Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Självvärderingen visar att grundlärarprogrammet har en genom¿tänkt och inarbetad struktur, i form av examensmålsmatrisen, för hur examensmålet ska uppfyllas och hur det beaktas i prog¿rammets alla ämnes- och ämnesdidaktiska kurser, i kurserna för verksamhetsförlagd utbildning samt i flera av kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Självvärderingen ger en detaljerad och god överblick över var i utbildningen i matematik och svenska detta examens¿mål behandlas och över hur förväntade studieresultat i delkurserna operationa¿liseras i olika undervisningsformer. Kopplingen till aktuell forskning är beskriven. Examinationerna är nära knutna till förväntade studie¿resultat och förutsättningar finns att säkerställa måluppfyllelse.

Omdömena om de själv¿ständiga arbetena fördelar sig jämnt mellan Hög kvalitet och Bristande kvalitet. Brister i arbetena berör bland annat bristande insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete eller att diskussionen är bristfälligt utformad vad gäller ämnes- och forskningsförankring.

I självvärderingen ger lärosätet exempel på ett utvecklingsinitiativ som studenter har initierat vilket

syftar till att öka koherensen mellan kurserna i svenska genom en mer enhetlig utformning av kursplanerna. Ett övergripande samarbete har påbörjats mellan två av de tre institutioner som undervisar i ämnet svenska. Samarbetet innebär att kurslärarna har möjlighet att auskultera hos varandra för att öka medvetenheten om hur samspelet mellan ämnesspecifik och didaktisk kompetens kan utvecklas. I intervjuerna framhölls att gemensamma kursmöten anordnas tre gånger per termin och att ett större fokus ska läggas på samtal och ett mer didaktiskt inriktat arbete med läsande. Ett annat exempel på utvecklingsarbete är en genomförd förändring av programstrukturen som inneburit att matematik, svenska och engelska fördelats jämnt över utbildningen. Förändringen kan ses som en styrka eftersom den möjliggör en progression i både kunskapsinhämtande och i en framväxande förståelse för själva yrkesutövningen. Bedömargruppen menar att dessa åtgärder stärker studenternas möjligheter att uppfylla målet.

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att vetenskapsteoretiska perspektiv, med särskilt fokus på innebörder av vetenskapligt förhållningssätt, akademisk kunskapssyn och objektivitet, behandlas i kurserna Kunskap och vetenskap och Teorier om lärande och individens utveckling. Exemplen synliggör att studenterna tidigt i utbildningen möter frågor om vetenskapsteori och metod som senare fördjupas i de självständiga arbetena där de får praktisera den vetenskapliga argumentationen.

Omdömena om de själv¿ständiga arbetena fördelar sig så att fem av tolv har bedömts med omdömet Ifrågasatt kvalitet. Kritiska omdömen påtalar inom detta mål avsaknad av vetenskapsteoretiska resonemang eller av en diskussion om vad en kvalitativ forsknings- ansats innebär. Bland positiva omdömen nämner lärosätet att beskriv¿ningen av valda metoder tyder på att studenten är insatt i såväl kvantitativ som kvalitativ metod och att analysen beskrivs på ett ända¿måls¿enligt sätt.

I självvärderingen anger lärosätet att utbildningen säkerställer att studenterna har kunskaper i kvali¿tativa och kvantitativa forskningsansatser, även om studenterna generellt sett i högre grad använder sig av kvalitativa ansatser. Examinationen av studenternas kunskaper i forsk¿ningsansatserna är dock otydligt beskriven eftersom lärosätet kort konstaterar att fältarbetet fungerar som underlag för examination. Frågan är hur examinationen av kunskaperna i en kvantitativ forskningsansats ser ut om studenterna valt en kvalitativ ansats i sina självständiga arbeten.

Vid intervjuerna framgick att lärosätet inlett ett utvecklingsarbete i syfte att utveckla processen kring det självständiga arbetet. Ett pågående arbete är att förtydliga progressionen mellan självständigt arbete på grundnivå och avancerad nivå i förväntade studieresultat. Betygs¿kriterierna konsta¿terades nämligen vara för snarlika och avsikten är att öka differentieringen av förväntade studieresultat. Lärosätet uppgav att programrådet tillsammans med kursansvariga institutioner arbetar för att stärka relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i hela programmet. Vad förstärkningen av relationen konkret innebär framgår dock inte.

