Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Självvärderingen visar att grundlärarprogrammet, som lärosätet nyligen omarbetat, har en genomtänkt och inarbetad struktur för hur examensmålet ska uppfyllas och för hur det beaktas i programmets alla ämnes- och ämnesdidaktiska kurser, i kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen samt i flera av kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningen ger en tydlig överblick över hur förväntade studieresultat i delkurserna operationaliseras i olika undervisningsformer. Examinationerna är knutna till förväntade studieresultat.

Studenternas konkreta upplevelse av utbildningens utformning och genomförande nyanserade den beskrivning som lärosätet ger i självvärderingen. Studenterna upplevde att utbildningen ställer varierande krav. I vissa kurser upplever studenterna även att det ställs alltför låga kunskapskrav för att anpassa kraven till mindre motiverade studenter.

Ur exempel från Matematik framgår det att undervisningsformer och examination samspelar, att ämne och ämnesdidaktik löper parallellt i kurserna och att upplägget förefaller genomtänkt. Generellt har matematikämnet en starkt beskriven och medveten tanke om progression i innehållet.

Ämnesinnehållet i Svenska förefaller rimligt, att döma av kursnamn och exempel. För svenskämnet är det dock inte lika tydligt hur lärosätet säkerställer att ämnesdidaktik ingår i kurserna. En beskrivning om att lärosätet behöver och ska öka medvetenheten om samspel mellan ämnesspecifik och didaktisk kompetens bekräftar detta. Både självvärderingen och intervjuerna med lärarna visar att det är en utmaning att svenskämnet är uppdelat på olika institutioner, men att ansatser till att öka samarbetet mellan ämnesspecifika och ämnesdidaktiska delar av programmet pågår. Sammantaget är bedömargruppens intryck dock att lärosätet inte har lyckats ta ett helhetsgrepp över utvecklingsarbetet.

Nivån på de självständiga arbetena är låg eftersom bedömargruppen bedömt att 8 av 13 arbeten uppvisar brister i relation till detta mål, och 7 av dessa inom svenskämnet. Kritiken rör exempelvis svaga ämneskunskaper inom ett valt tema, otillräckliga insikter i aktuellt och relevant forsknings- och utvecklingsarbete, bristfällig analys och överhuvudtaget en svag forskningsförankring.

Mot bakgrund av den bild som framkommer i självvärderingen samt de många självständiga arbeten som uppvisar brister i relation till detta mål menar bedömargruppen att lärosätet särskilt behöver uppmärksamma och utveckla svenskämnet för att säkra detta mål. En organisatorisk utmaning för ämnet är att de 30 högskolepoäng i Svenska som studenterna läser är uppdelade på tre olika institutioner, medan hela ansvaret för de självständiga arbetena i Svenska ligger på endast en av dessa.

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att vetenskapsteoretiska perspektiv, med särskilt fokus på ett vetenskapligt förhållningssätt, akademisk kunskapssyn och objektivitet, behandlas i kurserna Kunskap och vetenskapsteori och Teorier om lärande. Exemplen synliggör att studenterna tidigt i utbildningen möter frågor om vetenskapsteori och metod som senare fördjupas i de självständiga arbetena där studenterna ska praktisera vetenskaplig argumentation. Den huvudsakliga vetenskapliga träningen får studenterna genom självständiga arbeten på grundnivå och avancerad nivå. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppger lärosätet att den blir examinerad i studenternas avslutande kurs i den verksamhetsförlagda utbildningen. Där skriver studenterna en avslutande uppgift som syftar till att redovisa deras pedagogiska grundsyn och relatera denna till både vetenskapliga rön och beprövad erfarenhet.

Merparten av studenterna som skriver självständiga arbeten i Svenska och Engelska använder sig av kvalitativ metod, vilket även bekräftades vid lärarintervjuerna. Däremot är variationen av metodansatser större inom ämnet Matematik. Av självvärderingen framgår att lärosätet ser arbetet med att förstärka studenternas kunskaper om forskningsmetoder i utbildningen som ett utvecklingsområde och att kursen Självständigt arbete stärkts bland annat genom fler föreläsningar om forskningsmetoder.

