Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Av självvärderingen framgår att lärosätet antar cirka 60 nya studenter till utbildningen varje år. Utifrån lärartabellen och redogörelsen i självvärderingen bedöms graden av kompetens vara adekvat och tillräcklig såväl inom ämneskurserna som inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen. Varje kurs hålls ihop av en ämnesansvarig institution.

Av lärartabellen framgår att en majoritet av lärarna är disputerade, men många av dem undervisar bara i en relativt liten del av tjänsten. Frågan är hur sammanhållen lärargruppen är. Av de lärare som har större andel undervisning i tjänsten inom matematik eller svenska är flertalet adjunkter.

Bedömargruppen får därför uppfattningen att den samlade kompetensen är något splittrad och i delar svagt förankrad i vetenskapen inom området. Det gäller framför allt förskoleklassen, men även i matematik och svenska. Denna bild bekräftades vid intervjuerna. Lärosätet arbetar dock enligt självvärderingen aktivt med nyrekrytering och kompetensutveckling, och på lång sikt är det troligt att den samlade kompetensen stärks. Man rekryterar bland annat en professor, en forskningsledare, lektorer och doktorander till tjänster som är relevanta för utbildningen.

Alla lektorer har 20 procent av tjänsten vikt till kompetensutveckling. Adjunkter har 10 procent. För att bli tillsvidareanställd som lärare krävs uppvisad pedagogisk skicklighet i linje med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rekommendationer. Lärosätet har också en pedagogisk meriteringsmodell som innebär att man bedömer och belönar pedagogisk kompetens systematiskt. Bedömargruppen anser att detta är fullt tillräckliga åtgärder för att säkra den pedagogiska kompetensen. Vidare har lärosätet en modell för hur lärarna regelmässigt ska kunna praktisera inom sin profession.

En tydlig svaghet i utbildningen är att det i stort sett saknas kompetens som är adekvat för undervisning om förskoleklass. Självvärderingen behandlar bara i korthet frågor om förskoleklassen och vid intervjuerna med lärare och ledning framkom en stor omedvetenhet om förskoleklassens

specifika inriktning, förutsättningar och innehåll.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Självvärderingen beskriver en vetenskaplig miljö som är relevant för utbildningen. Miljön, som är tydligt forskningsanknuten och relaterad till definierade forskningsområden av olika storlek, borgar för en god vetenskaplig förankring av utbildningen. Det finns också en väl genomtänkt och stark koppling

till lärosätets egen forskning. Värt att notera är att lärosätet redovisar en mycket tydlig modell för att

säkra progressionen av de lärandemål som relaterar till de olika examensmålen. Modellen används genomgående i hela utbildningen och innebär att de förväntade studieresultaten först ska grundläggas för att sedan befästas och fördjupas. Lärosätet har därigenom kontroll över var i utbildningen examensmålen behandlas och examineras.

Den professionsinriktade miljön är tillfredsställande, men det framgår av självvärderingen och intervjuerna att den inte är lika väl utvecklad som den vetenskapliga miljön. Enligt självvärderingen sker en del satsningar, bland annat på att lärare i skolan ska ha viss del av sin tjänst i universitetets utbildning eller i forskning. Lärare vid universitetet ska också kunna arbeta i skolan med olika FoU- projekt. Hur stora dessa satsningar är och vilken inverkan de har på utbildningen framgår dock varken i självvärderingen eller vid intervjuerna. Detta kompenserar lärosätet delvis genom redovisningen av hur man arbetar med praktiknära forskning, men frågor väcks exempelvis om hur utbildningsmiljön i kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU:n) ser ut. Det väcker också frågor om hur beprövad erfarenhet präglar utbildningens innehåll i VFU och under andra kurser. Lärosätet nämner i självvärderingen främjandet av lärares professionsutveckling som ett utvecklingsområde, men det framgår varken där eller i intervjuerna vad en sådan utveckling skulle innebära eller hur lärosätet

arbetar med den.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Den sammantagna kompetensen är adekvat, men det finns vissa svagheter. Svagheterna finns speciellt inom matematik och svenska där huvuddelen av undervisningen utförs av adjunkter. Vidare saknas adekvat kompetens för undervisning om förskoleklassen i stort sett helt. Lärarna har dock en god koppling till grundläraryrket, bland annat genom den modell som finns för att lärarna ska kunna praktisera inom sin profession. De nyrekryteringar som lärosätet gör borgar för en långsiktigt hållbar miljö. Vidare finns en välutvecklad forskningsmiljö. Lärarnas sammantagna kompetens, lärarnas kompetensutveckling och utbildningens forskningsanknytning verkar i stort sett adekvat, åtminstone på lång sikt. Lärosätet har en modell för att säkra progressionen i utbildningen och modellen kopplar de förväntade studieresultaten till lärandemål.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat