Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms som inte tillfredsställande

Den professionsinriktade miljön är stark, men den vetenskapliga miljön är svag. Den vetenskapliga kompetensen i fritidspedagogik är inte tillfredsställande. Den vetenskapliga kompetensen håller dock på att stärkas genom till exempel nyrekryteringar, kompetensutveckling av egen personal och genom att man avser att starta en forskarskola tillsammans med högskolan Dalarna. Det råder fortfarande oklarheter om hur de nyrekryterade professorerna kommer att vara delaktiga i utbildningen, och planerna kring forskarskolan var inte heller klart formulerade vid tidpunkten för utvärderingen. Vidare skulle lärosätet kunna ge den kompetens som redan finns större utrymme i utbildningen.

Utbildningen har en stark professionsanknytning och tillgången till undervisningslokaler är god. Den inledande terminen samläser studenterna med övriga lärarprogram, vilket har inneburit att fritidspedagogik inte har fått tillräckligt med utrymme. Den verksamhetsförlagda utbildningen fungerar väl och ett gott exempel är arbetet med mentorsgrupper för att starkare koppla professionen till utbildningen.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms som inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det inte av underlagen att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse. Beskrivningen av det fritidspedagogiska fältets bredd och djup är svag. Självvärderingen innehåller inte heller något resonemang om hur forskning inom fritidspedagogik kommer studenterna till del. En majoritet av de självständiga arbetena visar dessutom på bristande måluppfyllelse när det gäller kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Det finns en vetenskaplig strimma genom utbildningen, men det framkommer inte tydligt i vilken utsträckning studenterna får en relevant fördjupning. Enligt bedömargruppen behöver också kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bli tydligare. Kvantitativa metoder är styvmoderligt behandlat, men en majoritet av de självständiga arbetena visar ändå på en hög måluppfyllelse när det gäller kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det inte av underlagen att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse. Lärosätet arbetar systematiskt med att säkra studenternas förmåga att använda sig av relevanta forskningsresultat. Det framgår dock inte tydligt hur man säkrar förmågan att kritiskt och självständigt reflektera över detta. En majoritet av de självständiga arbetena visar på brister i förmågan att systematisera och kritiskt reflektera över insamlat datamaterial.

När det gäller didaktik och ämnesdidaktik visar lärosätet på kreativitet. Det framgår dock inte vilket underlag från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som finns som underlag vid lärosätets bedömning av studenternas prestationer. Det framgår inte heller hur rättssäker bedömningen är. För att stärka rättssäkerheten planerar lärosätet för flera besök under VFU:n och för mer teamarbete.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det av underlagen att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse. Hållbar utveckling problematiseras i ett flertal kurser och lärosätet har lokala mål för detta. Lärosätet bedriver också forskning om inkludering, bland annat i relation till konventionen för mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Detta behandlas i flera kurser, dock inte särskilt ingående. Trots ovanstående ser lärosätet det som en utmaning att få studenterna att i sitt pedagogiska arbete göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Lärosätets arbete med jämställdhet är tillfredsställande. Under utbildningen får studenterna möjlighet att problematisera jämställdhet under flera kurser. Det framgår dock inte klart i vilken utsträckning detta genomsyrar hela utbildningen.

Underlagen visar att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt. Lärarutbildningens programråd är en viktig instans för att diskutera utvecklingsbehov. Rutiner för programvärderingar finns, men är ännu inte fastställda. Vidare återkopplar lärosätet förändringar till studenterna systematiskt i samband med kursplanering och vid programråd.

Bedömningsområdet Studentperspektiv bedöms som tillfredsställande

Enligt självvärderingen får studenterna möjlighet att engagera sig i programråd, utbildningsutskott och andra övergripande organ där studentkåren har formell representation. Studenterna får också möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Det sker bland annat i kursplaneringen eftersom studenterna också får ta del av resultat från tidigare kursvärderingar. Dessutom har studenterna möjlighet att påverka genom informella kanaler såsom en öppen kommunikation med kurslärare. Av intervjuerna framgår även att lärosätet för en dialog med studenterna om utbildningens relevans.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Det sker främst genom mentorskap och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Av intervjuerna framgick även att alumnerna används som förebilder och föreläsare. Ett problem är att det är hög omsättning på lärarna inom VFU:n, och att lärosätets VFU-dagar inte är så välbesökta. Lärosätet har inlett ett samarbete med kommunen för att stärka samarbetet och för att på sikt förhoppningsvis minska omsättningen.