Bedömargruppen konstaterar att ovan nämnda utvecklingsarbete tills vidare verkar vara i sin början. Sammanlagt 10 av 13 självständiga arbeten uppvisar nämligen brister i relation till detta mål. Kritiken rör otillräckliga kunskaper om vald metodansats, bristande metodologisk medvetenhet i design och genomförande och svag koherens mellan exempelvis syfte och metodansats. Ur intervjuerna med lärare och ledning framgick att ett utvecklingsarbete visserligen pågår, som rör exempelvis handledning, skriftlig återkoppling och kamratrespons, men att en del av planerna tills vidare inte tagit konkret form. Studenternas kunskaper om forskningsmetoder har dock stärkts genom att en ny delkurs, Forskningsmetodik om 5 högskolepoäng, har inkluderats i kursen UVK 3. Bedömargruppen menar att den nya kursen om forskningsmetoder är en viktig och nödvändig utvecklande åtgärd för att studenterna ska kunna uppnå detta mål, och att den tydligt behöver knytas till de ämnesdidaktiska områden där studenterna skriver sina självständiga arbeten. Bedömargruppen anser dock inte att de har fått något tydligt svar på frågan om konkreta åtgärder för att utöka utrymmet för kvantitativ forskningsmetod, utöver att diskussioner om olika metoder fördjupas under den åttonde terminen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Studier mot examensmålet belyser lärosätet med hjälp av ett exempel på samarbete mellan två institutioner. Detta gäller delkursen Ämnesdidaktik, läroplansteori och bedömning med fokus på hur undervisning kan bedrivas i olika ämnen samt aspekter på läroplansteori med anknytning till

ämnesdidaktisk forskning. Kursupplägget belyser frågan om hur ämnesdidaktisk kunskap kan ligga till grund för val av innehåll i undervisningen i olika ämnen.

Dock uppvisar 9 av 13 självständiga arbeten brister i relation till detta mål. Bristerna berör avsaknad av kritisk diskussion, brist på självständighet i utformningen av texten eller att studiens resultat redovisas på ett normativt sätt.

Lärosätet följer upp examensmålet med en examinationsuppgift i den avslutande kursen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenterna ska skapa en syntes av teoretiska kunskaper och beprövad erfarenhet med särskilt fokus på att kritiskt och självständigt beskriva och analysera hur den egna pedagogiska grundsynen, utifrån egna och andras erfarenheter, kommer till uttryck i ett klassrumssammanhang. Till uppgiften hör även en redovisning med hjälp av multimodala resurser som syftar till att stärka studenternas digitala och professionella kompetens och förmåga att aktivt använda och analysera film¿klipp av sin egen undervisning för att utveckla sin professionella kompetens.

Värt att notera är att svenskämnet och matematikämnet har ett nära samarbete mellan lärare på ämnesinstitutioner och ämnesdidaktiska institutioner, vilka bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete för att förbättra kurserna utifrån studenternas utvärderingar. För både Svenska och Matematik ger lärosätet i självvärderingen konkreta och instruktiva exempel på hur progressionen är utformad och hur lärosätet ska säkra kopplingen mellan teori och praktik i kurserna.

Studenterna framhöll vid intervjun att progressionen inom matematikämnet var tydlig i programmet, men att de upplever att det finns brister i progressionen i flera andra ämnen samt i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Bland annat handlade bristerna om att innehåll återkom mellan kurser, och att undervisande lärare ofta var dåligt insatta i vad som behandlats under andra kurser, och i vissa fall även på vilket program studenterna läste. Med anledning av dessa kritiska synpunkter från studenterna rekommenderar bedömargruppen att lärosätet balanserar ambitionen, som betonar studenternas eget ansvar, mot studenternas behov av stöd och aktivt deltagande från lärarnas sida.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att utformningen med koppling mellan kursmål, undervisning, examination, ämnesinnehåll och examinationsformer potentiellt har förutsättningar att genom examination säkerställa att studenterna, när examen utfärdas, uppnår målet. Men mot bakgrund av de brister som framkommer i de självständiga arbetena och studenternas kritik avseende progressionen i målet brister utbildningens genomförande.

