Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en tydlig strategi för var och hur examensmålet berörs i utbildningen. Utbildningen behandlar också målet på ett genomgripande sätt. Dock finns en oklarhet i benämningarna eftersom både "fritidspedagogik" och "fritidshemspedagogik" används i lärartabellen respektive självvärderingen. Kurserna med innehåll som relaterar till examensmålet visar framför allt på bredd eftersom innehållet bedöms som centralt inom det fritidspedagogiska området. I självvärderingen beskrivs också progressionen utifrån innehållet i de olika kurserna.

Det framgår av exemplen i självvärderingen att det finns en konstruktiv länkning mellan examensmål, lärandemål, undervisningsformer och examination. Det framgår även att studenterna möter en variation av undervisnings- och examinationsformer, vilket också bekräftades i lärar- och studentintervjuerna. I lärarintervjuerna framstod det fritidspedagogiska området som föremål för kollegialt arbete och för olika kontinuerliga kvalitetshöjande åtgärder. I intervjuerna med studenter framkom att de har god kännedom om centrala områden inom det fritidspedagogiska området. Dock påtalade de att de skulle vilja ha en tydligare koppling mellan olika kurser, så att de olika innehållen relaterar till varandra på ett tydligare sätt.

I självvärderingen uppger lärosätet att ett centralt perspektiv inom det fritidspedagogiska området är att studenterna på olika sätt ska få möjlighet att diskutera och relatera området till barn och barns perspektiv. Studenterna tränar på detta i utbildningen genom olika arbetsmetoder som barnintervjuer och observationer. Bedömargruppen vill lyfta fram detta som ett gott exempel på ett systematiskt och genomtänkt arbete med ett område som är relevant för fritidspedagogik.

Bedömningen av de självständiga arbetena visar att det finns svagheter i måluppfyllelsen för detta mål. Tre av fem granskade arbeten bedöms ha bristande kvalitet inom målet, och bristerna handlar framför allt om bristande kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. I vissa fall används bara handbokslitteratur. I studentintervjuerna framkom också önskemål om tydligare forskningsförankring under hela utbildningen för att studenterna ska vara bättre förberedda inför det självständiga arbetet. Bedömargruppen bedömer dock att de insatser som lärosätet har gjort för att stärka forskningsförankringen inom det fritidspedagogiska området kommer att stärka även de självständiga arbetena. Bedömargruppen vill här understryka att lärosätet bör vidta åtgärder för att säkerställa att studenterna får handledare och examinatorer som förutom vetenskaplig kompetens också har forskningskompetens inom det fritidspedagogiska området.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa

och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att studenterna möter vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder under hela utbildningen. I självvärderingen finns flera goda, konkreta exempel på hur olika datainsamlingstekniker relateras till ett kursinnehåll, exempelvis att observera något fenomen i fritidshemsmiljö. Exemplen på lärandemål visar på en progression under utbildningen, framför allt när det gäller kvalitativa forskningsmetoder och vetenskapsteori.

Kvantitativa forskningsmetoder är inte lika tydligt beskrivet i självvärderingen. Lärosätet anger också att kvantitativa metoder är ett utvecklingsområde, och att studenter behöver möta detta kunskapsområde i större omfattning. Det framgår också att även lärare behöver kompetensutveckling inom kvantitativa forskningsmetoder, exempelvis för att kunna handleda sådana uppsatser. Utifrån examensmålets formulering om kännedom om kvantitativa forskningsmetoder bedömer bedömargruppen att detta kommer att tillgodoses genom det utvecklingsarbete som lärosätet har påbörjat.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet berörs genomgående under utbildningen. Hur studenterna får möta undervisning kring detta framgår dock inte på ett tydligt sätt, varken i självvärderingen eller i lärarintervjuerna. Lärosätet lyfter även detta som ett utvecklingsområde, men konkreta åtgärder saknas. Bedömargruppen ser behov av att lärosätet konkretiserar och genomför ett sådant utvecklingsarbete.

Samtliga självständiga arbeten bedöms ha hög kvalitet i fråga om detta examensmål. Bedömargruppen vill som ett gott exempel lyfta fram att vetenskapligt förhållningssätt och kvalitativa metoder integreras inom det fritidspedagogiska området, vilket innebär att studenterna möter olika typer av metodinslag kontinuerligt under utbildningen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Självvärderingen beskriver lärandemål, innehåll och aktiviteter tydligt och med en koppling mellan examensmålet och utbildningen. Vidare framkommer det i självvärderingen hur studenterna under hela utbildningen och på olika sätt får möjlighet att reflektera över egna och andras erfarenheter. Det sker till exempel genom praktikerfarenheter inom den verksamhetsförlagda utbildningen, texter, forskning och teoretiska perspektiv. Lärandeinnehåll som stöder examensmålet finns både i campusförlagda och verksamhetsförlagda kurser. Vidare visar lärosätet i självvärderingen hur studenterna möter detta område med ökad progression, där det finns tydligt formulerade krav på vad studenterna ska kunna visa tidigt respektive sent i utbildningen.

