Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Examensmålet, som avser kunskaper inom det fritidspedagogiska området, bedömer bedömargruppen som uppfyllt. Lärosätet visar att det finns en genomtänkt, inarbetad och underbyggd progression för hur examensmålet ska uppfyllas i utbildningen. Majoriteten av de självständiga arbetena har bedömargruppen bedömt att de uppvisar hög kvalitet i relation till detta mål och studenterna relaterar också tydligt till fritidspedagogiska frågeställningar i arbetena.

I självvärderingen presenterar lärosätet en professionsutvecklingsmatris som schematiskt beskriver examensmål, lärandemål och progression och som bidrar till att hjälpa studenterna att följa sina studieframsteg. Lärosätet tydliggör på det här sättet var i utbildningen examensmålet behandlas och skriver också betygs¿kriterierna för kurserna utifrån examensmålen.

Av underlagen framgår på ett trovärdigt sätt hur utbildningen säkerställer studenternas didaktiska kunskapsutveckling. Utbildningen ger en detaljerad och god överblick över hur den uppnår förväntade studieresultat i delkurserna genom olika undervisningsformer. Betygskriterierna harmonierar med kursens lärandemål och säkerställer att varje student har tillgodogjort sig målen för kursen, och betygskriterierna hjälper samtidigt studenterna att hitta fokus för sitt lärande. Examinationerna är nära knutna till förväntade studieresultat och potentialen att nå uppfyllelse av målet är god.

I självvärderingen identifierar lärosätet ett par utvecklingsområden. Ett exempel är att innehållet i en av kurserna är för omfattande och att tid för fördjupning därför saknas. Ett annat är att kurslitteraturen i en kurs upplevs som alltför avancerad av studenterna på grund av att den kommer tidigt i utbildningen. Lärosätet ska därför se över kursinnehåll och litteraturlistor. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning i denna del.

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Lärosätet uppger att utbildningen bygger på en gradvis fördjupning från introducerande moment i veten¿skapsteori och metod fram till uppgiften att skriva ett eget självständigt arbete. Vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder behandlas inte i separata kurser utan olika metoduppgifter har lagts in i kurserna där studenterna får lära sig att samla data genom observation, intervju eller text. Inslagen i kurserna handlar om kunskaper om vetenskaps¿teori, metod, teoretiska perspektiv, forskningsetik och referenshantering, liksom förmågan att analysera och dra slutsatser från ett insamlat material.

Majoriteten av de självständiga arbetena uppvisar hög kvalitet i relation till detta mål. Studenterna beskriver och motiverar valet av metodisk design och redovisar noggrant sina instrument för insamling av data och principer för analys.

Kopplingen kursmål, undervisning, examination, ämnesinnehåll, examinationsformer och progression är tydligt beskriven och utbildningen säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, uppnått målet.

Fokus läggs primärt på kvalitativa forskningsansatser enligt den förteckning över metodperspektiv som studenterna möter i programmet. Argumentet är att behålla höga krav på studenterna, och att det ska ske genom fördjupning snarare än genom omfång. I självvärderingen framhåller dock lärosätet ambitionen att studenterna ska få en gedigen förståelse även för kvantitativa studier, även om lärandemålen och betygskriterierna inte specificerar kännedom om kvantitativa metoder.

Lärosätet uppger att kvantitativt orienterade metodövningar är infogade i utbildningen och att kvantitativ forskning också är representerad i litteraturlistorna, men det är ändå uppenbart att tyngdpunkten ligger på kvalitativa forskningsmetoder. För att säkra examensmålet är en förstärkning av kvantitativ forskningsmetodik enligt självvärderingen därför motiverad. Intervjuerna med lärarna bekräftade även att lärosätet skärper kraven på kunskap om kvantitativa forskningsmetoder. Den forskningsmetodiska litteraturen ska utökas och salstentamen kommer att innehålla minst en obligatorisk uppgift som prövar kvantitativ metod. Bedömargruppen ser positivt på dessa åtgärder. Tidtabellen för dessa planerade åtgärder är dock oklar.