Enligt bedömargruppen utgör processen kring det självständiga arbetet ett utvecklingsområde som kräver målmedvetna åtgärder för att säkra att studenterna när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Lärosätet måste ordna

handledning på ett ändamålsenligt sätt och säkra likvärdighet och kvalitet i bedömningen. Bedömargruppen menar att den nya kursen om forskningsmetoder är en viktig och nödvändig åtgärd för att studenterna ska kunna uppnå detta mål. Lärosätet har dock inte kunnat visa att de åtgärder det vidtagit hittills i tillräcklig utsträckning ger studenterna förutsättningar att nå måluppfyllelse.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Självvärderingen visar att studenterna tränas i enlighet med examensmålet i att inta ett kritiskt förhållningssätt i relation till sin professionsutveckling. Studenterna skriver en självvärdering där de reflekterar över egna styrkor och svagheter med utgångs¿punkt i förväntade studieresultat och sin egen handlingsplan för den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenternas självvärdering kommu¿niceras, bland annat i termer av egna styrkor och utvecklingsbehov, och läggs även som grund för trepartssamtal. Den tydliga progressionen av innehåll och genomförande i kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen förutsätter att studenterna praktiserar sin framväxande förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systema¿tisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forsk¿ningsresultat.

Omdömena om de självständiga arbetena visar en övervikt för omdömet Bristande kvalitet eftersom sju av tolv arbeten brister. Bristerna i arbetena rör bristande koherens mellan syfte och forskningsfrågor samt sparsamt eller otydligt återgivna intervjuer och en presentation av resultat som saknar analys och kritisk diskussion. Bland positiva omdömen nämner lärosätet studentens förmåga att argumentera för exempelvis urvalet av respondenter och att kunna systematisera och presentera resultaten på ett åskådligt och logiskt sätt.

Ett konkret exempel på arbete som syftar till att studenterna ska nå målet är knutet till ett förväntat studieresultat i kursen Verksamhetsförlagd utbildning III. Studenterna ska själv¿ständigt kunna utarbeta och argumentera för planering av lärandeaktiviteter i de fyra ämnena matematik, svenska, engelska samt ytterligare ett ämne studenterna läst i utbildningen. Kravet är att målen ska vara tydliga och relaterade till ämnesdidaktiska teorier och relevanta nationella styrdokument. Exemplet belyser ett väl upplagt arbete mot examensmålet Färdighet och förmåga att planera och systematisera undervisning. Bedömargruppen anser att målet nås i högre grad i de delar som utgörs av verksamhetsförlagd utbildning än i de delar som avser det självständiga arbetet.

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Av självvärderingen framgår att programmet har ett genomtänkt sätt att i de ämnes¿didak¿tiska kurserna betona parallellprocesser, vilket innebär att undervisning som studenterna deltar i ofta kan översättas till en skolpraktik och användas i undervisning med elever. På så sätt knyts kursinnehåll och praktisk tillämpning ihop. Undervisningsprocessen inklusive metodik och förväntade

studieresultat uppmärksammas i kursplanerna i den nya strukturen, vilket bland annat innebär att lärandeaktiviteter ersätts av begreppet undervisning. Bedömargruppen bedömer därför att förutsättningarna för att examensmålet ska kunna uppnås är goda.

För både svenska och mate¿matik ger lärosätet exempel på hur progressionen är utformad och hur det säkrar kopplingen mellan teori och praktik i samtliga kurser. Ett gott exempel på hur arbetet mot examensmålet utförs är mikroundervisning i ämnet matematik. Exemplet visar hur studenterna arbetar med prog¿ression i tre kurser och hur samverkan i sista kursen sker med elever i årskurs 4-6. Mikroundervisningen examineras individuellt muntligt, men även i kurs II genom återkoppling från lärare och medstudenter.

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

I självvärderingen framhåller lärosätet att målet behandlas i de flesta ämnesdidaktiska kurser, och dessutom i en kurs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den sista kursen på den verksamhetsförlagda utbildningen. Det finns också i självvärderingen tydliga exempel på detta från olika kurser. Lärosätet uppger att elevens lärande och utveckling bildar utgångspunkten i undervis¿ningen och detta synliggör lärosätet genom didaktiska val av representationsformer, modeller för under¿visning, examination och val av exempel i undervisningen. Ett gott exempel är hur studenterna i en kurs i matematik utifrån autentiska elevlösningar med hänvisning till kurslitteratur ska beskriva elevers visade kunskaper samt föreslå fortsatt undervisning i relation till styrkor och utvecklingsområden i elevens lösning.

