Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Bedömningsområdet Förutsättningar:

Andelen lärare framstår som proportionerlig i relation till utbildningens volym på cirka 35 studenter per år. Ungefär hälften av lärarna är disputerade, vilket borgar för en god vetenskaplig kompetens. Självvärderingen är skriven på ett övergripande sätt och det saknas beskrivningar i relation till fritidspedagogik. Det saknas också beskrivningar av i vilken utsträckning de satsningar som har gjorts är riktade mot det fritidspedagogiska området. Det framkom dock i intervjuerna att den vetenskapliga miljön i relation till fritidspedagogik kommer att stärkas betydligt genom satsningarna. Bedömargruppen vill betona vikten av att studenterna på ett systematiskt och genomgripande sätt får möta en forskande miljö under hela utbildningen, eftersom det finns ett behov att stärka sambandet mellan forskning och utbildning. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde för lärosätet.

I relation till den professionsinriktade miljön framkommer flera slag av samverkan och ett väl utvecklat samarbete med handledare för den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätets inriktning mot ett arbetsintegrerat lärande bidrar också till miljön, bland annat genom att det finns en grund för att bedriva praktiknära forskning.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat:

Det finns en tydlig strategi för var och hur kunskaper inom det fritidspedagogiska området berörs i utbildningen. Kurserna visar framför allt på bredd och i självvärderingen beskrivs också progressionen utifrån innehållet i de olika kurserna. Ett centralt perspektiv inom det fritidspedagogiska området är att studenterna får möjlighet att diskutera och relatera området till barn och barns perspektiv. Studenterna tränar på detta i utbildningen genom olika arbetsmetoder som barnintervjuer och observationer och bedömargruppen vill lyfta fram detta som ett gott exempel på ett systematiskt och genomtänkt arbete. Bedömningen av de självständiga arbetena dock att det finns svagheter i måluppfyllelsen för detta mål. Tre av fem granskade arbeten bedöms ha bristande kvalitet inom målet, och bristerna handlar framför allt om bristande kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Bedömargruppen vill här understryka att lärosätet bör vidta åtgärder för att säkerställa att studenterna får handledare och examinatorer som förutom vetenskaplig kompetens också har forskningskompetens inom det fritidspedagogiska området. Det framgår av självvärderingen att studenterna möter vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder under hela utbildningen. Exemplen på lärandemål visar på en progression under utbildningen, framför allt när det gäller kvalitativa forskningsmetoder och vetenskapsteori. Lärosätet anger att kvantitativa metoder är ett utvecklingsområde, och att studenter behöver möta detta kunskapsområde i större omfattning. Samtliga självständiga arbeten bedöms ha hög kvalitet i fråga om detta examensmål. Studenterna får under hela utbildningen och på olika sätt får möjlighet att reflektera över egna och andras erfarenheter. Lärandeinnehåll som stöder studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat finns både i campusförlagda och verksamhetsförlagda kurser. Bedömningen av de självständiga arbetena visar på hög kvalitet inom detta examensmål. I självvärderingen beskriver lärosätet lärandemål, innehåll, aktiviteter och examination med tydlig koppling till didaktik och ämnesdidaktik inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser. Studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utveckla undervisning exemplifieras bland annat av hur studenterna med hög grad av självständighet ska visa förmåga att praktisera sina färdigheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras vid en rad olika tillfällen under utbildningen. Begreppen vetenskaplighet och beprövad erfarenhet samt hållbar utveckling behöver dock utvecklas och stärkas i utbildningen. En styrka i lärosätets beskrivning av jämställdhetsarbetet är att det genomförs på ett genomgripande sätt på flera nivåer. Lärosätet har ett tydligt kvalitetssäkringssystem som innefattar kvalitetsarbete både på program- och kursnivå. En styrka i systemet är att lärargruppen är involverad på ett tydligt sätt. En svaghet i systemet, som behöver åtgärdas, är studenternas möjlighet till inflytande. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Det sker genom att lärosätet på olika sätt stöder studenterna genom riktade stödinsatser, till exempel i vetenskapligt skrivande.

Bedömningsområdet Studentperspektiv:

Lärosätet ger studenterna möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Det sker genom såväl formella som informella forum. Bedömargruppen vill dock peka på vikten av att hitta lösningar som möjliggör för studenterna att lämna fritextsvar i kursvärderingar. Bedömargruppen förutsätter också att studenter får möjlighet till representation i alla beslutande och beredande organ.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan:

Lärosätet visar flera goda exempel på hur samverkan sker med det omgivande samhället. Lärosätets profil mot arbetsintegrerat lärande fungerar som ett nav, och samverkan är en utgångspunkt för utbildningen snarare än som något som hanteras vid sidan av. Som ett gott exempel på samverkan vill bedömargruppen lyfta fram den välutvecklade organisationen kring den verksamhetsförlagda utbildningen där samverkan sker på flera nivåer och innefattar både utbildningsinsatser och kvalitetsarbete.