I självvärderingen är beprövad erfarenhet svagt beskriven och det framgår inte explicit hur utbildningen behandlar relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i relation till fritids¿pedagogisk yrkesutövning. I en av kurserna ingår dock en individuell skriftlig uppgift som knyter samman vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studenterna examineras i att kunna formulera och diskutera ett problem som är relevant för lärare i fritidshemmet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat praktiseras specifikt i anslutning till det självständiga arbetet som är knutet till en kurs med samma namn. Syftet är att utveckla studenternas förmåga att tillämpa vetenskaplig metod i en studie som är relevant för professionen, och därmed pekar kursen även mot den del av examensmålet som innebär att studenterna ska kunna bidra till kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Majoriteten av de självständiga arbetena uppvisar hög kvalitet i relation till detta mål. Studenterna uppvisar förmåga att reflektera över resultaten i relation till tidigare forskning och visar prov på förmåga att iaktta en kritisk distans till valt metodiskt tillvägagångssätt.

Ett exempel på hur tydliga målkrav kan bidra till studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter är den professions¿utvecklings¿matris som tjänar som underlag för trepartssamtal. Vid intervjuerna med lärarna betonade de att matrisen ska tjäna som stöd för samtalen mellan handledaren, kursläraren och studenten, och inte som redskap för examination. Examinationen av den verksamhetsförlagda utbildningen sker i form av portfölj, muntligt och skriftligt, både av handledare och kurslärare.

Vid intervjuerna med lärarna påtalade de att en utmaning för utbildningen är svårigheterna att nå alla studenter, och handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen vilka ofta byts, med aktuell information.

Självvärderingen beskriver lärandemål och innehåll tydligt och med en nära anknytning mellan examensmål, lärandemål och lärandeaktiviteter. Mångsidiga arbetssätt bidrar till att utveckla studenternas förmåga och färdighet. Ett exempel är kursen Fritidshemmets ämnesdidaktik, läroplansteori och bedömning där studenterna analyserar pedagogiska planeringar och redovisar dem i individuell inlämning.

Kopplingen kursmål, undervisning, examination, ämnesinnehåll, examinationsformer och progression är tydligt beskriven och utbildningen säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, uppnått målet.

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Av självvärderingen framgår konkret hur studenterna övar färdigheter i didaktik och ämnesdidaktik, inklusive metodik, och examineras inom kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen och i ämnena Bild och form, Musik och Idrott och hälsa. Didaktisk och ämnesdidaktisk kunskap går som en

röd tråd genom såväl utbildningen på campus som genom den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenterna får möjligheter att självständigt och tillsammans med andra teoretiskt förankra och planera undervisningen på ett sätt som bedömargruppen bedömer vara relevant för yrkesutövningen. I självvärderingen ger lärosätet också exempel på hur lärandemål och betygskriterier vid examinationen hänger samman i en kurs och den didaktiska progressionen är dessutom tydligt konkretiserad.

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

I programmet ingår flera kurser där förmågan att utifrån examensmålet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter tas upp. Ett exempel är pedagogisk årsplanering som studenterna redovisar i grupp, ett annat är att studenterna i en av kurserna får analysera en undervisningssituation i relation till ämneskunskaper. I fokus för flera uppgifter står att utveckla lärandemiljöer som stimulerar barns utveckling.

Exempelvis lärandemålen i kursen Fritidshemmets ämnesdidaktik, läroplansteori och bedömning handlar om att studenterna ska kunna visa förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och studenternas portföljer från den verksamhetsförlagda utbildningen används i bedömningen.

Förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning exemplifierar lärosätet föredömligt med en beskrivning av den sista kursen inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Där övar studenterna individuellt och i grupp förmågan att utveckla lärandeaktiviteter utifrån adekvata ämneskunskaper samt ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper. Här får studenterna även öva sin förmåga att använda digitala verktyg och praktisk-estetiska uttrycksformer och blir examinerade i didaktiska och ämnesdidaktiska förmågor.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas såväl verksamhetsnära som vetenskapsteoretiskt och examineras vid en rad olika tillfällen under utbildningen.