Sammantaget visar lärosätet att studenterna får goda förutsättningar att nå måluppfyllelse.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta veten¿skap¿liga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras i flera kurser, både inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen, exempelvis i del¿kurserna Juridik och etik i skolans värld, Sociala relationer i skolan samt i Ämnesdidaktik, läroplansteori och bedömning. Examensmålet är säkerställt i de delar som rör studenternas kunskap om pedagogiska bedömningar och om skolans demokratiuppdrag inklusive mänskliga rättigheter, barnets rättigheter och barn¿konventionen. Dock framstår det som oklart hur lärosätet arbetar med barns rättigheter och hur de kan användas för att göra bedömningar, utöver att barns rättigheter tas upp i juridikkursen. Ett exempel på behandlingen av etiska aspekter specifikt är kursen Juridik och etik i skolan. Diskrimineringsgrunderna tas upp i kursen Sociala relationer och etiska dilemman i specialpedagogik.

En absolut majoritet (cirka 90 procent) av studenterna väljer att studera samhällsorienterade ämnen eller naturorienterade ämnen/teknik och behandlar i dessa ämnen hållbar utveckling utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv, respektive utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv i flera kurser. Exempelvis behandlas människa, natur och samhälle i samspel i en av kurserna. Hållbar utveckling är dock beskrivet enbart i dessa kurser, vilket betyder att de studenter som inte studerar samhällsorienterade ämnen eller naturorienterade ämnen/teknik som valbar termin riskerar att inte få examensmålet avseende hållbar utveckling säkerställt. Vid intervjuerna med lärare och ledning framkom att ett utvecklingsarbete pågår som ska säkra att samtliga studenter får likvärdiga möjligheter till kunskaper om hållbar utveckling. Innehållsområdet Hållbar utveckling ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde. Denna uppfattning verkar delas av lärosätet eftersom det av själv¿värderingen framgår att programrådet påtalat behovet av en förstärkning för att synliggöra momentet Hållbar utveckling i flera kurser i programmet samt i den verksamhetsförlagda

utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i viss utsträckning i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Perspektivet beaktas exempelvis vid val av kurslitteratur. Dock framgår det inte vad perspektivet innebär vid val av exempelvis kursmoment, marknadsföring av program samt externa föreläsare. Temat Jämställdhet behandlas inte i en separat kurs utan som ett innehållsområde i flera kurser. Konkreta exempel ur olika kurser visar att behandlingen av temat inte begränsas till att enbart omfatta relationen man - kvinna, utan vidgas till ett perspektiv på likabehandling som rör individnivå, institutionell nivå och samhällsnivå.

Bedömargruppen ser jämställdhetsperspektivet i utbildningens innehåll som ett utvecklingsområde som lärosätet ytterligare behöver tydliggöra i kursplaner för hela programmet. Av självvärderingen

framgår att lärosätet är medvetet om behovet av tydliggöranden.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Inrättandet av ett programråd för hela lärarutbildningen 2016 har inneburit att lärosätet skapat ett lednings¿organ med helhetssyn som inkluderar rutiner för uppföljning, åtgärder och återkoppling på lärarutbildningen.

Systemet innefattar klart beskrivna rutiner, bland annat ett programmöte med formellt mandat för samordning och uppföljning. Programrådet ansvarar för att utarbeta en programrapport som det kommunicerar till kursansvariga, under¿visande lärare och studenterna via programråd och programmöte. Efter varje avslutad kurs skrivs också en kursrapport som kommuniceras till studenterna.

Lärosätet redovisar exempel på pågående utvecklingsarbete som sammantaget syftar till att utveckla

kvaliteten på lärarutbildningen. Vid intervjuerna belyste lärosätet utvecklingsarbetet också med konkreta exempel på hur det behandlar kursvärderingar och kursrapporter och lägger dem som grund för kursutveckling. Hösten 2017 inledde lärosätet en översyn av organisationen för den verksamhetsförlagda utbildningen i syfte att säkerställa att lärarstudenterna kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning av hög kvalitet. Under våren 2018 pågick arbetet med att förbereda implementering av en ny modell, påverkad bland annat av övningsskoleprojektet. Målet är att få kompetenta handledare med handledarutbildning, en hög koncentration av studenter inom ett kluster av skolor och ett närmare samarbete mellan lärosätet och skolverksamheten. Bedömargruppen bedömer att översynen av organisationen för den verksamhetsförlagda utbildningen bidrar till kvalitetsutvecklingen av utbildningens genomförande och resultat.

Ett exempel på ett omfattande utvecklingsarbete för uppföljning och utveckling av lärar¿utbildningen är den pågående översynen av systemet för kvalitetssäkring (REBUS). Målet är att översynen ska resultera i ett reformerat kvalitetssäkringssystem som ska vara infört till 2020. Ambitionen med översynen är att lärosätet ska utarbeta och genomföra utbildningsrapporter och interna utbild¿nings¿granskningar regelbundet samt införa kvalitetsrapporter, kvalitets¿dialoger och fokusutvärderingar samt ett universitetsgemensamt system, enligt en enhetlig mall.