Bedömningen av de självständiga arbetena visar på hög kvalitet inom detta examensmål eftersom fyra av fem arbeten bedöms ha hög kvalitet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen beskriver lärosätet lärandemål, innehåll, aktiviteter och examination med tydlig koppling till examensmålet. Det framgår också att ovanstående områden är något som studenterna möter återkommande och med progression under utbildningen. Det finns även en koppling mellan teoretiska och praktiska moment och flera exempel på lärandeinnehåll från den verksamhetsförlagda utbildningen. Däremot tas inte begreppet metodik, eller dess relation till didaktik och ämnesdidaktik, upp till diskussion i självvärderingen. Möjligen kan detta bero på att lärosätet har följt praxis och inkluderat metodik i de två andra begreppen. Inte heller relationen mellan didaktik och ämnesdidaktik är tydligt beskriven.

En styrka i självvärderingen som bedömargruppen vill lyfta fram som ett gott exempel är den utarbetade och kommunicerade strategi som lärosätet har när det gäller fritidshemmets didaktik.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Självvärderingen beskriver lärandemål, innehåll, aktiviteter och examination med tydlig koppling till examensmålet. Huvudsakligen kommer exemplen i självvärderingen från kurser i den verksamhetsförlagda utbildningen, och de beskriver hur studenterna med ökad progression får möta och examineras i lärandeinnehåll som stöder examensmålet. I de senare kurserna exemplifieras hur studenterna med hög grad av självständighet ska visa förmåga att praktisera sina färdigheter enligt målet under den verksamhetsförlagda utbildningen. De ska också visa förmåga att reflektera över den egna undervisningen och lärarrollen. Det finns en tydlig systematik i lärosätets arbete med detta examensmål.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställs genom examination, att studenten när examen utfärdas visar visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras vid en rad olika tillfällen under utbildningen. Det finns även en progression som bedöms vara tillfredsställande. Speciellt tydligt beskrivet i självvärderingen är barns perspektiv på olika frågor. Detta ser lärosätet som en central fråga i fritidspedagogik och i relation till etiska frågeställningar.

Bedömargruppen noterar dock att hållbar utveckling inte beskrivs alls i självvärderingen. Hållbarhetsperspektivet finns med i ett kursmål (naturvetenskap, teknik, miljö), men i självvärderingen finns ingen beskrivning av hur detta tas upp i undervisningen. Vid lärarintervjuerna exemplifierade

man dock hur lärande inom hållbar utveckling tas upp under utbildningen utifrån olika hållbarhetsperspektiv, även om detta inte är särskilt synligt i lärandemålen. Lärarna beskrev att man upptäckte detta under arbetet med självvärderingen och att man därför har påbörjat ett utvecklingsarbete för att synliggöra hållbar utveckling även i olika lärandemål. Bedömargruppen menar att det utbildningen redan gör i förhållande till examensmålet samt det utvecklingsarbete som

har påbörjats gör att examensmålet kan anses vara uppfyllt.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Självvärderingen visar att jämställdhet tas upp i flera kurser under utbildningen och att det utgör ett väsentligt innehåll som förbereder studenterna för att kunna beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. En styrka i lärosätets beskrivning av jämställdhetsarbetet är att det genomförs på ett genomgripande sätt på flera nivåer. På ett övergripande plan beskriver lärosätet i självvärderingen hur man har påbörjat ett arbete utifrån en normkritisk utgångspunkt. Normkritiken ska både vara ett perspektiv i utbildningen och i lärosätets organisation.

Bedömargruppen saknar dock en del konkreta åtgärder, framför allt när det gäller hur jämställdhet beaktas i utbildningens arbetsformer eller undervisningsformer. Bedömargruppen vill också peka på att det är ett utvecklingsområde för lärosätet att involvera studenterna på ett tydligare sätt inom detta område. Exempelvis står det i självvärderingen att arbetslaget har diskuterat hur de kan stödja män

att fullfölja sin utbildning. Här skulle studenternas perspektiv kunna vara en resurs i arbetet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen visar att lärosätet har ett genomgripande kvalitetssäkringssystem som innefattar arbete på olika nivåer. Utvecklingsarbetet sker med systematik och i olika forum. Bedömargruppen vill som ett gott exempel framhålla att lärargruppen är involverad i olika typer av utvecklingsarbete, vilket framkommer både i självvärderingen och i lärarintervjuerna. Lärosätet beskriver också flera konkreta utvecklingsområden, exempelvis kvalitetsarbete i relation till självständiga arbeten och konstruktiva länkningar mellan olika delar i kurser.

