Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen

Lärosätet redovisar i självvärderingen hur man når måluppfyllelse i ämnet svenska, till exempel inom grammatik, texttyper, läs- och skrivutveckling, barnlitteratur och ämnesdidaktiska frågor. Lärosätet visar också i självvärderingen att det finns en genomtänkt och väl inarbetad struktur för att säkra progressionen av måluppfyllelse i ämnet. Lärosätet redovisar tydligt och konkret hur utbildningen är organiserad med kursmål, innehåll, aktiviteter och examination i relation till examensmålet.

Bedömargruppen menar att det innehåll, de arbetsformer och de examinationer som beskrivs i självvärderingen är adekvata och tillräckliga. Av exemplen framgår bland annat att studenterna för att bli godkända ska kunna reflektera över ämneskunskapernas betydelse för elevers lärande, över undervisningens innehåll och över den egna lärarrollen för att skapa kunskapsbyggande. Vidare beskriver man hur studenterna ska kunna implementera teorier om läs- och skrivutveckling i ett didaktiskt sammanhang. Bedömningen av de självständiga arbetena ger ytterligare belägg för att utbildningen säkrar måluppfyllelsen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom

examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en genomtänkt struktur för hur utbildningen ska uppfylla den del av examensmålet som handlar om vetenskapsteori och forskningsmetoder. Detta behandlas och examineras under flera kurser, däribland ett par kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Det finns en tydlig progression i hur dessa delar av målet behandlas i utbildningen. Studenterna möter och får praktisera ett forskande förhållningssätt under hela utbildningen och de får använda olika metoder. För godkänt betyg ska studenterna i början av utbildningen visa förståelse för såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Senare befästs kunskapen till exempel genom att studenterna skriver en vetenskaplig rapport som examinerar metodologisk kunskap. Under utbildningens näst sista kurs ska studenterna vid flera tillfällen skriftligt presentera och diskutera vald metod.

Motsvarande struktur och progression saknas dock för den del av målet som handlar om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Snarare fokuserar man ensidigt på den vetenskapliga grunden. Lärosätet är medvetet om detta och anger i självvärderingen att arbetet med att utveckla kopplingen är prioriterat, men exakt vad som ska göras framgår varken i självvärderingen eller vid intervjuerna. Bedömargruppen menar att det är av stor vikt att detta arbete får en fastare form och intensifieras.

Bedömningen av de självständiga arbetena ger belägg för att studenterna når en hög måluppfyllelse. Trots ovanstående svagheter inom kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedömer bedömargruppen att måluppfyllelsen sammantaget är hög.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen beskriver lärosätet lärandemål, innehåll och aktiviteter tydligt. Det framgår att det finns en god koppling till examensmålet genom hela utbildningen. Redovisningen innehåller bland annat konkreta exempel på hur egna och andras erfarenheter och forskningsresultat tas tillvara i undervisningen, och det finns också exempel på hur detta examineras under olika typer av kurser. Till exempel ska studenterna i två examinerande uppgifter för godkänd kurs reflektera över den egna professionsutvecklingen utifrån teoretiska perspektiv och gjorda erfarenheter. I självvärderingen finns också konkreta exempel på hur studenterna genom reflektion kan bidra till att utveckla yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen. I en kurs får studenterna parvis ta fram ett skriftligt förslag på hur de i sin kommande profession ska stödja elevers motivation. I en annan får de skissa fram ett bidrag till ett tänkt utvecklingsarbete inom skolverksamheten.