Bedömning med motivering: Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Enligt självvärderingen är andelen kvarvarande studenter på utbildningen efter läsår två cirka 70 procent vilket ungefär motsvarar genomsnittet för riket. Lärosätet uppger att det största problemet inte är själva avbrotten utan det stora antalet studenter som inte följer den ordinarie studie¿gången och som därmed inte heller kan ta ut sin examen efter fyra år. I självvärderingen redovisar lärosätet hur systemet med programansvarig, studievägledning, utbildningskoordinator och kurs¿administration för programmet ska hjälpa den enskilda studenten att navigera i ett komplext system med många institutioner inblandade. Självvärderingen pekar även på ett av lärosätet definierat utvecklingsområde under rubriken Mörkertal på studenter som inte följer den ordinarie studiegången. Problemet är att det är svårt att fånga upp och hjälpa dessa studenter i ett tidigt skede av utbildningen. En orsak till detta är att det inte har funnits några förkunskapskrav till senare kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan, vilket har lett till att studenterna tappat sammanhanget i utbildningen. I det pågående arbetet med en ny kursstruktur överväger lärosätet möjligheten att lägga in förkunskapskrav på kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan på fjärde terminen för att skapa större möjlighet att följa hur studenterna klarar sina studier. Uppföljningen av stu¿denternas studiegång kan ses som ett gott exempel på en åtgärd för att komma till rätta med ett strukturproblem.

Lärosätet främjar på flera olika sätt studenternas lärande och ansvarstagande, exempelvis stödjande åtgärder för studenter som kommit efter i studierna, såsom räknestugor, mindre studentgrupper och en strukturell förändring av undervisningen. Studenterna har också tillgång till bibliotekets digitala och analoga resurser, såsom databaser, e-böcker och talböcker och personal som kan ge handledning och stöd under studietiden. Medieverkstan är en öppen lärandemiljö med IT/IKT-pedagoger på plats som erbjuder stöd i skapandet av multi¿mediala produktioner inom ljud, bild, video och text samt stöd i arbetet med redovisningar, projekt och digital portfölj.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen. Grundlärarprogrammet har en genom¿tänkt och inarbetad struktur, i form av examensmålsmatrisen, för hur examensmålet ska uppfyllas och hur det beaktas i prog¿rammets alla kurser. Examinationerna är nära knutna till förväntade studie¿resultat och förutsättningar finns för att säkerställa måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör dock inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, målet att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. Nästan hälften av de själv¿ständiga arbetena får omdömet Bristande kvalitet och processen kring det självständiga arbetet utgör ett utvecklingsområde som kräver målmedvetna åtgärder för att säkra studenternas kunskaper.

Inte heller målet att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet anser bedömargruppen vara säkerställt, eftersom en övervikt av de självständiga arbetena får omdömet Bristande kvalitet. Lärosätet måste ordna handledning på ett ändamålsenligt sätt och säkra likvärdighet och kvalitet i bedömningen.

Förutsättningarna för studenterna att nå målet att visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik som krävs för undervisning och lärande bedömer bedömargruppen vara goda. För både svenska och mate¿matik ger lärosätet exempel på hur progressionen är utformad och hur lärosätet ska säkra kopplingen mellan teori och praktik i samtliga kurser.

Bedömargruppen bedömer förutsättningarna för måluppfyllelse vara goda även avseende studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling. Ett gott exempel är hur studenterna i en kurs i matematik utifrån autentiska elevlösningar med hänvisning till kurslitteratur ska beskriva elevers visade kunskaper samt föreslå fortsatt undervisning i relation till styrkor och utvecklingsområden i elevens lösning.

Studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras i flera kurser. Dock är innehållsområdet Hållbar utveckling ett utvecklingsområde. Programrådet har också påtalat behovet av en förstärkning för att synliggöra hållbar utveckling i flera kurser.

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i tillräcklig utsträckning i utbildningens innehåll, utformning och genomförande, men bedömargruppen ser perspektivet i utbildningens innehåll som ett utvecklingsområde som lärosätet ytterligare behöver tydliggöra i kursplaner för hela programmet.

Lärosätet följer systematiskt upp utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination. Inrättandet av ett programråd för hela lärarutbildningen 2016 har inneburit att lärosätet skapat ett lednings¿organ med helhetssyn som inkluderar rutiner för uppföljning, åtgärder och återkoppling.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Det största problemet uppger lärosätet inte vara själva avbrotten utan det stora antalet studenter som inte följer den ordinarie studie¿gången. Ett gott exempel är hur en ny kursstruktur skapar förutsättningar för

bättre uppföljning av studenternas studiegång.