Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professions¿relaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Den vetenskapliga kompetensen hos lärarna bedömer bedömargruppen vara adekvat eftersom andelen disputerade är hög. I matematikkurserna undervisar totalt fjorton lärare av vilka 36 procent är disputerade i matematik eller matematikdidaktik. Vid lärarintervjun framkom också att endast två av 14 lärare i matematikens didaktik är visstidsanställda. Den akademiska kompetensen i kurserna i svenska är hög med 75 procent av lärarna som har disputerat inom språk eller språkdidaktik. Av drygt fyrtio lärare, från åtta olika institutioner, som undervisar i kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan är drygt hälften disputerade, vilket skapar goda förutsättningar för att säkerställa veten¿skapliga krav på utbildningen. Även inom den verksamhetsförlagda utbildningen finns flera lärare med hög vetenskaplig kompetens. En väsentlig del av undervisningen sköts dock av adjunkter som utgör cirka 43 procent av lärarkåren.

För att säkra vetenskaplig nivå och kompetens i kurserna i självständigt arbete ansvarar huvudsakligen forskarutbildade lärare för kurserna inom aktuella ämnesdidaktiska fält. Studenterna uppges ha goda förutsättningar att få kvalificerad handledning.

Den professionsrelaterade kompetensen bedömer bedömargruppen vara säkrad på kort sikt eftersom drygt hälften av lärarna har lärarexamen. Däremot framträder långsiktigt en mer komplex bild med flera utmaningar när kompetensen och anställningarna inom olika lärargrupper granskas. Majoriteten av lärarna i matematik har lärar¿examen och undervisar i utbildningen mer än tio procent av sin anställning. Den höga andelen under¿visande lärare i matematik med lärar¿examen säkerställer en stark professions¿anknytning. Kontinuiteten är god eftersom flertalet av lärarna är fast anställda. Mer splittrad är bilden för lärare i svenska. Majoriteten undervisar mindre än 10 procent och många har tidsbegränsade anställningar. Få har grundlärarutbildning, vilket väcker frågan om den ämnesdidaktiska kompetensen är anpassad för utbildningen. Lärosätet har enligt självvärderingen uppmärksammat situationen och har skjutit till kvalitetsmedel för ökad kontinuitet. Av de lärare som undervisar inom den utbildningsvetenskapliga kärnan är det en mindre grupp lärare som tar ett större ansvar för kontinuitet, kursutveckling och samverkan med andra institutioner och dessa är huvudsakligen tillsvidare¿anställda. Dock framstår upplägget av undervisningen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan som splittrat. Till splitt¿ringen bidrar också att även om den samlade lärargruppen har en gedigen professions¿kompetens är det en utmaning för en lärarkår från många olika institutioner att skapa en integrerad peda¿gogisk-didaktisk helhet av den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Lärarna inom den verksamhetsförlagda utbildningen har lärarexamen och en majoritet av lärarna undervisar över 10 procent av sin anställning. Sammantaget ger den beprövade erfarenhet lärar¿kåren representerar goda förutsättningar för att säkerställa en stark professions¿anknytning.

I lärosätets stra¿tegiska plan 2015-2018, som det refereras till i självvärderingen, uppmärksammar lärosätet behovet av att "främja och utveckla anställ¿nings¿former, exempelvis adjungerade lärare, som möjliggör en nära koppling till yrkeslivet inom professions¿utbildningar" och av att arbeta för att höja andelen disputerade lärarutbildare. I själv¿värderingen påtalar lärosätet också svårigheterna med att rekrytera adjunkter och adjungerade lärare eftersom löneutvecklingen har lett till att lärare i skolan ofta har betydligt högre lön än vad lärosätena kan erbjuda. Enligt bedömargruppen är åtgärder för att trygga rekryteringen av adjunkter och adjungerade lärare därför ett utvecklingsområde.

Ledningen framhöll vid intervjuerna också utmaningen med att rekrytera handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen till följd av den stora omsättningen.