Utbildningen behandlar kontinuerligt mänskliga rättigheter. Redan under termin ett tydliggörs vikten av området med barnkonventionen i fokus. Under utbildningen behandlas juridiska och etiska perspektiv samt sociala relationer i skolan ambitiöst i en särskild kurs som använder varierande examinationsformer samt gör kopplingar till den verksamhetsförlagda utbildningen.

Temat Hållbar utveckling kommuniceras dock svagt under utbildningen och behandlas i högre utsträckning utifrån ett socialt perspektiv än ur ett naturvetenskapligt. Ur självvärderingen framgår att lärosätet är medvetet om att temats naturveten¿skapliga förankring behöver stärkas och likaså kopplingen till professionen utifrån perspektiven vetenskap, samhälle och etik. Dessutom framhåller lärosätet att det bör stärka progressionen inom temat. Vid intervjuerna framkom att lärosätet ska se över området med målet att tydligare artikulera och konkretisera innehållet. Bedömargruppen

välkomnar dessa åtgärder.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet har en övergripande strategi med en likabehandlingsplan, en plan för breddad rekrytering och en plan för tillgänglighet. Tillsammans med en konkret strategi för granskning av litteraturlistor, personalrekrytering, kursmoment och marknadsföring av programmet utifrån ett jämställdhetsperspektiv bidrar dessa till att målet nås.

Lärosätet behandlar jämställdhetsfrågor i nära dialog med studenterna och lärosätets studentkår utser representanter till olika projektgrupper för arbetet med jämlikhetsfrågor. Vid institutionen är studenterna representerade i arbetsmiljögruppen som även bevakar jämställdhetsfrågor.

Jämställdhetsperspektivet beaktas i både kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket betyder att studenterna får möjlighet att utveckla förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställd¿hetsperspektiv i såväl den teoretiska

som den yrkesförlagda delen av utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har utvecklade system för möten mellan lärare och studenter för att följa upp programmet och vid behov vidta kvalitetshöjande åtgärder. Programmötet samlar undervisande lärare tre gånger per termin för att diskutera kursutveckling och följer upp utbildningens utformning, genomförande och resultat. Lärosätet håller kursutvecklingsmöten tillsammans med kursarbetslagen för olika kurser inom fritidshemspedagogik och arbetslagen sammanställer en kursrapport varje termin. Dessutom ordnar programansvariga vid återkommande tillfällen programdagar för studentrådet, studierektorer och lärare involverade i programmet.

Lärosätet följer upp kurser och redovisar detta systematiskt genom kursvärderingar och kursrapporter. Utbild¿ningen har ett system för uppföljnings-, åtgärds- och återkopplings¿rutiner för att säkra och utveckla kvaliteten. Systemet innefattar bland annat ett kurs¿utvecklings¿möte, ett programmöte samt en utarbetad programrapport. Utbildningen rapporterar resultaten till Områdes¿nämnden för humanvetenskap som ger respons till program¿ansvarig institution, som i sin tur återkopplar till kursansvariga, undervisande lärare och studenterna genom programråd och

programmöte. Efter varje avslutad kurs skrivs också en kursrapport som kommuniceras till

studenterna genom lärplattformen Mondo.

Ett problem som lärosätet påtalar är att svarsfrekvensen i studenternas utvärderingar är låg vilket begränsar möjligheterna att dra alltför generella slutsatser. För kurserna har lärosätet därför införskaffat digitala pekplattor för att enklare kunna genomföra utvärderingar och för att höja svarsfrekvensen.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningens styrka ligger i det systematiska kvalitetsarbetet.

Bedömning med motivering: Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Den andel av studenterna som är kvar i utbildningen läsår två har stigit och ligger över riksgenomsnittet. Av de studenter som påbörjade sin utbildning läsåret 2014/2015 är 75 procent kvar i programmet läsår två. I syfte att få underlag för åtgärder har lärosätet utarbetat en blankett med möjlighet att ange skälet till avbrott och anställt en studie- och karriärvägledare med ansvar för frågor som rör avbrott.