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Studenterna får planera undervisning utifrån styrdokument och ämnes- och allmändidaktisk forskning och teori. Progressionen är explicit beskriven i självvärderingen. I början av utbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen planerar och utvecklar studenterna sin undervisning med stöd av kurslärare och en handledare på den verksamhetsförlagda utbildningen för att i slutet av sin utbildning, självständigt och i samråd med andra, planera och genomföra undervisning och

pedagogisk verksamhet. Vidare förutsätts studenterna kunna planera och genomföra ämnesintegrerande undervisning samt bedöma huruvida eleverna utvecklar sitt ämneskunnande. Detta upplägg säkerställer studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet.

Examensmålet att planera och utveckla undervisning, med hänsyn till varje elevs lärande och utveckling, tränas och examineras i flera kurser, särskilt i delkursen Specialpedagogik. Delkursen rör skolans ansvar att ge varje elev möjlighet till delaktighet i undervisningen. Studenterna ska självständigt och i samverkan med andra kunna identifiera och hantera specialpedagogiska behov och anpassa undervisningen till både individerna och gruppen i klassrummet.

Studenterna framhöll att progressionen var tydligt planerad inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Kursläraren på lärosätet ska tillsammans med handledaren på skolan bedöma den ämnesintegrerade planeringen för den verksamhetsförlagda utbildningen. Tillämpningen är dock beroende av hur väl insatt handledaren på skolan är i upplägget av den verksamhetsförlagda utbildningen. Exempelvis var professionsutvecklingsmatrisen inte alltid känd på skolorna.

Bedömargruppen anser mot denna bakgrund att lärosätet behöver stärka kontakterna mellan lärosätet och skolorna i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras i flera kurser, både inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen, exempelvis i delkurserna Juridik och etik i skolans värld, Sociala relationer i skolan samt i Ämnesdidaktik, läroplansteori och bedömning. Examensmålet är säkerställt i de delar som rör studenternas kunskap om pedagogiska bedömningar och om skolans demokratiuppdrag inklusive mänskliga rättigheter, barnets rättigheter och barnkonventionen. Dock framstår det som oklart hur lärosätet arbetar med barns rättigheter och hur de kan användas för att göra bedömningar, utöver att barns rättigheter tas upp i juridikkursen.

Innehållsområdet Hållbar utveckling ingår i och examineras inom kursen Samhällsorienterande ämnen för grundlärare med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3 samt inom ämnet Naturvetenskap och teknik för grundlärare med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3.

Relationen mellan att lära sig om hållbar utveckling och hur detta konkret omsätts i att kunna göra bedömningar utifrån aspekten hållbar utveckling är dock inte tydligt beskrivet i utbildningen. Vid intervjuerna framkom det dessutom att inget förväntat studieresultat som rör hållbar utveckling är explicit knutet till den verksamhetsförlagda utbildningen.

Innehållsområdet Hållbar utveckling ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde. Denna uppfattning verkar delas av lärosätet eftersom det av självvärderingen framgår att programrådet påtalat behovet av en förstärkning för att synliggöra momentet Hållbar utveckling i flera kurser i

programmet samt i den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet planerar att bli klart att

genomföra en revidering från år 2021 och enligt ledningen ska bland annat examinationen bli tydligare.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Självvärderingen pekar på en snedfördelning mellan kvinnliga och manliga sökande med en stor övervikt av kvinnliga sökande till utbildningen. Frågan har lyfts till diskussion i programrådet, och olika möjliga åtgärder för att öka balansen mellan könen har diskuterats, som att utarbeta rekryteringsmaterial som riktar sig särskilt till manliga presumtiva studenter och att inrätta ett system med studentmentorer. Lärosätet planerar även särskilda utvecklingsmedel från rektor under 2018.

