Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

På grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem undervisar såväl adjunkter som lektorer och docenter/professorer. Av lärartabellen framgår att 31 personer undervisar på utbildningen. Andelen lärare framstår som proportionerlig i relation till utbildningens volym på cirka 35 studenter per år.

Ungefär hälften av lärarna är disputerade, vilket borgar för en god vetenskaplig kompetens. Det är svårt att utläsa av lärartabellen och självvärderingen hur lärarnas olika kompetenser fördelar sig mellan kurserna. Det framgår dock att professorer undervisar i mycket liten omfattning. Det är också svårt att se vilka kvalitetskrav som tillämpas när lärosätet bemannar kurserna. I självvärderingen skriver lärosätet att vid "tillsättning av examinatorer i kurserna utses den person som bedöms ha bäst förutsättningar att säkra att studenterna når kursens mål". Det framgår dock inte om det finns uttalade krav på att en viss andel av undervisningen ska göras av disputerade lärare, eller att professionskompetens är viktigt i alla kurser.

Utifrån lärartabellen framstår den specifika fritidspedagogiska kompetensen som svag, både när det gäller vetenskaplig kompetens och professionskompetens. Endast två personer har yrkesbakgrund som lärare i fritidshem eller som fritidspedagog. I självvärderingen beskrivs även svårigheter med att rekrytera lektorer och adjunkter med forskning eller yrkeserfarenhet i fritidshem, vilket får ses som ett nationellt problem. Vid intervjuerna framkom dock att lärosätet har gjort flera rekryteringar för att stärka den fritidspedagogiska forskningsvolymen genom en docent och en postdoktor.

Bedömargruppen ser positivt på dessa rekryteringar och bedömer att lärarkompetensen i detta avseende säkerställs både på kort och lång sikt.

Lärosätet har uttalade riktlinjer om att alla lärare ska ha minst 15 högskolepoäng inom högskolepedagogik, vilket också möjliggörs inom lärarnas kompetensutvecklingstid. När det gäller utbildning för handledarna inom den verksamhetsförlagda utbildningen har lärosätet satsat på handledarutbildningar de senaste åren, vilket också gjort att ett antal handledare har gått dessa. Lärosätet gör också försök att ytterligare möjliggöra för handledare att gå utbildningen genom att ge utbildningstillfällen i de kommuner där handledarna är verksamma.

Bedömargruppen betonar vikten av att studenter möter lärare som inte bara har en generell lärarkompetens, utan att det i lärarkåren också ska finnas lärare med specifik fritidspedagogisk kompetens. Detta gäller alla fritidspedagogiska kurser, och även kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till studenternas kommande yrke. Eftersom det finns brister i hur väl de självständiga arbetena är förankrade i en fritidspedagogisk forskningstradition är den fritidspedagogiska kompetensen särskilt viktig i kursen för det självständiga arbetet.

Även om en relativt stor grupp lärare är involverade i utbildningen på olika sätt framgår det av lärartabellen att det finns en kärngrupp av lärare som återkommer under utbildningen. Det är något som studentgruppen framhåller som positivt. Bedömargruppen vill som en styrka framhålla det kollegiala arbete mellan lärarna som beskrivs både i självvärderingen och i intervjuerna. I detta arbete

behandlas många olika pedagogiska frågeställningar och kvalitetsfrågor.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet beskriver i självvärderingen en uttalad tanke om hur utbildningen ska vara forskningsanknuten genom tre dimensioner: den miljö som utbildningen ingår i, det kursstoff som studenterna får möta samt det vetenskapliga förhållningssätt som studenterna får lära sig under utbildningen. Vidare beskriver lärosätet att man har gjort en kartläggning av hur de tre dimensionerna efterlevs i praktiken, men något resultat från denna presenteras inte. I självvärderingen ger lärosätet olika exempel på forskningsinslag. Dessa beskrivningar framstår som just inslag snarare än något som är genomgripande i hela utbildningen, och det framgår inte om dessa insatser kommer alla studenter till del.

Texten i självvärderingen är skriven på ett övergripande sätt och det saknas beskrivningar i relation till fritidspedagogik. Det saknas också beskrivningar av i vilken utsträckning de satsningar som har gjorts är riktade mot det fritidspedagogiska området. Det framkom dock i intervjuerna att den vetenskapliga miljön i relation till fritidspedagogik kommer att stärkas betydligt genom satsningarna. I intervjuerna framkom också konkreta exempel på hur både lektorer och adjunkter deltar i olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Bedömargruppen vill betona vikten av att studenterna på ett systematiskt och genomgripande sätt får möta en forskande miljö under hela utbildningen, eftersom det finns ett behov att stärka sambandet mellan forskning och utbildning. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde för lärosätet.

I relation till den professionsinriktade miljön framkommer flera slag av samverkan och ett väl utvecklat samarbete med handledare för den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätets inriktning mot ett arbetsintegrerat lärande bidrar också till miljön, bland annat genom att det finns en grund för att

bedriva praktiknära forskning.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Den sammanvägda vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen bedöms stå i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Bedömargruppen vill dock betona vikten av att de satsningar som har påbörjats för fler lärare med vetenskaplig kompetens och professionskompetens inom fritidshem fortsätter. Detta är nödvändigt för att säkerställa kompetensen på lång sikt. Lärarna ska inte bara ha en generell lärarkompetens, utan det ska i lärarkåren också ska finnas lärare med specifik fritidspedagogisk kompetens.

Undervisningen bedrivs i en vetenskaplig och professionsinriktad miljö, men bedömargruppen ser behov av en förstärkning av den fritidspedagogiska forskningsmiljön. Genom inriktningen mot ett arbetsintegrerat lärande finns en grund för att bedriva framför allt praktiknära forskning. Lärare och

studenter befinner sig i en forskande miljö och bedömargruppen ser det som värdefullt att lärosätet

möjliggör att alla lärare får möjlighet att delta i forskning, utvecklingsprojekt och seminarieverksamhet. Bedömargruppen vill också betona vikten av att studenterna på ett systematiskt och genomgripande sätt får möta en forskande miljö under hela utbildningen, eftersom det finns ett behov att stärka sambandet mellan forskning och utbildning. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde för lärosätet.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat