Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Enligt självvärderingen bedrivs utbildningen inom fritidspedagogik med fokus på framför allt elevernas sociala, praktiska och emotionella utveckling. Leken är central och lärandet sker situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat. Vidare utgår lärandet från elevens behov, intressen och initiativ. Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en progression och en genomtänkt och inarbetad struktur för hur måluppfyllelsen ska nås i utbildningen genom hela kedjan från examensmål till lärandemål, lärandeaktivitet och examination. Lärosätet använder sig av olika, ändamålsenliga undervisnings- och examinationsformer. Man har också kriterier för godkänt resultat och ger flera exempel på det. Examinationsuppgifterna har olika lärandemål som utgångspunkt. Under den sista terminen skriver studenterna en PM som ska ha en tydlig koppling till forskning. Studenterna ska i sina PM kritiskt granska olika vetenskapliga teorier och metoder som är relevanta för forsknings- eller utvecklingsarbete i fritidshemmets verksamhet. Även i sina reflektioner om den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenterna relatera till litteratur, bland annat om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

En svaghet är att beskrivningen av bredd och djup inom fältet fritidspedagogik är otydlig och fragmentariskt skriven. Vid läsningen av självvärderingen väcks också frågor om hur undervisningen i akademiskt skrivande ser ut inom fritidspedagogikområdet. Det är också en svaghet att lärosätet inte resonerar om de utmaningar som finns i att få studenterna att förstå betydelsen av ett vetenskapligt tänkande och skrivande med de konventioner för skrivande som finns inom akademin. Lärosätet för inte heller några resonemang om hur forskningen inom fritidspedagogik kommer studenterna till del.

Lärosätet är medvetet om att studenterna upplever utbildningen som för inriktad mot skolan, särskilt under de inledande kurserna. Lärosätet har därför vidtagit åtgärder såsom att synliggöra fritidspedagogik på ett tydligare sätt under den första kursen i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK-kursen) och att använda ett fritidspedagogiskt perspektiv även vid föreläsningar inom UVK- kurserna. Av intervjuerna framgick att seminarierna i de kurser som studenterna samläser numera har en programinriktning för att säkerställa att fritidspedagogiken får större utrymme.

Det framgår också av intervjuerna att studenterna bara får tillgång till forskning genom att läsa kurslitteratur och på enstaka föreläsningar. En majoritet av de granskade självständiga arbetena visar brister i måluppfyllelsen av detta mål. Bristerna gäller framför allt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

De brister som har framkommit i de självständiga arbetena enligt ovan och bristerna i bredd och djup inom det fritidspedagogiska området visar sammantaget på bristande måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att lärosätet arbetar på ett medvetet sätt med väl genomtänkt progression och ökad komplexitet. Det framgår också hur måluppfyllelsen säkras genom hela kedjan från examensmål till lärandemål, lärandeaktivitet och examination. Det finns en vetenskaplig strimma genom utbildningen, men det framgår inte tydligt vad det konkret betyder och i vilken utsträckning studenterna får en vetenskaplig fördjupning. Det framgick av intervjuerna var i terminerna olika delar av examensmålet behandlas. Både intervjuerna och självvärderingen visar dock att det vetenskapliga förhållningssättet och relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för den fritidspedagogiska yrkesutövningen måste få ett tydligare fokus genomgående.

Lärosätet använder sig av olika, ändamålsenliga undervisnings- och examinationsformer. Man har också kriterier för godkänt resultat och ger flera exempel på det. Den kvantitativa metoden är styvmoderligt behandlad i utbildningen. Lärosätet har ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att skapa en tydlig vetenskaplig progression inom utbildningen, och detta görs med hjälp av revideringar av kursplaner och kurshandböcker - bland annat med utgångspunkt i kursvärderingar. Drygt en fjärdedel av de självständiga arbetena visar på brister i måluppfyllelse inom såväl vetenskapsteori som forskningsmetoder.

Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelsen säkras trots ovanstående svagheter. Bedömargruppen rekommenderar mer fokus på vetenskapsteori och kvantitativa metoder, samt på relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i utbildningen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en progression och en genomtänkt, inarbetad struktur för hur måluppfyllelse ska säkras i utbildningen genom hela kedjan från examensmål till lärandemål, lärandeaktivitet och examination. Lärosätet använder sig av olika, ändamålsenliga undervisnings- och examinationsformer. Man har också kriterier för godkänt resultat och ger flera exempel på det.