Genomströmningen analyseras i samtliga kursrapporter. Lärosätet erbjuder vid behov stöd för att skapa förutsättningar för studenterna att genomföra utbildningen inom utsatt tid. Ett stöd är Studie- och språkverkstaden som erbjuder föreläsningar, seminarier och personlig handledning. Ett annat är att en student med dokumenterad funktionsnedsättning också har möjlighet att få ett särskilt pedagogiskt stöd.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Examensmålet, som avser kunskaper inom det fritidspedagogiska området, bedömer bedömargruppen som uppfyllt. Lärosätet visar att det finns en genomtänkt, inarbetad och underbyggd progression för hur examensmålet ska uppfyllas i utbildningen. Lärosätet har dock identifierat ett par utvecklingsområden. I en av kurserna är innehållet för omfattande och tid för fördjupning saknas därför. I en kurs upplever studenterna kurslitteraturen som alltför avancerad på grund av att den kommer tidigt i utbildningen. Lärosätet ska därför se över kursinnehåll och litteraturlistor.

Bedömargruppen anser att dessa åtgärder är rimliga.

Vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder behandlas inte i separata kurser utan olika metoduppgifter har lagts in i kurserna. En svaghet i utbildningen förefaller vara att studenterna inte fått tillräcklig kännedom om kvantitativa forskningsmetoder när examen utfärdas, men lärosätet har uppmärksammat problemet i själv¿värderingen och har initierat åtgärder.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen säkerställer att studenterna när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat praktiseras specifikt i anslutning till det självständiga arbetet. Syftet är att utveckla studenternas förmåga att tillämpa vetenskaplig metod i en studie relevant för professionen och därmed pekar kursen även mot den del av examensmålet som innebär att studenterna ska kunna bidra till kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Den professions¿utveck¿lings¿matris som tjänar

som underlag för trepartssamtal bidrar till studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter.

Av självvärderingen framgår konkret hur färdigheter i didaktik och ämnesdidaktik, inklusive metodik, övas och examineras inom kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen och i ämnena Bild och form, Musik och Idrott och hälsa. Didaktisk och ämnesdidaktisk kunskap går som en röd tråd genom såväl utbildningen på campus som i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Studenternas färdighet och förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning tränas i flera kurser. Lärosätet exemplifierar detta dessutom föredömligt med en beskrivning av den sista kursen inom den verksamhetsförlagda utbildningen, där studenterna individuellt och i grupp övar förmågan att utveckla lärandeaktiviteter utifrån adekvata ämneskunskaper samt ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper.

Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas såväl verksamhetsnära som vetenskapsteoretiskt och examineras vid en rad olika tillfällen under utbildningen. Temat Hållbar utveckling kommunicerar lärosätet dock svagt och temat behandlas i högre utsträckning utifrån ett socialt perspektiv än ur ett naturvetenskapligt. Lärosätet ska se över området med målet att tydligare artikulera och konkretisera innehållet. Bedömargruppen välkomnar dessa åtgärder.

Jämställdhetsperspektivet beaktas i både kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket betyder att studenterna får möjlighet att utveckla förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställd¿hetsperspektiv i såväl den teoretiska som den yrkesförlagda delen av utbildningen.

Programrapport, kursrapport och studentvärderingar, som behandlas på programmöten, programråd och kursutvecklingsmöten, dokumenterar utbildningens styrkor och svagheter på ett sätt som ger ett mångsidigt och välgrundat underlag för kvalitetsutvecklande åtgärder. Vid återkommande programdagar får studenterna förutsättningar för samtal och informationsutbyte. Lärosätet har även vidtagit åtgärder för att höja den låga svarsfrekvensen i studentvärderingarna. Dessutom har lärosätet genomfört omfattande genomlysningar av programmet. Sammantaget ligger utbildningens styrka i det systematiska kvalitetsarbetet.