Temat Jämställdhet behandlas inte i en separat kurs utan som ett innehållsområde i flera kurser. Konkreta exempel ur olika kurser visar att behandlingen av temat inte begränsas till att enbart omfatta relationen man - kvinna, utan vidgas till ett systematiskt arbete som ger perspektiv på likabehandling som rör individnivå, institutionell nivå och samhällsnivå. Bedömargruppens bedömning är dock att examensmålet examineras på ett rättssäkert sätt redan idag, bland annat eftersom arbetet med jämlikhet och jämställdhet är tydligt beskrivet i de förväntade studieresultaten i den avslutande kursen

i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Att lärosätet inrättade ett programråd för hela lärarutbildningen 2016 har inneburit att ett ledningsorgan skapats med helhetssyn som inkluderar rutiner för uppföljning, åtgärder och återkoppling på lärarutbildningen. Systemet innefattar klart beskrivna rutiner, bland annat ett programmöte med formellt mandat för samordning och uppföljning. Programrådet ansvarar för att utarbeta en programrapport som kommuniceras till kursansvariga, under¿visande lärare och studenter via programrådet och ett programmöte. Efter varje avslutad kurs skrivs också en kursrapport som kommuniceras till studenterna.

I självvärderingen pekar lärosätet ut flera områden där det har identifierat behov av åtgärder. Samarbetet mellan institutionen för språkdidaktik och övriga institutioner behöver utvecklas, liksom kompetensen i undervisningen av elever med annan språklig och kulturell bakgrund än svenska. Vidare påtalade lärosätet behovet av att utveckla studenternas digitala kompetens genom att uppmärksamma temat i flera kurser. Lärosätet har inlett en översyn av organisationen för den verksamhetsförlagda utbildningen och av systemet för kvalitetssäkring (REBUS), som ska resultera i ett universitetsgemensamt system med en enhetlig mall för kursvärderingar. En kursrapport är också under beredning.

Strukturen för återkoppling till relevanta intressenter är tillfredsställande. Vid återkommande

programdagar finns det förutsättningar för samtal och informationsutbyte mellan lärare, kursansvariga, programansvarig, studierektorer och studenter.

Bedömning med motivering: Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Enligt självvärderingen är andelen kvarvarande studenter på utbildningen efter läsår två 72 procent (enligt antagningen 2012), men den har stigit till mellan 77 och 82 procent under de följande årens antagningsomgångar vilket ligger över genomsnittet för riket. Lärosätet genomför kontinuerliga genomströmningsanalyser som bildar grunden för olika åtgärder. Det största problemet uppger lärosätet inte vara själva avbrotten utan det stora antalet studenter som inte följer den ordinarie studiegången och som därmed inte heller kan ta ut sin examen efter fyra år.

Lärosätet främjar på flera olika sätt studenternas lärande och ansvarstagande, exempelvis genom stödjande åtgärder för studenter som kommit efter i studierna, såsom räknestugor, mindre studentgrupper och en strukturell förändring av undervisningen. Lärosätet har inrättat två frivilliga sommarkurser för studenterna som kan välja att läsa Engelsk språkfärdighet och Akademiskt läsande och skrivande. Lärosätet erbjuder också flera centrala stödresurser som studenterna har tillgång till, exempelvis bibliotekets digitala och analoga resurser såsom databaser, e-böcker och talböcker eller personal som kan ge handledning och stöd under studietiden. Medieverkstan är en öppen lärandemiljö med IT/IKT-pedagoger på plats som erbjuder stöd i skapandet av multimediala produktioner inom ljud, bild, video och text samt stöd i arbetet med redovisningar, projekt och digital VFU-portfölj.

