Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Bedömargruppen anser att personalens kompetens är adekvat men att det är ett tydligt utvecklingsområde att öka antalet högskoleanställda lärare med grundlärarutbildning, inte minst inom inriktningen förskoleklass. Det gäller även de adjungerande lärarna, där en av de två adjungerade adjunkterna som redovisas i lärartabellen inte har lärarexamen. Självvärderingen förmedlar tyngd i det faktum att en stor andel av lärarna är disputerade, vilket speglar viljan att fokusera på att utbildningen är akademisk. Det borgar också för att det finns examinatorer på alla nivåer. Av de 19 lärare som utgör kärnan i utbildningens undervisande personal är 14 antingen disputerade eller doktorander långt fram i sin utbildning. Även professorer undervisar vid utbildningen.

En annan fördel är att lärarutbildningen har en god kontinuitet i lärarlagen kring ämnena. Självvärderingen rapporterar att det finns en brist på kontinuitet i lärarlagen runt kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Detta försöker lärosätet att kompensera med detaljerade överlämningar, vilket bedömargruppen anser är en tillräcklig åtgärd. En stor andel lärare har tidsbegränsad anställning vilket bedömargruppen menar kan utgöra en risk för stabiliteten på lång sikt.

Bedömargruppen bedömer att professionsanknytningen är stark genom att handledarna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU-handledarna) i första hand är personal på övningsskolor. Dessutom erbjuds de handledarutbildning, precis som lärarna på andra VFU-skolor. Det saknas dock professionskompetens inom området förskoleklass. Högskolan har ett system för pedagogisk meritering som innebär att lärarna efter sakkunniggranskning kan befordras till antingen meriterad eller excellent lärare. Det är ett incitament för lärarna att gå högskolepedagogiska kurser. Det finns tydliga kompetensutvecklingsstrategier och ledningen tillför dessutom extra tid för kompetensutveckling när man identifierar specifika områden där lärarna behöver stärkas pedagogiskt.

Ett gott exempel är att lärarutbildningen anordnar gemensamma uppstartsdagar i början av varje läsår för att eftersträva samsyn. Ett exempel på ett angeläget tema är lärarutbildningens interkulturella profil. Vidare har utbildningen regelbundna termins-, planerings- och betygsmöten i lärarlagen. Lärarna får extra timmar till möten utöver den ordinarie tiden inom tjänsten, vilket har ökat närvaron och ökat förståelsen för utbildningens helhet. Detta gagnar studenterna.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Det framgår av självvärderingen att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad utbildningsmiljö vid utbildningen. Forskningsanknytningen stärks av en relativt ny forskningsplattform med en uttalad vision och strategi för att bedriva professionsrelaterad forskning inriktad på didaktik och annan lärarutbildningsrelevant forskning. Under de första åren prioriterar man forskning om grundskolans tidigare år. En stärkt forskningsmiljö på kort sikt kan dock vara negativ för lärarutbildningen, eftersom lärare och forskare med nyckelkompetenser försvinner från sitt läraruppdrag helt eller delvis när de har blivit tilldelade utökad forskningstid. Vidare har lärosätet examensrättigheter för forskarutbildning inom utbildningsvetenskapliga studier, där svenska och pedagogik kommer att ingå till en början. Forskarutbildningens organisatoriska placering under lärarutbildningen är tänkt att stärka forskningsanknytningen ytterligare.

Professionsmiljön består av flera samarbeten kring forskningen, som till exempel forskningscirklar. Miljön är också centrerad till skolorna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Handledarkompetensen säkerställs genom ett samverkansavtal med kommunerna i Stockholmsregionen och vid Centrum för professionsutveckling (CPU). Vid CPU sker även ett samarbete kring forskning och studenternas självständiga arbeten. Vidare lyfts även aspekter av yrket via samarbeten med till exempel logopedprogrammet vid Karolinska institutet.

Det framgår också av självvärderingen att verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Utbildningen genomför till viss del lärandeaktiviteter som aktiverar studenter i autentiska forskningsprojekt. Studenterna möter professorer och doktorander med relevant kompetens under hela sin utbildning. Forskning kommer utbildningen till godo i undervisningen och inte minst i handledningen av de självständiga arbetena. Bedömningen av urvalet av självständiga arbeten styrker detta.

En återkommande så kallad Lärarutbildningens dag samlar med jämna mellanrum forskare runt ett tema där lärare och studenter kan diskutera samhällsaktuella aspekter. Studenterna på utbildningens senare del har också möjligheter att närvara vid högre seminarium.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömargruppen menar att det finns förutsättningar för en akademisk och professionsinriktad lärarutbildning både vad gäller personal och miljö. Flertalet av lärarna är disputerade och utbildningen har etablerat en forskningsplattform som ska stödja forskning relaterad till utbildningsvetenskap. Det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Bedömargruppen anser att ett tydligt utvecklingsområde är att öka antalet högskoleanställda lärare med lärarutbildning. Det gäller även de adjungerande lärarna. Vidare är en hög andel lärare visstidsanställda, vilket kan utgöra en risk för stabiliteten på lång sikt. Ett gott exempel är att lärarutbildningen anordnar gemensamma uppstartsdagar i början av varje läsår för att eftersträva samsyn, och att man har regelbundna planeringsdagar med hög närvaro.