Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Av självvärderingen framgår att lärosätet antar cirka 40 nya studenter till utbildningen varje år. Utifrån lärartabellen och redogörelsen i självvärderingen bedömer bedömargruppen att graden av kompetens är adekvat och tillräcklig. Det gäller såväl inom ämneskurserna som inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen.

Av lärartabellen framgår att en majoritet av lärarna är disputerade, men många av dem undervisar en relativt liten del av tjänsten. Frågan är hur sammanhållen lärargruppen är. Av de lärare som har större andel undervisning inom matematik eller svenska är flertalet adjunkter. Bedömargruppen får därför uppfattningen att den samlade kompetensen är något splittrad, och att den i delar - framför allt i matematik och svenska - är relativt svagt förankrad i vetenskapen inom området. Denna bild bekräftades även vid intervjuerna. Lärosätet arbetar dock aktivt med nyrekrytering och kompetensutveckling, och på lång sikt är det troligt att den samlade kompetensen stärks. Lärosätet rekryterar bland annat en professor, en forskningsledare, lektorer och doktorander på tjänster som är relevanta för utbildningen.

Alla lektorer har 20 procent av tjänsten vikt för kompetensutveckling. Adjunkter har 10 procent. För att bli tillsvidareanställd som lärare krävs uppvisad pedagogisk skicklighet i linje med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rekommendationer. Lärosätet har också en pedagogisk meriteringsmodell som innebär att man bedömer och belönar pedagogisk kompetens systematiskt.

Bedömargruppen anser att detta är fullt tillräckliga åtgärder för att säkra den pedagogiska

kompetensen. Vidare finns en modell för hur lärarna regelmässigt ska kunna praktisera inom sin profession.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen beskriver lärosätet en vetenskaplig miljö som är relevant för utbildningen. Miljön är tydligt forskningsanknuten och relaterad till definierade forskningsområden av olika storlek. Det borgar för en god vetenskaplig förankring av utbildningen. Det finns en väl genomtänkt och stark koppling till lärosätets egen forskning. Värt att notera är att lärosätet redovisar en mycket tydlig modell för att säkra progressionen i de lärandemål som relaterar till de olika examensmålen. Modellen används genomgående i hela utbildningen och går ut på att de förväntade studieresultaten först ska grundläggas för att sedan befästas och fördjupas. Lärosätet har på så sätt kontroll över var i utbildningen examensmålen behandlas och examineras.

Den professionsinriktade miljön är tillfredsställande, men det framgår av självvärderingen och intervjuerna att den inte är lika väl utvecklad som den vetenskapliga miljön. Enligt självvärderingen sker en del satsningar, bland annat på att lärare i skolan ska ha en viss del av sin tjänst i universitetets utbildning eller forskning. En annan satsning är lärare vid universitetet ska kunna arbeta i skolan med olika FoU-projekt. Hur stora dessa satsningar är och vilken inverkan de har på utbildningen framgår dock varken i självvärderingen eller vid intervjuerna. Detta kompenserar lärosätet i viss mån genom att redovisa hur man arbetar med praktiknära forskning, men frågor väcks om hur till exempel utbildningsmiljön i de verksamhetsförlagda kurserna ser ut. Det väcker också frågor om hur beprövad erfarenhet präglar utbildningens innehåll i den verksamhetsförlagda utbildningen och på andra kurser. Lärosätet nämner i självvärderingen att ett utvecklingsområde är att främja lärares professionsutveckling, men det framgår varken där eller i intervjuerna vad en sådan

utveckling skulle innebära eller hur lärosätet arbetar med den.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Den sammantagna kompetensen är adekvat, men det finns vissa svagheter. Särskilt finns svagheter inom matematik och svenska, där huvuddelen av undervisningen utförs av adjunkter. Lärarna har en god koppling till grundläraryrket, bland annat genom den modell som finns för att lärarna ska kunna praktisera inom sin profession. De nyrekryteringar som görs borgar för en långsiktigt hållbar miljö. Det finns en välutvecklad forskningsmiljö och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling samt utbildningens forskningsanknytning verkar i stort sett adekvat, åtminstone på lång sikt. Lärosätet har en modell för att säkra progressionen i utbildningen och modellen kopplar de förväntade studieresultaten till lärandemål.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat