Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att kurserna har ett brett innehåll och en genomtänkt progression. Studenterna får ta sig an innehållet genom olika arbetssätt, exempelvis genom föreläsningar, färdighetstränande seminarier, muntliga seminarieuppgifter och fältstudier i grupp och enskilt. Vidare framgår det av självvärderingen att studenterna får insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete under samtliga ämneskurser och kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Även undervisning, kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och avhandlingar bidrar till denna typ av insikter.

Utifrån beskrivningen i självvärderingen menar bedömargruppen att ämneskunskaperna är forskningsanknutna och samhällsrelevanta. I intervjuerna framkom också att lärosätet i undervisningen diskuterar hur studenterna kan förstå forskningsdata. Bedömargruppen menar också att examinationerna, som de beskrivs i självvärderingen, är utformade så att de tydligt visar för studenterna varför kunskapen är viktig. Samtidigt får examinatorerna adekvat underlag för bedömning. Ett tydligt exempel är att studenterna måste redogöra för hur kunskaper om förskoleklassens arbete kan påverka undervisande lärares arbete i årskurs 1-3. Vidare framgår det av underlagen att undervisningen i hög grad består av lärandeaktiviteter där studenterna har stöd av lärare och varandra för att bearbeta kunskapen konstruktivt, till exempel via seminarier och inlämningsuppgifter inför den slutexaminerande hem- eller salstentamen. Enligt självvärderingen har också de första ämneskurserna litteraturlistor med förhållandevis få sidor att läsa för att studenterna ska ha möjlighet att behandla dem ordentligt. Bedömargruppen anser att de här åtgärderna är ett gott exempel på att möjliggöra lärande.

De självständiga arbeten som bedömargruppen tagit del av indikerar god måluppfyllelse när det gäller ämneskunskaper. Bedömargruppen anser att en styrka i utbildningen som beskrivs i självvärderingen är insikten om vilka problem som finns med att uppfylla specifika mål. Det är insikter som ger förutsättningar för att forma och genomföra en utbildning av hög kvalitet, även om det inte alltid handlar om problem som är möjliga att lösa inom ramen för utbildningen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att progressionen för målet är förankrat i kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, och att det examineras i både dessa kurser och i de självständiga arbetena. Självvärderingen beskriver att de första åren av utbildningen framför allt fokuserar på vetenskapliga metoder, både när det gäller fältmetoder och analysmetoder. Bedömargruppen anser att studenterna övas tillräckligt i metoder såsom intervjumetod, observation, enkätkonstruktion och textanalys. Kvalitativa metoder berörs oftare än kvantitativa, eftersom didaktisk forskning oftast är kvalitativ. Utöver enkätmetod behandlas även kvantitativa metoder inom matematik. Självvärderingen återger också betygskriterier på ett föredömligt sätt med metodologiska aspekter listade. Metodvalet är relevant, motiverat och tydligt redogjort för.

Det finns också ett aktivt arbete för att uppmuntra lärarna att diskutera kurslitteratur i form av forskningsartiklar eller doktorsavhandlingar utifrån ett vetenskapligt perspektiv och inte enbart från ett ämnesperspektiv. Bedömargruppen menar att denna uppmuntran tyder på insikt i att studentgruppen behöver extra stöd för att uppfatta att det vetenskapliga förhållningssättet är viktigt för ämnets kunskapsproduktion. Något som återkommer i självvärderingens beskrivning av detta mål är nämligen att studenter kan ha svårt att se att utbildningen behöver vara förankrad akademiskt. Det framgår av självvärderingen att studenterna under utbildningen dokumenterar, systematiserar och redovisar sina erfarenheter samt får övning i att kritiskt reflektera över relationen mellan vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap.

Bedömargruppen kan konstatera att de självständiga arbeten som har bedömts har god måluppfyllelse. Arbetena visar att studenterna har både kunskap och förståelse för vetenskaplig teori, och kvantitativa och kvalitativa metoder används på ett relevant och adekvat sätt.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Bedömargruppen menar att utbildningens utformning och genomförande möjliggör att studenterna uppnår målet. Undervisningsformerna ger studenterna tillfällen för diskussion och reflektion kring både egna erfarenheter och ämneskonception. Självvärderingen beskriver ett stort antal lärandeaktiviteter där studenterna övar på och prövas i att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över erfarenheter. Bedömargruppen anser också att undervisningsformerna och examinationerna har en tydlig vetenskaplig förankrings- och kravnivå. Kurserna som relaterat till målet, och i ännu högre grad i de självständiga arbetena, har praxisnära relevans med som bedömningsgrund. Det anser bedömargruppen bidrar till måluppfyllelsen. Ett exempel på hur detta görs är att man fångar upp autentiska problemområden i verksamheten och formulerar adekvata vetenskapliga frågeställningar utifrån dem.

Bedömargruppen anser att ytterligare en styrka är att utbildningens professionsutvecklingsmatris används aktivt. Det sker genom att studenterna vid VFU-kurserna får göra självreflektioner kring sin pågående professionsutveckling i relation till lärandemålen för den aktuella kursen. Bedömargruppen menar att den här typen av reflektioner borgar för studenternas kontinuerliga fokus på förmågorna. Samtidigt pekar självvärderingen på att uppgifterna ibland är formulerade så att de blir kontraproduktiva och bara förstärker studentens eget tyckande och tvärsäkra föreställningar om hur något bör vara, i stället för att lyfta det avsedda reflekterandet. Bedömargruppen ser lärosätets medvetenhet om problemen och de åtgärder som har vidtagits som tecken på en fungerande utbildning, men vill markera att det är av yttersta vikt att de lärare som uppmanas diskutera texter utifrån vetenskapliga perspektiv också får adekvat kompetensutvecklingstid för detta. Bedömargruppen önskar se ett systematiskt, medvetet arbete kring frågan.

I självvärderingen framkommer att studenterna genom det självständiga arbetet får möjlighet att nå målet om att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom området. Den bedömningen styrks också av de självständiga arbetena, som visar att måluppfyllelsen för förmågan att kritiskt tillvarata och reflektera över relevanta forskningsresultat är god.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det framgår av självvärderingen hur målets olika delar behandlas i undervisningen och examineras med hjälp av exempel från matematik, men självvärderingen påpekar också att didaktik eller ämnesdidaktik tas upp i de flesta av utbildningens kurser. Detsamma gäller för metodik, om än i varierande grad. Bedömargruppen anser att utbildningen som den presenteras via matematikkurserna har en genomtänkt och välfungerande utformning som möjliggör för studenterna att nå målet. Det sker genom undervisning som bygger på kooperativt lärande, där studenterna via olika uppgifter till exempel får identifiera, pröva och värdera olika matematiska begrepp och metoder. Bedömargruppen anser att det genom detta blir möjligt för studenterna att få insikt i de didaktiska behoven.

Vidare menar bedömargruppen att studenternas lärande gagnas av det nära sambandet mellan lärandeaktiviteter som behandlar studenternas egna ämneskunskaper och de ämnesdidaktiska och allmändidaktiska frågorna, inklusive metodik. I intervjuerna framkom också att studenterna för öva på och prövas i didaktik och metodik genom att planera, genomföra och utvärdera språkutvecklande undervisning inom ramen för svenska och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta att lärosätet tar med aspekten elevernas delaktighet också i de olika lärandeaktiviteterna och examinationsformerna.

