Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Lärosätet redovisar i självvärderingen hur man säkerställer måluppfyllelse i svenskämnet till exempel inom grammatik, texttyper, läs- och skrivutveckling, barnlitteratur samt ämnesdidaktiska frågor.

Lärosätet visar också att det finns en genomtänkt och väl inarbetad struktur för att säkra progressionen av måluppfyllelsen i ämnet. Lärosätet redovisar också tydligt och konkret hur utbildningen är organiserad i relation till examensmålet genom kursmål, innehåll, aktiviteter och examination. Bedömargruppen menar att det innehåll, de arbetsformer och de examinationer som beskrivs i självvärderingen är adekvata och tillräckliga. Av exemplen framgår till exempel hur studenterna ska kunna föra ett metakognitivt resonemang om hur de har använt teorier och aktuell forskning för att stödja elever i deras lärande. Vidare beskriver lärosätet hur studenterna ska kunna

implementera teorier om läs- och skrivutveckling i ett didaktiskt sammanhang.

Bedömningen av de självständiga arbetena ger ytterligare belägg för att måluppfyllelsen säkras.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en genomtänkt struktur för hur den del av examensmålet som handlar om vetenskapsteori och forskningsmetoder ska säkras i utbildningen. Detta behandlas och examineras under flera kurser, däribland ett par kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det finns en tydlig progression i hur dessa delar av målet behandlas i utbildningen. Studenterna möter och får praktisera ett forskande förhållningssätt under hela utbildningen, och de får använda flera olika metoder. För godkänt betyg ska studenterna i början av utbildningen visa förståelse för såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Senare befästs kunskapen till exempel genom fältstudier där studenterna ska praktisera kvalitativa metoder, och genom att studenterna skriver en vetenskaplig rapport som examinerar metodologisk kunskap. Under utbildningens näst sista kurs ska studenterna vid flera tillfällen skriftligt presentera och diskutera vald metod.

Dock saknas motsvarande struktur och progression för den del av målet som handlar om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Snarare finns ett ensidigt fokus på den vetenskapliga grunden. Lärosätet är medvetet om detta och anger i självvärderingen att arbetet med att utveckla kopplingen är prioriterat. Exakt vad som ska göras framgår dock varken i självvärderingen eller av intervjuerna. Bedömargruppen menar att det är av stor vikt att detta arbete får en fastare form och intensifieras.

Bedömningen av de självständiga arbetena ger belägg för att studenterna når hög måluppfyllelse.

Trots ovanstående svagheter i kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedöms måluppfyllelsen sammantaget vara hög.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen beskriver lärosätet lärandemål, innehåll och aktiviteter tydligt. Det framgår att det finns en god koppling till examensmålet genom hela utbildningen. Redovisningen innehåller bland annat konkreta exempel på hur egna och andras erfarenheter och forskningsresultat tas tillvara i undervisningen och hur detta examineras i olika typer av kurser. Studenterna ska till exempel i en uppgift kunna analysera en elevs begreppsförmåga och reflektera över det egna lärandet under genomförandet av uppgiften.

I självvärderingen finns också konkreta exempel på hur studenterna genom reflektion kan bidra till att

utveckla yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen. Under en kurs får studenterna parvis utveckla ett skriftligt förslag på hur de i sin kommande profession ska stödja elevers motivation. I en annan uppgift får de skissa fram ett bidrag till ett tänkt utvecklingsarbete inom skolverksamheten.

Bedömningen av de självständiga arbetena ger ytterligare belägg för att utbildningen säkerställer hög måluppfyllelse. De flesta arbeten i urvalet visar på hög måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen beskriver lärosätet lärandemål, innehåll och aktiviteter tydligt. Det framgår också att det finns en tydlig koppling till examensmålet genom hela utbildningen. Redovisningen innehåller bland annat konkreta exempel på hur studenterna förväntas tillämpa didaktisk och ämnesdidaktisk kunskap i sina studier och i sitt kommande arbete med undervisning och lärande. I början av utbildningen finns ett fokus på det pedagogiska ledarskapets betydelse i olika lärmiljöer. Didaktisk förmåga kopplas senare i utbildningen ihop med ämnesdidaktik, bland annat genom rollspelsövningar. Däremot diskuterar man inte begreppet metodik eller metodikens relation till didaktik och ämnesdidaktik i självvärderingen. Möjligen kan detta bero på att man har följt praxis och inkluderat metodik i de två andra begreppen.

Redovisningen i självvärderingen och i intervjuerna visar på en koppling mellan vetenskapliga perspektiv och erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen menar att utbildningens upplägg, innehåll samt arbets- och examinationsformer är fullt tillräckliga för att säkra en hög måluppfyllelse. Intervjuerna bekräftade den beskrivningen som självvärderingen ger.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en genomtänkt och väl inarbetad struktur för att säkerställa måluppfyllelsen i utbildningen. Dock är redogörelsen för hur detta examineras i kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) vag. Det finns en tydlig progression i hur målet behandlas i utbildningen. Lärosätet redovisar relativt tydligt och konkret hur olika kurser i utbildningen är organiserade i relation till examensmålet genom kursmål, innehåll, aktiviteter och examination.