Bedömningen av de självständiga arbetena ger ytterligare belägg för att utbildningen säkrar hög måluppfyllelse. En majoritet av de självständiga arbetena i urvalet visar på hög måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar

förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt

I självvärderingen beskriver lärosätet lärandemål, innehåll och aktiviteter tydligt. Det framgår också att det finns en tydlig koppling till examensmålet genom hela utbildningen. Redovisningen innehåller bland annat konkreta exempel på hur studenterna förväntas tillämpa didaktisk och ämnesdidaktisk kunskap i sina studier och i sitt kommande arbete med undervisning och lärande. I början av utbildningen finns ett fokus på det pedagogiska ledarskapets betydelse i olika lärmiljöer. Didaktisk förmåga kopplas senare i utbildningen ihop med ämnesdidaktik, bland annat genom rollspelsövningar. Däremot diskuterar inte lärosätet begreppet metodik, eller dess relation till didaktik och ämnesdidaktik, i självvärderingen. Möjligen kan detta bero på att man har följt praxis och därmed har inkluderat metodik i de två andra begreppen. Självvärderingens redovisning och intervjuerna visar på en koppling mellan vetenskapliga perspektiv och erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Bedömargruppen menar att utbildningens upplägg, innehåll samt arbets- och examinationsformer är fullt tillräckliga för att säkra en hög måluppfyllelse. Intervjuerna bekräftade den beskrivning som lärosätet ger i självvärderingen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en genomtänkt och väl inarbetad struktur för hur måluppfyllelsen ska säkras i utbildningen. Dock är redogörelsen för hur detta examineras under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vag. Det finns en tydlig progression i hur målet behandlas i utbildningen. Lärosätet redovisar relativt tydligt och konkret hur olika kurser i utbildningen är organiserade med kursmål, innehåll, aktiviteter och examination i relation till examensmålet.

I självvärderingen visar lärosätet till exempel hur examensmålet behandlas och examineras under VFU-kurser, under en kurs i specialpedagogik inom den utbildningsvetenskapliga kärnan samt under en kurs i svenska. Upplägget på VFU-kurserna är att studenterna med handledning planerar, genomför och följer upp undervisning. Bedömargruppen noterar dock att både planering och uppföljning tycks sakna koppling till relevant forskning. De reflektioner studenterna förväntas göra relateras snarare till deras egna genomlevda erfarenheter och till styrdokumenten. Utöver en kort beskrivning av kursen i specialpedagogik - som är relaterad till den del av målet som handlar om varje elevs lärande och utveckling - examineras det aktuella målet bara i VFU-kurserna.

En svaghet är att redogörelsen av hur man examinerar målet under VFU-kurserna är vag. Vilken roll spelar till exempel besöken av universitetets lärare på VFU i relation till alla andra underlag de samlar in? Frågan blir vilket underlag som examinerande lärare utgår ifrån när de bedömer studenternas färdighet och förmåga. Bedömargruppen gör dock bedömningen att utbildningen säkrar måluppfyllelse trots dessa svagheter.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar visa förmåga att i det

pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Förmågan att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas och examineras vid en rad tillfällen i utbildningen. Det sker inom såväl ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet redovisar tydligt och konkret hur olika kurser i utbildningen är organiserade med kursmål, innehåll, aktiviteter och examination i relation till examensmålet.

I början av utbildningen genomför studenterna en fallstudie, där studenterna ska identifiera och resonera om etiska och kulturella konflikter som kan uppstå i skolan. Studenterna ska också relatera fallet till demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Senare i utbildningen genomför studenterna ett temaarbete som sätter läs- och skrivinlärning i ett globalt perspektiv som en del av hållbar samhällsutveckling. De naturvetenskapliga kurserna behandlar hållbar utveckling framför allt ur ett ekologiskt perspektiv, men man tar även upp sociala och ekonomiska aspekter. Samtliga delar i målet behandlas i utbildningen, men en svaghet är att lärosätet varken i självvärderingen eller vid

intervjuerna redogör tydligt för det speciella fokus som ska läggas på barnets rättigheter.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet redogör i självvärderingen för arbetet med att undervisa om och examinera jämställdhetsfrågor i relation till den kommande yrkesutövningen. Lärosätet ger exempel på hur studenterna möter teoretisk kunskap om jämställdhet och jämställdhetsforskning som är relevant för den pedagogiska praktiken. Lärosätet ger också exempel hur studenterna examineras i frågor inom området. Examination sker exempelvis under den verksamhetsförlagda utbildningen, där studenterna ska analysera de läromedel som används ur ett jämställdhetsperspektiv. Vidare pågår ett arbete med att utifrån ett jämställdhetsperspektiv följa upp och åtgärda utmaningar i studentrekrytering och genomströmning vid utbildningen. Man ska också följa upp och åtgärda rekrytering och kompetensutveckling av personal. Vid de institutioner som medverkar i utbildningen för man en kontinuerlig dialog om vikten av jämn könsfördelning inom såväl lärarlag som i utbildningsråd och