Självvärderingen beskriver att olika teman examineras både i grupp och individuellt genom muntliga och skriftliga examinationer, inklusive salstentamen. Bedömargruppen vill lyfta det formativa arbetssättet som ett gott exempel. Självvärderingen beskriver att det har visat sig att studenterna uppvisar didaktisk och metodisk medvetenhet, och att de kan vara kreativa när de har förstått de matematiska begreppen. Bedömargruppen menar att utbildningen på detta sätt blir hållbar, eftersom den fokuserar på att ge studenterna insikt i att undervisningsmetodik utgår från didaktiskt hållbara teorier och att metoder inte enbart lärs genom praktik. Ytterligare en aspekt som gör utbildningen hållbar enligt bedömargruppen är att ämnesdidaktik relateras till allmändidaktik. En utmaning som lärosätet nämner är studenternas möjligheter att tillämpa sina kunskaper under VFU:n, eftersom de måste anpassa sig till det ämnesinnehåll som råder under VFU-veckorna.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Det framgår av självvärderingen att utbildningens upplägg och genomförande möjliggör för studenterna att uppnå målet. Den utvecklade professionsutvecklingsmatrisen bidrar till ett konstruktivt genomförande eftersom den hjälper studenterna att fokusera på det vetenskapliga perspektivet eller på beprövad erfarenhet samtidigt med det didaktiska perspektivet. Matrisen inkluderar dessutom det kommunikativa och demokratiska ledarskapet i undervisningen. Den kommunikativa aspekten av läraruppdraget är också specifikt uppmärksammad eftersom utbildningen ger 15 högskolepoäng extra i svenska, utöver de som är obligatoriska för examensrätten.

Självvärderingen beskriver att målets olika delar övas, prövas och slutexamineras framför allt under VFU-kurserna, men de högskoleförlagda kurserna innefattar också grupparbeten där studenterna får öva sig i gemensam planering av undervisning. Det är en styrka att studenterna får övning i kollegial samverkan när de teoretiska ämneskunskaperna fortfarande är aktuella. Bedömargruppen håller med lärosätet om att kopplingen mellan ämneskurser och VFU är en styrka, eftersom kopplingen ger en växelverkan mellan teori och praktik för studenterna. I intervjuerna framkom att studenter och lärare är överens om att det finns en adekvat relation mellan det som fokuseras på kurserna och i lärandemålen.

Självvärderingen beskriver också hur vissa studenter fastnar i observatörsrollen främst under den första VFU-kursen, vilket lärosätet ser som ett bekymmer. Som en åtgärd vill lärosätet ge studenterna specifika, konkreta uppgifter som ska genomföras under VFU:n. Bedömargruppen ser att sådana specifika uppgifter är ett bra stöd för studenterna som troligtvis gör dem mer aktiva under sin VFU. Bedömargruppen uppmuntrar därför till att detta sker. I intervjun gav lärosätet exempel på en uppgift för att förfina studentens reflektionsförmåga, där studenten fått styrning att välja ett dilemma att analysera med hjälp av en teori. Motsvarande styrning kan göras när det gäller att få studenterna att i högre grad faktiskt undervisa under VFU:n.

Självvärderingen beskriver en progression för att uppnå målet i sin komplexitet. Bedömargruppen menar att den är välgenomtänkt eftersom den ger studenterna möjlighet att fokusera på olika delar av planeringen, genomförandet, utvärderingen och utvecklingen innan de för samman delarna till en helhet. Det är ett gott exempel på att lärosätet beaktar att studenterna har kunnat bygga relationer med elever, vårdnadshavare och kollegor. I intervjuerna framkom också att studenterna i hög grad planerar och genomför lektioner på högskolan med olika inriktning som exempelvis medie- och informationskunnighet (MIK) eller estetiska lärprocesser.

Både självvärderingen och intervjuerna ger bedömargruppen underlag för bedömningen att utbildningen säkerställer att studenterna får kunskap och förmåga att möta och stimulera varje elevs lärande och utveckling. Självvärderingen beskriver att progressionen går från visst stöd av handledaren till självständighet. Progressionen inbegriper planering, genomförande och utvärdering av undervisningen, och examinationerna innefattar självreflektionsdokument och samtal. En examination kan bestå i en hemtentamen där studenterna ska beskriva sin planering och sina utgångspunkter, men också hur genomförandet gick och hade kunnat göras annorlunda utifrån olika förutsättningar. En sådan examination är förberedd genom den lärandeaktivitet som regelbundna, schemalagda reflektionssamtal med VFU-handledarna är. Bedömargruppen anser att examinationerna som sådana är adekvata, men att bara samtal och skriftliga tentamina är ett otillräckligt underlag för examinatorernas bedömning. Bedömargruppen rekommenderar att examinatorerna också besöker studenterna på VFU-platserna och ser dem undervisa i VFU-klassen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det framgår av självvärderingen att utbildningens utformning och genomförande möjliggör för studenterna att få en god insikt i vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Bedömargruppen anser att utbildningens interkulturella profil och bildningsprofil i stort stärker studenternas förutsättningar att nå målet. Studenterna har, som tidigare påpekats, stöd i en professionsmatris. Matrisen visar vägen från att vara novis med behov av att följa instruktioner till att kunna systematisera, prioritera, bedöma och ta ansvar för helheten i en situation.

Av självvärderingen framgår också att studenternas förmåga att göra bedömning utifrån aspekterna undervisas och examineras under de flesta ämneskurser, men även under kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och lokalt och globalt ansvarstagande tas exempelvis upp i kurserna Människan och miljön och Människan och kulturen. Examination av målet sker bland annat genom VFU-lärarbesök på VFU-skolan då läraren är med under en lektion som studenten håller. Efter lektionen går student och lärare igenom undervisningssituationen tillsammans med VFU-handledaren. Lärosätet belyser att målet är svårt att examinera och säkerställa, bland annat eftersom studenter presterar olika väl i trygga respektive oförberedda situationer. Självvärderingen påpekar också att studenter ofta kan resonera om didaktiska val, men ändå kan ha svårt att tillämpa dem i stunden. Ytterligare en utmaning är att ta hänsyn till studenternas individuella behov och förutsättningar. Bedömargruppen tar lärosätets beskrivningar av vad som är problematiskt som ett tecken på kvalitet, men ser det som ett angeläget utvecklingsområde att borga för att utbildningen formulerar betygskriterier som inte går att tänja på utifrån individuella behov och förutsättningar.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att utbildningens innehåll, utformning och genomförande beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv. Sättet utbildningen gör detta på är ett gott exempel. Utbildningen ges i en uttalad interkulturell anda där jämställdhet är en integrerad del. I intervjuerna framkom att studenterna ser den interkulturella profilen som positiv och att den genomsyrar alla kurser, både i lärandeaktiviteter och examinationer.

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den syftar till att dels medvetandegöra normer och höja kunskapsnivån i jämställdhetsfrågor, dels behandla jämställdhetsfrågor utifrån läroplan och möjliga undervisningssituationer. Studenterna får en tydlig struktur att ta sig an de komplexa frågorna professionellt via tanken om olika typer av lärande (lära om, lära för och lära genom). En styrka i utbildningen är att profilen mot interkulturalitet är inarbetad hos personalen och därför är en del av en levande diskussion, vilket lärosätet framhåller är nödvändigt eftersom samhället ständigt förändras och eftersom lärarna har sin vetenskapliga hemvist i olika discipliner.