I självvärderingen visar lärosätet till exempel hur examensmålet inklusive specialpedagogiskt innehåll behandlas och examineras vid VFU-kurser, under en kurs i specialpedagogik inom den utbildningsvetenskapliga kärnan samt under en kurs i svenska. Upplägget på VFU-kurserna är att studenterna med handledning under sin VFU planerar, genomför och följer upp undervisning.

Bedömargruppen noterar dock att både planering och uppföljning tycks sakna koppling till relevant forskning. De reflektioner studenterna förväntas göra relateras snarare till deras egna genomlevda erfarenheter och till styrdokumenten. Utöver en kort beskrivning av kursen i specialpedagogik - som relateras till den del av målet som handlar om varje elevs lärande och utveckling - examineras det aktuella målet bara under VFU-kurserna.

En svaghet är att redogörelsen av hur man examinerar VFU-kurserna är vag. Vilken roll spelar till exempel besöken av lärosätets lärare på VFU i relation till alla andra underlag de samlar in? Frågan blir vilket underlag som examinerande lärare utgår ifrån när de bedömer studenternas färdighet och

förmåga. Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelsen säkras, trots dessa svagheter.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Förmågan att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas och examineras enligt självvärderingen och intervjuerna vid en rad tillfällen i utbildningen. Det sker inom såväl ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet redovisar tydligt och konkret hur olika kurser i utbildningen är organiserade i relation till examensmålet genom kursmål, innehåll, aktiviteter och examination. I början av utbildningen genomför studenterna en fallstudie där de ska identifiera och resonera kring etiska och kulturella konflikter som kan uppstå i skolan. De ska också relatera fallet till demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Senare i utbildningen genomför studenterna ett temaarbete som sätter läs- och skrivinlärning i ett globalt perspektiv som en del av hållbar samhällsutveckling. De naturvetenskapliga kurserna behandlar hållbar utveckling framför allt ur ett ekologiskt perspektiv, men man tar även upp sociala och ekonomiska aspekter.

Samtliga delar av målet behandlas i utbildningen, men en svaghet är att lärosätet varken i

självvärderingen eller i intervjuerna redogör tydligt för det speciella fokus som ska läggas på barnets rättigheter.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet redogör i självvärderingen för hur man arbetar med att undervisa i och examinera jämställdhetsfrågor i relation till den kommande yrkesutövningen. Lärosätet ger exempel på hur studenterna möter teoretisk kunskap om jämställdhet och jämställdhetsforskning som är relevant för den pedagogiska praktiken. Lärosätet beskriver också hur studenterna examineras i frågor inom området. Det sker exempelvis under den verksamhetsförlagda utbildningen, där studenterna bland annat ska analysera de läromedel som används ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vidare pågår ett arbete med att ur ett jämställdhetsperspektiv följa upp och åtgärda utmaningar i studentrekrytering och genomströmning på utbildningen, liksom rekrytering och kompetensutveckling av personal. Vid de institutioner som medverkar i utbildningen för man en kontinuerlig dialog om vikten av en jämn könsfördelning inom såväl lärarlag som i utbildningsråd och bland kurslitteraturens

författare. Sammantaget säkrar detta ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har enligt beskrivningen i självvärderingen ett mycket välfungerande system för kurs- och programvärderingar och för att återkoppla resultaten till olika intressenter. Systemet består av nio komponenter som bland annat innehåller en nybörjarenkät, mittprogramvärdering, avhoppsanalys, programvärdering i slutet av utbildningen och en alumnenkät. Utifrån resultaten av mittprogram- och programvärderingen eller utifrån andra signaler kan man begära sammanställningar av kursvärderingarna. Bedömargruppen ser detta system som ett gott exempel på hur man kan leda och administrera en komplex utbildning. Det är dock svårt att i självvärderingen och intervjuerna se hur lärarna är engagerade i kvalitetsarbetet eftersom beskrivningen ligger på en hög organisationsnivå.

Trots tät återkoppling med prefekter och studierektorer ser lärosätet det som en utmaning att återkoppla till alla lärare som medverkar i utbildningen. Hos bedömargruppen väcks också frågor om huruvida och på vilket sätt progressionskartan (med nivåerna grundläggande, fördjupande, befästs) används, följs upp och utvecklas av utbildningens lärare och studenter. En annan fråga som väcks är hur lärosätet arbetar med att formulera skillnaden mellan grundnivå och avancerad nivå i utbildningen.