Genom inlämningsuppgifter, PM med litteraturöversikter, digitala portföljer, caseanalyser och mentorsgrupper tillgodoses och examineras studenternas förmåga att använda sig av relevanta forskningsresultat. Dock framgår det inte hur studenterna bidrar till att utveckla yrkesverksamheten och yrkesområdets kunskapsutveckling på ett mer övergripande plan.

Redan under den första terminen introduceras en loggbok som är tänkt som ett användbart redskap för att systematisera studenternas egna reflektioner. Intentionen är att loggboken ska användas under hela utbildningen, men av intervjuerna och självvärderingen framgår att syftet med loggboken har varit oklart och att antalet loggboksinlägg har sjunkit under utbildningens gång. Loggboken kräver att lärarna använder sig av loggboksinläggen under hela utbildningen för att på bästa sätt stötta studenternas förmåga att se kopplingen mellan sina egna reflektioner och professionsutvecklingen, exempelvis under den verksamhetsförlagda utbildningen. Loggboken kommer troligtvis att läggas ned och eventuellt ersättas med någon annan form av dokumentation. Bedömargruppen menar att loggboken borde kunna vara ett viktigt redskap för att systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter. I en inlämningsuppgift ska studenterna använda sig av verksamma pedagogers praktiker för att förfina förmågan att kunna ta vara på andras erfarenheter.

En fråga kvarstår, nämligen den hur man arbetar i kurserna för att stärka förmågan att "kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat". Lärosätet skriver i självvärderingen att användningen av relevanta forskningsresultat löper som en röd tråd genom hela utbildningen för att studenterna ska kunna bidra till att utveckla yrkesverksamheten och yrkesområdets kunskapsutveckling. Lärosätet menar att en utmaning för studenterna är att se kopplingen mellan forskningsresultaten och den kommande yrkesprofessionen. Lärosätet arbetar kontinuerligt med denna utmaning genom att utveckla tydliga uppgifter och genom att göra forskningens betydelse så begriplig som möjligt för studenterna med hjälp av god lärarkommunikation. Från och med höstterminen 2018 kommer en ny examinationsuppgift som tydligare ska lyfta fram forskningens betydelse för yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom kunskapsområdet. En majoritet av de självständiga arbetena i urvalet visar på bristande måluppfyllelse inom förmågan att systematisera och kritiskt reflektera över insamlat datamaterial.

Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en genomtänkt, inarbetad struktur för hur examensmålet ska uppfyllas i utbildningen genom hela kedjan från examensmål till lärandemål, lärandeaktivitet och examination. Lärosätet använder sig av olika, ändamålsenliga undervisnings- och examinationsformer. Examensmålet behandlas i mycket nära anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Både inom VFU och i den högskoleförlagda utbildningen får studenterna

praktisera examensmålets förmågor i olika situationer. Till studenternas hjälp genomför lärosätet föreläsningar, workshops, seminariegrupper och grupparbeten. Redovisning och examination sker både skriftligt och muntligt. Aktiviteterna som lärosätet beskriver är relevanta och väl genomtänkta. Studenterna får exempelvis genomföra temaarbete med estetiska inslag och rörelseaktiviteter med barngrupp. I utbildningen ingår också en tvådagars utevistelse med övernattning där studenterna får leda gruppstärkande aktiviteter. Studenterna genomför även en äventyrsdag med en barngrupp från fritidshem eller skola. Genom dessa exempel visar lärosätet på kreativitet och variation i fråga om utbildning i den didaktik och ämnesdidaktik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området. Det framgår dock inte av självvärderingen om uppgifter inom ämnesdidaktik och metodik efterfrågar studenternas kritiska och analytiska tänkande om de genomförda aktiviteterna. Enligt bedömargruppen skulle detta stärka studenternas förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning.