En brist i kvalitetskedjan är att lärosätet har tagit bort studenternas möjlighet att lämna fritextsvar i kursvärderingarna. Detta är något som beskrevs i negativa termer av studenterna, och bedömargruppen fick inte tydligt svar vid ledningsintervjun på hur detta ska åtgärdas. Även om informella dialoger äger rum behöver dessa systematiseras och ske så att studenterna känner att de kan lämna sina synpunkter. En annan brist i kvalitetssäkringssystemet är att studenterna inte verkar vara representerade i alla beredande och beslutande organ (se avsnitt Studentperspektiv). Om så är fallet förutsätter bedömargruppen att studenter får möjlighet till representation snarast.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Kvarvaron i utbildningen är lägre än riksgenomsnittet, men den har förbättrats de senaste åren. Lärosätet visar i självvärderingen på konkreta åtgärder för att arbeta med studenternas genomströmning. Lärosätet beskriver också metoder för att säkerställa att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Ett exempel på hur lärosätet stöder studenternas studier är ett ökat vetenskapligt förhållningssätt och mer vetenskapligt skrivande, där språk och text är i centrum. Beskrivningarna i självvärderingen handlar framför allt om hur lärosätet ger extra stöd, men det saknas beskrivningar av hur utbildningen generellt stöttar studenterna till exempel när det gäller undervisningsupplägg och examinationer.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Det finns en tydlig strategi för var och hur kunskaper inom det fritidspedagogiska området berörs i utbildningen. Kurserna visar framför allt på bredd och i självvärderingen beskrivs också progressionen utifrån innehållet i de olika kurserna. Det finns en konstruktiv länkning mellan examensmål, lärandemål, undervisningsformer och examination. Det framgår även att studenterna möter en variation av undervisnings- och examinationsformer, vilket också bekräftades i lärar- och studentintervjuerna. Ett centralt perspektiv inom det fritidspedagogiska området är att studenterna får möjlighet att diskutera och relatera området till barn och barns perspektiv. Studenterna tränar på detta i utbildningen genom olika arbetsmetoder som barnintervjuer och observationer och bedömargruppen vill lyfta fram detta som ett gott exempel på ett systematiskt och genomtänkt arbete. Bedömningen av de självständiga arbetena dock att det finns svagheter i måluppfyllelsen för detta mål. Tre av fem granskade arbeten bedöms ha bristande kvalitet inom målet, och bristerna handlar framför allt om bristande kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Bedömargruppen vill här understryka att lärosätet bör vidta åtgärder för att säkerställa att studenterna får handledare och examinatorer som förutom vetenskaplig kompetens också har forskningskompetens inom det fritidspedagogiska området. Det framgår av självvärderingen att studenterna möter vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder under hela utbildningen. I självvärderingen finns flera goda, konkreta exempel på hur olika datainsamlingstekniker relateras till ett kursinnehåll, exempelvis att observera något fenomen i fritidshemsmiljö. Exemplen på lärandemål visar på en progression under utbildningen, framför allt när det gäller kvalitativa forskningsmetoder och vetenskapsteori. Lärosätet anger att kvantitativa metoder är ett utvecklingsområde, och att studenter behöver möta detta kunskapsområde i större omfattning. Samtliga självständiga arbeten bedöms ha hög kvalitet i fråga om detta examensmål.

Studenterna får under hela utbildningen och på olika sätt får möjlighet att reflektera över egna och andras erfarenheter. Lärandeinnehåll som stöder studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat finns både i campusförlagda och verksamhetsförlagda kurser. Vidare visar lärosätet i självvärderingen hur studenterna möter detta område med ökad progression. Bedömningen av de självständiga arbetena visar på hög kvalitet inom detta examensmål eftersom fyra av fem arbeten bedöms ha hög kvalitet. I självvärderingen beskriver lärosätet lärandemål, innehåll, aktiviteter och examination med tydlig koppling till didaktik och ämnesdidaktik inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser. Det framgår också att ovanstående områden är något som studenterna möter återkommande och med progression under utbildningen. Studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utveckla undervisning exemplifieras bland annat av hur studenterna med hög grad av självständighet ska visa förmåga att praktisera sina färdigheter under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras vid en rad olika tillfällen under utbildningen. Det finns även en progression som bedöms vara tillfredsställande. Speciellt tydligt beskrivet i självvärderingen är barns perspektiv på olika frågor. Begreppen vetenskaplighet och beprövad erfarenhet samt hållbar utveckling behöver dock utvecklas och stärkas i utbildningen.

En styrka i lärosätets beskrivning av jämställdhetsarbetet är att det genomförs på ett genomgripande sätt på flera nivåer. På ett övergripande plan beskriver lärosätet i självvärderingen att man har påbörjat ett arbete utifrån en normkritisk utgångspunkt. Normkritiken ska både ska vara ett perspektiv i utbildningen och i lärosätets organisation.

Lärosätet har ett tydligt kvalitetssäkringssystem som innefattar kvalitetsarbete både på program- och kursnivå. En styrka i systemet är att lärargruppen är involverad på ett tydligt sätt. En svaghet i systemet, som behöver åtgärdas, är studenternas möjlighet till inflytande. Svagheten gäller både att det inte finns någon möjlighet att lämna fritextsvar i kursvärderingarna och att det verkar saknas möjlighet till representation i beredande och beslutande organ. Trots dessa svagheter menar bedömargruppen att bedömningsgrunden är tillfredsställande, eftersom bedömargruppen förutsätter att ovanstående svagheter åtgärdas snarast. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Det sker genom att lärosätet på olika sätt stöder studenterna genom riktade stödinsatser, till exempel i vetenskapligt skrivande.

Bedömningsområde: Studentperspektiv