I självvärderingen konstaterar lärosätet att samtal visar att vissa av de studenter som väljer att avbryta programmet söker sig till andra lärarutbildningar istället, vilket betyder att de ändå inte försvinner från utbildningen och yrket. Lärarstudenter byter även lärosäte, liksom utbildningar vid lärosätet. Bedömargruppen bedömer dock genomströmningen som ett utvecklingsområde, där lärosätet behöver göra fortsatta kartläggningar för att få underlag för vilka ytterligare åtgärder som det kan sätta in för att en ökad andel studenter ska slutföra utbildningen inom planerad tid.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Självvärderingen visar att grundlärarprogrammet har en genomtänkt och inarbetad struktur för hur examensmålen för studenternas ämneskunskaper och kunskaper om vetenskapsteori och forskningsmetoder ska uppfyllas. Utbildningen ger en tydlig överblick över hur förväntade studieresultat i delkurserna operationaliseras i olika undervisningsformer och examinationerna är knutna till förväntade studieresultat. Detta kommer dock inte till uttryck i de självständiga arbetena där istället en otillräcklig kännedom om forskningsmetoder och om relevant och aktuell forskning inom det valda forsknings¿området utgör uppenbara brister.

Av självvärderingen framgår att det finns ett nära samarbete mellan lärare på ämnesinstitutioner och ämnesdidaktiska institutioner, vilka bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete för att säkra att examensmålen för studenternas färdigheter och förmågor nås. Det framgår också hur progressionen är utformad och hur lärosätet ska säkra kopplingen mellan teori och praktik i kurserna. Studenterna är dock kritiska till hur progressionen mellan olika kurser fungerar i realiteten. Avseende studenternas fördjupade förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat visar de självständiga arbetena på så stora brister att målet inte kan anses vara uppfyllt.

Studenterna får planera undervisning utifrån styrdokument och ämnes- och allmändidaktisk forskning och teori. I början av utbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen planerar och utvecklar studenterna sin undervisning med stöd av kurslärare och en handledare på den verksamhetsförlagda utbildningen för att i slutet av sin utbildning, självständigt och i samråd med andra, planera och genomföra undervisning och pedagogisk verksamhet. Detta upplägg säkerställer studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet. Studenterna framhöll att progressionen var tydligt planerad inom den verksamhetsförlagda utbildningen, men att tillämpningen är beroende av hur väl insatt handledaren på skolan är i upplägget av den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen anser mot denna bakgrund att kontakterna mellan lärosätet och skolorna i den verksamhetsförlagda utbildningen behöver stärkas.

Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras i flera kurser, både inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen. Innehållsområdet Hållbar utveckling ser dock bedömargruppen som ett utvecklingsområde. Denna uppfattning verkar delas av lärosätet eftersom det av självvärderingen framgår att programrådet påtalat behovet av en förstärkning för att synliggöra momentet Hållbar utveckling i flera kurser i programmet samt i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Temat Jämställdhet behandlas inte i en separat kurs utan som ett innehållsområde i flera kurser. Konkreta exempel ur olika kurser visar att behandlingen av temat inte begränsas till att enbart omfatta relationen man - kvinna, utan vidgas till ett systematiskt arbete som ger perspektiv på likabehandling som rör individnivå, institutionell nivå och samhällsnivå. Bedömargruppens bedömning är dock att examensmålet examineras på ett rättssäkert sätt, bland annat eftersom arbetet med jämlikhet och jämställdhet är tydligt beskrivet i de förväntade studieresultaten i den avslutande kursen i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Lärosätet har genomfört omfattande uppföljningar och genomlysningar av programmet och detta har lett till åtgärder. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid genom olika former av stödinsatser. Bedömargruppen bedömer dock genomströmningen som ett utvecklingsområde, där lärosätet behöver göra fortsatta kartläggningar för att få underlag för vilka ytterligare åtgärder som det kan sätta in för att en ökad andel studenter ska slutföra utbildningen inom planerad tid. Sammantaget ligger utbildningens styrka i ett pågående systematiskt kvalitetsarbete.

Bedömargruppen vill dock understryka vikten av att lärosätet konkretiserar de intentioner som kan utläsas ur självvärderingen och att dessa blir studenternas erfarenheter.