Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Förutsättningar

Den sammanlagda lärarkompetensen korresponderar med utbildningens innehåll och omfattning. Genom sin erfarenhet från olika skolformer har merparten av lärarna en god koppling till läraryrket samtidigt som många är vetenskapligt kvalificerade. En stor del av lärarkåren är dock visstidsanställd och lärosätet har vidtagit åtgärder för att långsiktigt säkra kontinuitet i lärarkåren. Att trygga rekryteringen av adjunkter och adjungerade lärare är ett utvecklingsområde. Forskningsmiljön bedömer bedömargruppen vara stark, men däremot förefaller själva utbildningsmiljön, med sin utpräglat decentraliserade organisation med många lärare från olika miljöer involverade, kräva kontinuerlig uppmärksamhet. Ett utvecklingsområde är därför att utveckla en mer smidig och överblickbar organisation för utbildningen.

Utformning, genomförande och resultat

Självvärderingen visar att grundlärarprogrammet har en genomtänkt och inarbetad struktur för hur examensmålen för studenternas ämneskunskaper och kunskaper om vetenskapsteori och forskningsmetoder ska uppfyllas. Detta kommer dock inte till uttryck i de självständiga arbetena där istället en otillräcklig kännedom om forskningsmetoder och om relevant och aktuell forskning inom det valda forsknings¿området utgör uppenbara brister. Av självvärderingen framgår att det finns ett nära samarbete mellan lärare på ämnesinstitutioner och ämnesdidaktiska institutioner, vilka bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete för att säkra att examensmålen för studenternas färdigheter och förmågor nås. Avseende studenternas fördjupade förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat visar dock de självständiga arbetena på så stora brister att målet inte kan anses vara uppfyllt. Studenterna får planera undervisning utifrån styrdokument och ämnes- och allmändidaktisk forskning och teori. I början av utbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen planerar och utvecklar studenterna sin undervisning med stöd av kurslärare och en handledare på den verksamhetsförlagda utbildningen för att i slutet av sin utbildning, självständigt och i samråd med andra, planera och genomföra undervisning och pedagogisk verksamhet. Detta upplägg säkerställer studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet. Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras i flera kurser, både inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen. Innehållsområdet hållbar utveckling ser bedömargruppen, i likhet med lärosätet, som ett utvecklingsområde. Temat Jämställdhet behandlas inte i en separat kurs utan som ett innehållsområde i flera kurser. Konkreta exempel ur olika kurser visar att behandlingen av temat inte begränsas till att enbart omfatta relationen man - kvinna, utan vidgas till ett systematiskt arbete som ger perspektiv på likabehandling som rör individnivå, institutionell nivå och samhällsnivå. Lärosätet har genomfört omfattande uppföljningar och genomlysningar av programmet och detta har lett till åtgärder. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid genom olika former av stödinsatser. Bedömargruppen bedömer dock genomströmningen som ett utvecklingsområde, där lärosätet behöver göra fortsatta kartläggningar för att få underlag för vilka ytterligare åtgärder som det kan sätta in för att en ökad andel studenter ska slutföra utbildningen inom planerad tid.

Studentperspektiv

Bedömargruppen vill framhålla de mångsidiga möjligheter som studenterna, via olika formella kommunikations- och beslutsstrukturer, har att utöva inflytande över utbildningens innehåll och genomförande. Lärosätet erbjuder också studenterna ett utbud av möjligheter att utöva inflytande via olika informella kanaler.

Arbetsliv och samverkan

Sammantaget visar självvärderingen att samverkan med arbetslivet är mångsidig och väletablerade kontaktformer har utvecklats mellan utbildning och yrkesutövare. Samverkan stöder ett inflöde av aktuell kunskap och bidrar till att studenterna förbereds för ett föränderligt arbetsliv.