Samtliga lärare inom utbildningen får inom ramen för sin anställ¿ning utrymme för kompetensutveckling. Tiden för kompetensutveckling kan användas på olika sätt utifrån indivi¿duella och strategiska behov, och lärosätet initierar och bedriver kollegial kompetensutveckling i första hand på institutionsnivå. Bedömargruppens uppfattning är att lärarna får goda och mångsidiga förutsättningar för kompetensutveckling.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Forskningsmiljön är stark liksom den yrkesinriktade kompetensutvecklingsmiljön. Organisationen med många medverkande institutioner säkrar en miljö med hög vetenskaplig kompetens. Forskningen inom mate¿matikämnets didaktik är tydligare beskriven inom grundlärarutbildningen med inriktning mot årskurs 4-6 i jämförelse med inriktningen mot förskoleklass och årskurs 1-3, som har en profil mot svenska/språk/fler¿språkighet.

Litteraturen i de olika kurserna uppdateras och granskas kontinuerligt av kursplanegrupper, kursråd och institutionsstyrelser. Ambitionen är att säkerställa att studenterna får ta del av aktuell forskning. Exempelvis belyser delkursen Kunskap och vetenskap vad ett vetenskapligt förhållningssätt, en akademisk kunskapssyn samt objektivitet innebär och här tränar studenterna veten¿skaplig argumenta¿tion och kritiskt tänkande. Under ämneskurserna tränas studenterna genomgående i att relatera till didaktiska metoder och modeller till olika forskningsperspektiv och därmed övar de kontinuerligt i att tillägna sig ett forskande förhållningssätt. Själv¿värderingen tydliggör sammantaget en relevant och kreativ vetenskaplig och professions¿inriktad utbildnings¿miljö.

Studenterna har tillgång till en ändamålsenlig virtuell och fysisk utbildningsmiljö, med studieplatser, tysta läsplatser och grupparbetsplatser. För utbildningens behov finns också estetiska verkstäder för undervisning i musik, bild, dans, drama och multimodal undervisning, salar utrustade för laborativt arbete inom naturvetenskapliga ämnen och dessutom en utom¿husmiljö som ger möjlighet att lägga in utomhusdidaktiska inslag i olika kurser.

Utbildningens matrisorganisation, med många utspridda enheter och beslutsnivåer, framstår som komplex. Detta beror i synnerhet på att den operativa ledningen ligger på tre så kallade program¿ansvariga institutioner, åtta ämnesinstitutioner och ytterligare två institutioner vid andra lärosäten, och på att ansvaret för den utbildningsvetenskapliga kärnan delas av åtta olika institutioner. Även om lärosätet ger en omfattande lista över nämnder, programråd och andra organ, med uppgift att hålla samman lärarutbild¿ningen, ser bedömargruppen ett potentiellt problem med hur en

sammanhållen och koherent kommunikations¿struktur ska kunna upprätthållas. Programrådets

betydelse som sammanhållande organ för lärarutbildningen underströks av både ledningen och lärarna vid intervjuerna och de presenterade även olika exempel på hur samverkan hade utvecklats.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Den vetenskapliga kompetensen hos lärarna bedömer bedömargruppen vara adekvat eftersom andelen disputerade är hög. En väsentlig del av undervisningen sköts dock av adjunkter som utgör cirka 43 procent av lärarkåren.

För att säkra vetenskaplig nivå och kompetens i kurserna i självständigt arbete ansvarar huvudsakligen forskarutbildade lärare för kurserna inom aktuella ämnesdidaktiska fält. Lärosätet uppger att studenterna har goda förutsättningar att få kvalificerad handledning. En relativt stor del av lärarkåren är dock visstidsanställd och lärosätet har vidtagit åtgärder för att långsiktigt säkra kontinuiteten i lärarkåren. I själv¿värderingen påtalar lärosätet svårigheterna med att rekrytera adjunkter och adjungerade lärare eftersom löneutvecklingen har lett till att lärare i skolan ofta har betydligt högre lön än vad lärosätena kan erbjuda. Enligt bedömargruppen är åtgärder för att trygga rekryteringen av adjunkter och adjungerade lärare därför ett utvecklingsområde. Ledningen framhöll vid intervjuerna också utmaningen med att rekrytera handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen till följd av den stora omsättningen.

Miljön som forskningsmiljö bedömer bedömargruppen vara stark men däremot förefaller själva utbildnings¿miljön, med sin utpräglat decentraliserade organisation med många lärare från olika miljöer involverade, kräva kontinuerlig uppmärksamhet och ändamålsenligt utformade

samarbetsarenor för att kunna säkra en väl integrerad utbildning.