Trots dessa svagheter anser bedömargruppen att denna bedömningsgrund är tillfredsställande. Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet verkar på olika sätt för att för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Det framgår av självvärderingen att man analyserar och följer upp studentrekrytering och genomströmning. Exempel på stöd för att ge studenterna goda förutsättningar är studenthälsan och studieverkstaden. Studenter som har svårt att klara studierna under de tre första terminerna erbjuds ett samtal med studievägledare. Kvarvaron vid utbildningen ligger på en normal nivå jämfört med riksgenomsnittet.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Kunskapsformen Kunskap och förståelse:

Bedömargruppen menar att det innehåll, de arbetsformer och de examinationer som beskrivs i självvärderingen är adekvata och tillräckliga för att säkra måluppfyllelsen inom ämneskunskaper och inom insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Av exemplen framgår till exempel hur studenterna ska kunna föra ett metakognitivt resonemang om hur de har använt teorier och aktuell forskning för att stödja elever i deras lärande. Studenterna möter och får praktisera ett forskande förhållningssätt under hela utbildningen och de får använda olika metoder. Bland annat befäster man studenternas metodkunskaper genom fältstudier. Under fältstudierna ska studenterna utöva kvalitativa metoder och skriva en vetenskaplig rapport som examinerar metodologisk kunskap. Under utbildningens näst sista kurs ska studenterna vid flera tillfällen skriftligt presentera och diskutera vald metod, men kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är svag. Bedömningen av de självständiga arbetena indikerar hög måluppfyllelse inom studenternas kunskap och förståelse.

Kunskapsformen Färdighet och förmåga:

Lärosätets redovisning innehåller bland annat konkreta exempel på hur egna och andras erfarenheter och forskningsresultat tas tillvara i undervisningen. Redovisningen innehåller också exempel på hur detta examineras. Studenterna ska till exempel i en uppgift kunna analysera en elevs begreppsförmåga och reflektera över det egna lärandet under genomförandet av uppgiften. I självvärderingen finns också konkreta exempel på hur studenterna genom reflektion kan bidra till att utveckla yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen. Bedömningen av de självständiga arbetena visar också på hög måluppfyllelse i dessa avseenden.

Vidare visar lärosätet med konkreta exempel hur studenterna förväntas tillämpa didaktisk och ämnesdidaktisk kunskap i sina studier och i sitt kommande arbete med undervisning och lärande. I början av utbildningen fokuserar man på det pedagogiska ledarskapets betydelse i olika lärmiljöer. Didaktisk förmåga kopplas senare i utbildningen ihop med ämnesdidaktik, bland annat genom rollspelsövningar.

När det gäller förmågan att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten finns en tydlig struktur för hur det behandlas i utbildningen. Dock är det en svaghet är att redogörelsen för hur man examinerar detta i den verksamhetsförlagda utbildningen är vag.

Kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Förmågan att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas och examineras enligt självvärderingen och intervjuerna vid en rad tillfällen i utbildningen. I början av utbildningen genomför studenterna en fallstudie där de ska identifiera och resonera kring etiska och kulturella konflikter som kan uppstå i skolan. Studenterna ska också relatera fallet till demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Senare i utbildningen genomför studenterna ett temaarbete som sätter läs- och skrivinlärning i ett globalt perspektiv som en del av hållbar samhällsutveckling. De naturvetenskapliga kurserna behandlar hållbar utveckling framför allt ur ett ekologiskt perspektiv, men man tar även upp sociala och ekonomiska aspekter. Dock är det otydligt vilket fokus man lägger på barns rättigheter.

Jämställdhetsperspektivet bedöms som tillfredsställande. Lärosätet redogör för hur man undervisar om och examinerar jämställdhetsfrågor i relation till den kommande yrkesutövningen. Lärosätet ger exempel på hur studenterna möter teoretisk kunskap om jämställdhet och jämställdhetsforskning som är relevant för den pedagogiska praktiken. Lärosätet ger också exempel på hur studenterna examineras i frågor inom området, exempelvis under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vidare pågår ett arbete med att följa upp och åtgärda studentrekrytering och genomströmning ur ett jämställdhetsperspektiv, liksom rekrytering och kompetensutveckling av personal. Vid de institutioner som medverkar i utbildningen för man en kontinuerlig dialog om vikten av en jämn könsfördelning inom såväl lärarlag som i utbildningsråd och bland kurslitteraturens författare.

Lärosätet har enligt beskrivningen i självvärderingen ett mycket välfungerande system för kurs- och programvärderingar och för att återkoppla resultat. Systemet består av nio komponenter som bland annat innehåller en nybörjarenkät, mittprogramvärdering, avhoppsanalys, programvärdering i slutet utbildningen och en alumnenkät. Utifrån resultatet av mittprogram- och programvärderingen eller utifrån andra signaler kan man begära sammanställningar av kursvärderingarna. Bedömargruppen ser detta system som ett gott exempel på hur man kan leda och administrera en komplex utbildning.

Det är dock svårt att i självvärderingen och intervjuerna se hur lärarna är engagerade i kvalitetsarbetet eftersom beskrivningen ligger på en hög organisationsnivå. Trots dessa svagheter anser bedömargruppen att denna bedömningsgrund är tillfredsställande.

Lärosätet verkar på olika sätt för att för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Det framgår av självvärderingen att man analyserar och följer upp rekrytering och genomströmning. Exempel på stöd för att ge studenterna goda förutsättningar är studenthälsan och studieverkstaden.

Bedömningsområde: Studentperspektiv