Det framgår inte heller av självvärderingarna vilket underlag från VFU som finns när lärosätet bedömer studenternas prestationer. Vidare framgår det inte på vilket sätt bedömningen är rättssäker. Av intervjuerna framgick att lärosätet har ett nära samarbete med VFU-lärarna och att det finns ett bedömningsunderlag för studenter och VFU-lärare att fylla i. I bedömningsunderlaget ska studenterna bland annat redovisa sina utvecklingsmål. Utifrån intervjuerna verkar det ligga ett stort ansvar på den enskilda studenten för att dialogen med VFU-handledare ska komma till stånd: "Studenten ska vara bärare av information mellan högskola och fält". Enligt intervjuerna träffar samordnarna regelbundet VFU-lärarna för erfarenhetsutbyte, och ambitionen är att nå samsyn. För att stärka rättssäkerheten finns planer på att arbeta mer med VFU-team med två administratörer och två samordnare.

Lärosätet ser flera utvecklingsmöjligheter för detta mål och bör vara mer delaktigt i studenternas VFU- perioder, bland annat genom fler VFU-besök än de två som sker under andra och tredje terminen. Ett annat utvecklingsområde är tydligare kriterier för bedömning av studenternas prestationer under VFU- perioderna. Här pågår redan ett utvecklingsarbete för att skriva kriterier kopplade till olika program.

Arbetet slutfördes under höstterminen 2018. Lärosätet avser också att skapa ett ännu närmare band till de VFU-lärare som tar emot studenterna under VFU-perioderna för att ytterligare säkerställa måluppfyllelsen. Lärosätet kommer vidare att verka för högre besöksfrekvens på VFU-dagarna, som dessutom kommer att vara mer programspecifika och förläggas i nära anslutning till VFU-perioderna.

Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelsen säkras trots vissa svagheter i utbildningen, som lärosätet är väl medvetet om.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Lärosätet visar i sin självvärdering att det finns en progression och en genomtänkt, inarbetad struktur för hur måluppfyllelse ska säkras i utbildningen genom hela kedjan från examensmål till lärandemål, lärandeaktivitet och examination. Lärosätet använder sig av olika, ändamålsenliga undervisnings- och examinationsformer. Detta examensmål behandlas i mycket nära anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Den högskoleförlagda utbildningen ger studenterna förutsättningar för att interagera och självständigt respektive tillsammans med andra planera, diskutera, utvärdera och utveckla undervisning. Studenterna får exempelvis genomföra temaarbete

med estetiska inslag och rörelseaktiviteter med barngrupp. I utbildningen ingår också en tvådagars utevistelse med övernattning där studenterna får leda gruppstärkande aktiviteter. Studenterna genomför även en äventyrsdag med en barngrupp från fritidshem eller skola. I den specialpedagogiska kursen behandlas lärandemål såsom att kunna identifiera och analysera behov på individ-, grupp- och organisationsnivå till förmån för en inkluderande verksamhet. Ett annat lärandemål som behandlas är att kunna beskriva och motivera anpassningar som gynnar elever i behov av särskilt stöd och som bidrar till en hållbar utveckling för att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Dock är det svårt att se hur undervisningen i den högskoleförlagda utbildningen fördjupar studenternas utveckling - det verkar som om VFU-lärarens funktion är den mest centrala i sammanhanget. Det är oklart vilket underlag examinerande lärare har vid sin bedömning, och det är också oklart om antalet VFU-besök är tillräckliga för att göra rättssäkra bedömningar. En annan fråga som väcks är i vilken utsträckning säkerställandet av detta mål är rättssäkert. För detta mål finns också tveksamheter om huruvida studenterna under utbildningen får tillräckliga förutsättningar att utvärdera, följa upp och utveckla i undervisning, och i så fall hur.

Under intervjuerna framkom att lärosätet är medvetet om bristerna och redan har vidtagit samt kommer att vidta åtgärder för att minimera dem. Några exempel är att samordnarna regelbundet träffar VFU-lärarna för erfarenhetsutbyte med ambitionen att nå samsyn, och att det finns planer på att arbeta mer med VFU-team med två administratörer och två samordnare för att stärka rättssäkerheten. VFU-team skulle också kunna förtydliga kriterierna för bedömning av studenternas prestationer under VFU-perioderna. Lärosätet överväger dessutom fler VFU-besök av högskolans lärare.

Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelsen säkras, trots vissa svagheter i utbildningen som lärosätet är väl medvetet om.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Lärosätet visar i sin självvärdering att det finns en progression och en genomtänkt, inarbetad struktur för hur måluppfyllelse ska nås i utbildningen genom hela kedjan från examensmål till lärandemål, lärandeaktivitet och examination. Lärosätet använder sig av olika, ändamålsenliga undervisnings- och examinationsformer. Studenterna får under termin fyra välja en artikel som är relevant för det valda området, och om artikeln inte är relevant får prestationen underkänt betyg. Den vetenskapliga aspekten examineras också genom examensarbetet. Bedömningarna utifrån samhälleliga och etiska aspekter är sammanflätade med mänskliga rättigheter, barnkonventionen och hållbar utveckling. Ett lärandemål är att kunna "exemplifiera och problematisera olika aspekter av jämlikhet och jämställdhet utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner av hållbar utveckling". Kriteriet för godkänt resultat på en uppgift under den verksamhetsförlagda utbildningen är att kunna "självständigt formulera mål, planera, leda, genomföra, utvärdera och dokumentera undervisning i skolan/fritidshem

så att ett inkluderande förhållningssätt och en yrkesetisk medvetenhet genomsyrar verksamheten". Studenterna får också en examinationsuppgift där de genom gestaltning ska koppla centrala teman till samhälleliga och etiska aspekter.

Lärosätet har lokala mål som relaterar till hållbar utveckling och inkludering. Målen behandlas ingående i kurserna. Inom inkludering bedriver lärosätet forskning och det är i relation till just inkludering som bland annat konventionen för mänskliga rättigheter och barnkonventionen behandlas i olika kurser. Barnkonventionen behandlas dock inte särskilt ingående, vilket bedömargruppen ser som en svaghet. Lärosätet ser det som en brist att barnkonventionen inte ordagrant uttrycks i någon kursplan, och föreslår därför i självvärderingen ett sådant tillägg i ett lärandemål. I självvärderingen saknas en beskrivning av hur lärosätet arbetar med att utveckla studenternas beredskap att agera när arbetet inte går i önskvärd riktning, exempelvis när barn kränks av personal. Lärosätet ser det generellt som en utmaning att få studenterna att i sitt pedagogiska arbete göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelse nås, trots vissa svagheter i utbildningen som lärosätet är medvetet om.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår att lärosätet sedan i maj 2017 har en handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Handlingsplanen ska ange riktningen för hela verksamheten. Jämställdhetsperspektivet beaktas på olika sätt i utbildningen, bland annat i föreläsningar, essäuppgifter och hemtentamina. Utbildningen ger studenterna möjlighet i både den utbildningsvetenskapliga kärnan och under den verksamhetsförlagda utbildningen att utifrån ett problematiserande förhållningssätt fläta samman teori och praktik som rör jämställdhet. Kön diskuteras och problematiseras framför allt utifrån identitet, välmående och skolresultat. Studenterna ska sammanfatta artiklar om kön och skola och beskriva hur de kan användas i den kommande verksamheten.

Utbildningen har också beaktat ett jämställdhetsperspektiv vid valet av kurslitteratur. En svaghet är att det inte framgår i vilken utsträckning jämställdhet genomsyrar hela programmet.

Bedömargruppen gör bedömningen att utbildningens innehåll, utformning och genomförande beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har riktlinjer för att löpande utvärdera kurser och utbildningsprogram. Riktlinjerna ska säkra att kurs- och programvärderingar följer upp relevanta aspekter och att de utförs kontinuerligt. För lärarutbildningarna finns också en nyligen utvecklad rutin

för kursvärderingar som konkretiserar lärosätets riktlinjer. Lärosätet har ett systematiskt

kvalitetsarbete med kursvärderingar, kursrapporter och programmatris. Det finns alltså en struktur på organisationsnivå där studenternas synpunkter och lärarlagets erfarenheter av kurserna är det huvudsakliga underlaget för att analysera och ta fram förslag på hur man kan utveckla kursernas mål, innehåll, genomförande med mera. Rutinen reglerar hur utvärderingarnas resultat ska göras tillgängliga och hur de ska kommuniceras till studenterna. Kursrapporter används i arbetet med att revidera kursplaner och fungerar som underlag till programvärderingar och utvecklingsarbete på programnivå. Lärosätet har också utvecklat en programmatris som visar i vilka kurser olika examensmål examineras och hur lärandemålen uttrycks. Av intervjuerna framgår att programmatrisen inte innehåller betygskriterier, men kriterierna finns i den kurshandbok som studenterna får.

