, genomgående idé om jämställdhetsperspektiv i pedagogisk verksamhet. Huruvida det finns ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens utformning och genomförande framgår inte heller på ett tydligt sätt. En styrka är dock att lärosätet redan har påbörjat ett övergripande utvecklingsarbete i frågan. Lärosätet har utifrån en kartläggning av tidigare insatser fastställt ett program för att fortsätta utveckla jämställdhetsperspektivet i utbildningarna. Det finns också inslag där den pedagogiska aspekten finns med redan nu, som till exempel att studenterna ska kunna redogöra för och reflektera över sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i relation till praktiskt pedagogiskt arbete. Det gör studenterna bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv.

Bedömargruppen anser att lärosätet behöver utveckla strategier för hur de genomgående i utbildningen ska beakta, kommunicera och förankra jämställdhetsperspektivet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har ett väl utvecklat system för kursvärderingar och för att återkoppla resultaten från den

systematiska uppföljningen till studenterna. Återkoppling sker även till andra intressenter såsom kurslärare, annan personal och handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU:n). Uppföljningens resultat omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling. Systemet fungerar dock inte fullt ut eftersom studenternas svarsfrekvens ofta är låg och kursanalyser inte alltid genomförs som förväntat. Lärosätet visar medvetenhet om problemen och har påbörjat ett utvecklingsarbete. Lärosätet visar också goda exempel på arbete med dessa frågor i litteraturvetenskap och matematik, och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att dra nytta av erfarenheterna som har gjorts där. I intervjuerna blev det tydligt att studenters kritik tas tillvara och ibland medför att lärosätet vidtar åtgärder.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Genomströmningen ligger under riksgenomsnittet och den senaste mätningen visade att 66 procent av studenterna är kvar under det andra läsåret. Det saknas analys och resonemang om orsakerna till avhoppen, men i intervjuerna framkom att det finns planer på att genomföra analyser vilket bedömargruppen också rekommenderar.

Lärosätet har stödfunktioner för att främja studenternas lärande och ansvarstagande under utbildningen. Bland annat finns riktat stöd till studenter med funktionsnedsättningar och flera typer av stöd för studieteknik och akademiskt skrivande. Även lärare kan få stöd i att utveckla sin undervisning så att de bättre kan stötta studenternas studier.

Lärosätet ger goda exempel på vad man har gjort för att stärka studenternas möjligheter att klara matematikstudierna, bland annat att examinera övnings- och laborationstillfällen. På så sätt har närvaron ökat vid undervisningstillfällena överlag. Man har också infört ett förtest och erbjudande om extra undervisning. Kollegiet i matematik planerar även för att utveckla ytterligare resurser, exempelvis videoinspelade lektioner.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Självvärderingen och intervjuerna indikerar generellt en god progression och hög måluppfyllelse, men det framgick inte hur lärosätet säkrar förmågan att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inom svenskämnet.

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det av underlagen att lärosätet säkrar ämneskunskaper. I svenskämnet är dock kopplingen till aktuellt forskningsarbete svagt. I utbildningen finns samtidigt en stark koppling mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och utbildningens struktur stöder fördjupning i ämneskunskaperna. Bland annat bedriver delar av lärarkollegiet forskning tillsammans med lärare i årskurs 4-6. Av underlagen framgår vidare att det finns ett behov av att utveckla arbetet med kvantitativa metoder i utbildningen.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det inte hur lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse. Lärosätet ger förutsättningar för och säkrar förmågan till kritiskt och självständigt tänkande, och även förmågan att tillämpa den didaktik och ämnesdidaktik som krävs för undervisning i matematik. Av underlagen framgår dock inte tydligt hur måluppfyllelsen examineras. Det framgår också att studenterna inte får tillräckliga förutsättningar för att tillämpa den ämnesdidaktik som krävs för att undervisa i svenskämnet. Lärosätet är väl medvetet om bristerna och det pågår ett utvecklingsarbete inom området, men lärosätet har inte genomfört tillräckliga åtgärder för att övertyga

bedömargruppen om att måluppfyllelsen har säkrats. När det gäller förmågan att planera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet visar lärosätet en styrka inom matematikämnet. Samtidigt finns även här svagheter i svenskämnet, även om de inte är lika stora som bristerna inom ämnesdidaktiken.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt framgår det av självvärderingen och intervjuerna att lärosätet säkrar hög måluppfyllelse. Målet behandlas i ett flertal kurser. I två matematikkurser behandlas till exempel hållbart lärande, och i kursen i specialpedagogik fokuserar man på barnkonventionen. Det framgår dock inte tydligt hur studenterna tränas i att tillämpa sina kunskaper i det pedagogiska arbetet.

Jämställdhetsperspektivet behandlas tillfredsställande, men det saknas en övergripande idé för att behandla jämställdhetsperspektiv i pedagogisk verksamhet. Utifrån en kartläggning av tidigare insatser har lärosätet fastställt ett program för fortsatt utveckling av jämställdhetsperspektivet i utbildningarna. Det finns dock inslag av den pedagogiska aspekten redan nu, som till exempel att studenterna ska kunna redogöra för och reflektera över sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i relation till praktiskt pedagogiskt arbete. Det gör studenterna bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv.

Det finns ett väl utvecklat system för uppföljning och återkoppling. Svarsfrekvensen på kursvärderingarna är dock låga, och analyserna av dessa är ibland är bristfälliga.