Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Bedömningsområdet Förutsättningar:

Utbildningens lärarkapacitet och lärarkompetens bedöms som tillfredsställande. Den sammantagna kompetensen är adekvat men vissa svagheter finns, speciellt inom matematik och svenska där huvuddelen av undervisningen utförs av adjunkter. De nyrekryteringar som lärosätet gör borgar för en långsiktigt hållbar miljö. Det finns en välutvecklad forskningsmiljö och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling samt utbildningens forskningsanknytning verkar i stort sett adekvat, åtminstone på lång sikt. Lärosätet har en modell för att säkra progressionen i utbildningen och modellen kopplar de förväntade studieresultaten till lärandemål.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms som tillfredsställande.

Kunskapsformen Kunskap och förståelse:

Bedömargruppen menar att det innehåll, de arbetsformer och de examinationer som lärosätet beskriver i självvärderingen är adekvata och tillräckliga för att säkra måluppfyllelsen inom ämneskunskaper och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Bedömningen av de självständiga arbetena ger belägg för att utbildningen säkrar måluppfyllelsen. Studenterna möter och får praktisera ett forskande förhållningssätt under hela utbildningen och de använder såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Kunskapen säkerställs bland annat genom att studenterna skriver en vetenskaplig rapport som examinerar metodologisk kunskap. Motsvarande struktur och progression saknas dock för relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Snarare fokuserar man ensidigt på den vetenskapliga grunden. Dock visar bedömningen av de självständiga arbetena på hög måluppfyllelse för detta mål.

Kunskapsformen Färdighet och förmåga:

Lärosätets redovisning innehåller bland annat konkreta exempel på hur egna och andras erfarenheter och forskningsresultat tas tillvara i undervisningen samt hur detta examineras. Bland annat ska studenterna i två examinerande uppgifter för godkänd kurs reflektera över den egna professionsutvecklingen utifrån teoretiska perspektiv och gjorda erfarenheter. I självvärderingen finns också konkreta exempel på hur studenterna genom reflektion kan bidra till att utveckla yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen. Bedömningen av de självständiga arbetena ger ytterligare belägg för att utbildningen säkrar hög måluppfyllelse.

I underlagen beskriver också lärosätet på ett tillfredsställande sätt hur studenterna förväntas tillämpa didaktisk och ämnesdidaktisk kunskap i sina studier och i sitt kommande arbete med undervisning och lärande. I början av utbildningen fokuserar man på det pedagogiska ledarskapets betydelse i olika lärmiljöer. Didaktisk förmåga kopplas senare i utbildningen ihop med ämnesdidaktik.

Det finns en tydlig struktur för hur utbildningen behandlar förmågan att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten. Dock är det en svaghet att redogörelsen för hur man examinerar detta i den verksamhetsförlagda utbildningen är vag.

Kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Förmågan att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas och examineras enligt självvärderingen och intervjuerna vid en rad tillfällen i utbildningen. De naturvetenskapliga kurserna behandlar hållbar utveckling framför allt ur ett ekologiskt perspektiv, men man tar även upp sociala och ekonomiska aspekter. Dock är det otydligt vilket fokus man lägger på barns rättigheter.

Jämställdhetsperspektivet bedöms som tillfredsställande eftersom lärosätet redogör för hur utbildningen arbetar med att undervisa om och examinera jämställdhetsfrågor i relation till den kommande yrkesutövningen. Lärosätet ger exempel på hur studenterna möter teoretisk kunskap om jämställdhet och jämställdhetsforskning som är relevant för den pedagogiska praktiken.

Lärosätet har enligt beskrivningen i självvärderingen ett mycket välfungerande system för kurs- och programvärderingar och för att återkoppla resultat. Systemet består av nio komponenter som bland annat innehåller en nybörjarenkät, mittprogramvärdering, avhoppsanalys, programvärdering i slutet av utbildningen och en alumnenkät. Utifrån resultaten av mittprogram- och programvärderingen eller utifrån andra signaler kan man begära sammanställningar av kursvärderingarna. Bedömargruppen ser detta system som ett gott exempel på hur man kan leda och administrera en komplex utbildning.

Lärosätet verkar på olika sätt för att för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Det framgår av självvärderingen att lärosätet analyserar och följer upp studentrekrytering och genomströmning. Exempel på åtgärder för att ge studenterna goda förutsättningar är stöd via studenthälsan och studieverkstaden.

Bedömningsområdet Studentperspektiv bedöms som tillfredsställande. Lärosätet ger studenterna goda möjligheter att ge synpunkter på och påverka utbildningen. Detta kan studenterna göra såväl informellt i samtal mellan enskilda studenter och lärare som formellt genom representation i relevanta organ och genom systematiska kurs- och programvärderingar. Ett gott exempel är mittprogramvärderingen som ska fånga upp studenternas önskan att förändra eller förbättra något i sin utbildning.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande. I de underlag som bedömargruppen har haft till sitt förfogande beskriver lärosätet hur man i dagsläget samverkar med det omgivande samhället i frågor som är relevanta för grundlärarutbildningen. Adjungerade lärare medverkar kontinuerligt i utbildningen. Studenterna bedriver fältstudier och under den verksamhetsförlagda utbildningen ska de få stifta bekantskap med skolor i olika socioekonomiska miljöer.