Självvärderingen visar att lärosätet arbetar med att grundlägga systematisk kvalitetsutveckling. Det innebär bland annat att det finns rutiner för programvärdering, men att de inte är fastställda ännu. Det är en svaghet lärosätet är medvetet om. Programutvecklingsgruppen ska skapa en god överblick över utbildningen som helhet och få kontinuitet i utvecklingen av programmet. Lärarutbildningarnas programråd är en viktig instans för att diskutera utvecklingsbehov och pågående utvecklingsarbeten. Av självvärderingen framgår inte om och i så fall hur man arbetar för att få en högre svarsfrekvens på utvärderingarna. Det förekommer också lokala granskningar av utbildningar. Lärarutbildningarna granskades lokalt 2016 och granskningen resulterade då i en åtgärdsplan. Hur dessa granskningar går till och hur ofta de sker framgår inte av självvärderingen.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden.

Enligt självvärderingen följer lärosätet upp genomströmningen tre gånger per år. Studierektor går också igenom studieresultaten under den första terminen och kontaktar de studenter som har tagit få högskolepoäng. Genomströmningen ligger något lägre än riksgenomsnittet. Enligt intervjuerna har seminarieledarna en stödjande funktion och en uppgift att fånga upp studenter som överväger att avbryta sina studier. Kvarvaron är knappt 70 procent, men ett läsår var den så låg som 57 procent.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det inte av underlagen att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse. Beskrivningen av det fritidspedagogiska fältets bredd och djup är svag. Lärosätet för inte heller något resonemang i självvärderingen om hur forskning inom fritidspedagogik kommer studenterna till del. En majoritet av de självständiga arbetena visar dessutom på bristande måluppfyllelse inom kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Det finns en vetenskaplig strimma genom utbildningen, men det framkommer inte tydligt i vilken utsträckning studenterna får en relevant fördjupning. Enlig bedömargruppen behöver också kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bli tydligare. Kvantitativa metoder är styvmoderligt behandlat, men en majoritet av de självständiga arbetena visar ändå på en hög måluppfyllelse när det gäller kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det inte av underlagen att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse. Lärosätet arbetar systematiskt med att säkra studenternas förmåga att använda sig av relevanta forskningsresultat. Det framgår dock inte tydligt hur man säkrar förmågan att kritiskt och självständigt reflektera över detta. En majoritet av de självständiga arbetena visar på brister i förmågan att systematisera och kritiskt reflektera över insamlat datamaterial.

När det gäller didaktik och ämnesdidaktik visar lärosätet på kreativitet. Det framgår dock inte vilket underlag från den verksamhetsförlagda utbildningen som finns som underlag vid lärosätets bedömning av studenternas prestationer. Det framgår inte heller hur rättssäker bedömningen är. För att stärka rättssäkerheten planerar lärosätet att göra fler besök under den verksamhetsförlagda utbildningen och att införa mer teamarbete.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt visar lärosätet att man säkrar en hög måluppfyllelse. Hållbar utveckling problematiseras under ett flertal kurser och lärosätet har lokala mål för detta. Lärosätet bedriver forskning om inkludering, bland annat i relation till konventionen för mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Detta behandlas i flera kurser, dock inte särskilt ingående. Trots ovanstående ser lärosätet det som en utmaning att få studenterna att i sitt pedagogiska arbete göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Lärosätets arbete med jämställdhet är tillfredsställande. Under utbildningen får studenterna möjlighet att problematisera jämställdhet under flera kurser. Det framgår dock inte klart i vilken utsträckning detta genomsyrar hela utbildningen.

Underlagen visar att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt. Lärarutbildningens programråd är en viktig instans för att diskutera utvecklingsbehov. Det finns rutiner för programvärderingar, men de är inte fastställda ännu. Vidare återkopplar lärosätet

förändringar till studenterna systematiskt i samband med kursplanering och vid programråd.