bland kurslitteraturens författare. Sammantaget säkrar detta ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Enligt beskrivningen i självvärderingen har lärosätet ett mycket välfungerande system för kurs- och programvärderingar och för att återkoppla uppföljningarnas resultat till olika intressenter. Systemet består av nio komponenter som bland annat innehåller en nybörjarenkät, mittprogramvärdering, avhoppsanalys, programvärdering i slutet av utbildningen och en alumnenkät. Utifrån resultaten av mittprogram- och programvärderingarna eller utifrån andra signaler kan man begära sammanställningar av kursvärderingarna. Bedömargruppen ser detta system som ett gott exempel på

hur man kan leda och administrera en komplex utbildning. Dock är det svårt att se utifrån

självvärderingen och intervjuerna hur lärarna är engagerade i kvalitetsarbetet eftersom beskrivningen ligger på en hög organisationsnivå. Trots tät återkoppling med prefekter och studierektorer ser lärosätet det som en utmaning att återkoppla till alla lärare som medverkar i utbildningen.

En fråga som väcks hos bedömargruppen är om och på vilket sätt lärare och studenter använder, följer upp och utvecklar progressionskartan med nivåerna "grundläggande", "fördjupande" och "befästs". Det är inte heller tydligt hur utbildningen arbetar med att formulera skillnaden mellan grundnivå och avancerad nivå. Trots dessa svagheter anser bedömargruppen att denna bedömningsgrund är tillfredsställande.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet verkar på olika sätt för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Det framgår av självvärderingen att man analyserar och följer upp rekrytering och genomströmning. Exempel på åtgärder för att ge studenterna goda förutsättningar är stöd via studenthälsan och studieverkstaden. Studenter som har svårt att klara av studierna under de tre första terminerna erbjuds ett samtal med studievägledare. Kvarvaron i utbildningen ligger på en normal nivå jämfört med riksgenomsnittet.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen menar att det innehåll, de arbetsformer och de examinationer som lärosätet beskriver i självvärderingen är adekvata och tillräckliga för att säkra måluppfyllelsen inom ämneskunskaper och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Av exemplen framgår bland annat att studenterna för godkänt betyg ska kunna reflektera över ämneskunskapernas betydelse för elevers lärande, över undervisningens innehåll och över den egna lärarrollen för att skapa kunskapsbyggande. Vidare beskriver lärosätet att studenterna ska kunna implementera teorier om läs- och skrivutveckling i ett didaktiskt sammanhang. Bedömningen av de självständiga arbetena ger ytterligare belägg för att utbildningen säkrar måluppfyllelsen.

Studenterna möter och får praktisera ett forskande förhållningssätt under hela utbildningen och de får använda olika metoder. För godkänt betyg ska studenterna i början av utbildningen visa förståelse för såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Senare befästs kunskapen till exempel genom att studenterna skriver en vetenskaplig rapport som examinerar metodologisk kunskap. Under utbildningens näst sista kurs ska studenterna vid flera tillfällen skriftligt presentera och diskutera vald metod. Motsvarande struktur och progression saknas dock för den del av målet som handlar om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Snarare fokuserar man i stället ensidigt på den vetenskapliga grunden. Dock visar bedömningen av de självständiga arbetena på hög måluppfyllelse för detta mål.

Kunskapsformen Färdighet och förmåga:

Lärosätets redovisning innehåller bland annat konkreta exempel på hur egna och andras erfarenheter och forskningsresultat tas tillvara i undervisningen. Det finns också exempel på hur utbildningen examinerar detta. Bland annat ska studenterna i två examinerande uppgifter för godkänd kurs reflektera över den egna professionsutvecklingen utifrån teoretiska perspektiv och gjorda erfarenheter. I självvärderingen finns också konkreta exempel på hur studenterna genom reflektion kan bidra till att utveckla yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen. I en kurs får studenterna

parvis ta fram ett skriftligt förslag på hur de i sin kommande profession ska stödja elevers motivation. Bedömningen av de självständiga arbetena ger ytterligare belägg för att utbildningen säkrar hög måluppfyllelse.

I underlagen beskriver lärosätet också på ett tillfredsställande sätt hur studenterna förväntas tillämpa didaktisk och ämnesdidaktisk kunskap i sina studier och i sitt kommande arbete med undervisning och lärande. I början av utbildningen fokuserar man på det pedagogiska ledarskapets betydelse i olika lärmiljöer. Didaktisk förmåga kopplas senare i utbildningen ihop med ämnesdidaktik, bland annat genom rollspelsövningar. Det finns en tydlig struktur för hur utbildningen behandlar förmågan att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten. Dock är det en svaghet är att redogörelsen av hur man examinerar detta i den verksamhetsförlagda utbildningen är vag.

Kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Förmågan att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas och examineras vid en rad tillfällen i utbildningen enligt självvärderingen och intervjuerna. I början av utbildningen genomför studenterna en fallstudie där de ska identifiera och resonera om etiska och kulturella konflikter som kan uppstå i skolan. Studenterna ska också relatera fallet till demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Senare i utbildningen genomför studenterna ett temaarbete som sätter läs- och skrivinlärning i ett globalt perspektiv som en del av hållbar samhällsutveckling. De naturvetenskapliga kurserna behandlar hållbar utveckling framför allt ur ett ekologiskt perspektiv, men man tar även upp sociala och ekonomiska aspekter. Dock är det otydligt vilket fokus som läggs på barns rättigheter.

Jämställdhetsperspektivet bedöms som tillfredsställande eftersom lärosätet redogör för hur utbildningen arbetar med att undervisa om och examinera jämställdhetsfrågor i relation till den kommande yrkesutövningen. Lärosätet ger exempel på hur studenterna möter teoretisk kunskap om jämställdhet och jämställdhetsforskning som är relevant för den pedagogiska praktiken. Lärosätet ger också exempel på hur studenterna examineras i frågor inom området, exempelvis under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vidare pågår ett arbete med att ur ett jämställdhetsperspektiv följa upp och åtgärda utmaningar i utbildningens studentrekrytering, genomströmning, personalrekrytering och i personalens kompetensutveckling. Vid de institutioner som medverkar i utbildningen för man en kontinuerlig dialog om vikten av en jämn könsfördelning i såväl lärarlag som i utbildningsråd och bland kurslitteraturens författare.

Lärosätet har enligt beskrivningen i självvärderingen ett mycket välfungerande system för kurs- och programvärderingar och för att återkoppla resultat. Systemet består av nio komponenter som bland annat innehåller en nybörjarenkät, mittprogramvärdering, avhoppsanalys, programvärdering i slutet av utbildningen och en alumnenkät. Utifrån resultaten av mittprogram- och programvärderingarna eller utifrån andra signaler kan man begära sammanställningar av kursvärderingarna.

Bedömargruppen ser detta system som ett gott exempel på hur man kan leda och administrera en komplex utbildning. Det är dock svårt att se i självvärderingen och i intervjuerna hur lärarna är engagerade i kvalitetsarbetet eftersom beskrivningen ligger på en hög organisationsnivå. Trots dessa svagheter anser bedömargruppen att denna bedömningsgrund är tillfredsställande.

Lärosätet verkar på olika sätt för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Det framgår av självvärderingen att lärosätet analyserar och följer

upp studentrekrytering och genomströmning. Exempel på åtgärder för att ge studenterna goda förutsättningar är stöd via studenthälsan och studieverkstaden.

Bedömningsområde: Studentperspektiv