Jämställdhet, stereotypa könsroller och genus behandlas under kursen Utbildningsvetenskapliga kärnan 1 (UVK 1) och problematiseras och ställs i relation till läroplanens skrivningar. Under kursen Svenska 4 analyserar studenterna olika maktordningar som genus, kön och klass i relation till barnlitteratur och barnkultur. Detta sker på en grundläggande nivå. Under UVK 7 fördjupas studenternas kunskaper om jämställdhetsuppdraget, och studenterna förbereds på att arbeta för att motverka diskriminering och främja likabehandling. Bedömargruppen anser att självvärderingen visar att lärosätet generellt har ett kompetent resonemang om bedömningsgrunden jämställdhet. Trovärdiga exempel på detta stärker uppfattningen om att jämställdhetsperspektivet beaktas. Det framkommer också i självvärderingen att även lärarna kontinuerligt och självgranskande diskuterar sin förståelse av jämställdhet och hur de bemöter studenter, vilket bedömargruppen vill framhålla som ytterligare ett gott exempel. År 2018 genomfördes dessutom flera fortbildningssatsningar.

Utbildningen strävar också mot en jämt könsfördelad personalstyrka och en jämn könsfördelning bland författarna till kurslitteraturen. Dessa ambitioner lyckas i stort sett, med bara någon kurs som undantag. Bedömargruppen kan konstatera att det finns ett både lärosätesövergripande och programpecifikt arbete med jämställdhet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker/sker inte till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att uppföljning och åtgärder sker tillfredsställande på olika nivåer. Utbildningar granskas på en övergripande lärosätesnivå, och varje lärarutbildnings kurser granskas dessutom för sig. När det gäller den övergripande granskningen av lärarutbildningarna konstaterade bland annat den senaste granskningen att stabiliteten i arbetslagen måste öka. Man konstaterade också att kraven på studenternas språkkunskaper måste skärpas och att fler forskningsbaserade examinationsuppgifter behövs. Dessa och övriga åtgärdspunkter bemöts i självvärderingen.

När det gäller utvärdering på utbildningsnivå beskriver självvärderingen att man använder gemensamma mallar som kursansvarig kan komplettera med specifika frågor. Arbetet sköts av administratörer som också lägger ut den färdiga kursutvärderingen på studenternas webb. Programrådet har systematiskt arbetat med att få en progression i kravnivåerna, och i det arbetet har man aktivt använt sig av att komplettera kursutvärderingarna med frågor om progressionen. Därmed har man kunnat ta med studenternas åsikter i diskussionen om förändring.

Studentåsikter och studentönskningar behandlas också på terminsmöten med samtlig undervisande personal. En sådan diskussion har till exempel lett till att man har kalibrerat kravnivån för språkkunskaper efter studenternas önskan. Bedömargruppen anser att utbildningen på ett föredömligt sätt genomför förändringar utifrån vad som framkommer i olika utvärderingar. Det gäller särskilt när studenterna har kritiserat delar av utbildningen och lärosätet har genomfört konkreta åtgärder. Ytterligare ett exempel är att lärosätet har skapat en högskolepedagogisk kurs om seminarier efter att studenter har påpekat att seminarieformen inte är givande. Vid intervjuerna framkom att man har infört mer genomarbetade seminarieformer som dels ser till att alla medverkande studenter yttrar sig under det aktuella seminariet, dels ser till att seminarieuppgifterna är av sådan art att de stödjer studenternas lärande.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Självvärderingen visar att man fokuserar på högskolepedagogiska åtgärder för att uppnå detta. Under termin ett och två genomförs till exempel åtgärder i form av fler undervisningstimmar och diskussioner om studieteknik. Lärosätet arbetar också med att etablera trygga studentgrupper tidigt och med att ha starkt fokus på introduktionen till akademin. Det framgår tydligt av självvärderingen vad som är trösklar för studenterna och i hur hög grad lärosätet har kunnat hitta olika typer av lärandeaktiviteter som underlättar lärandet utan att för den skull sänka kravnivån. Under de första två terminerna är timfördelningen på kurserna högre för att kunna ge studenterna mer lärarledd undervisning. Det blir dessutom möjligt i ännu högre grad via samläsning av vissa delar med årskurs 4-6. Undervisningen är upplagd så att det som ska examineras först övas i seminarieform. Det finns också hjälpstrukturer som till exempel en så kallad studieverkstad där studenter kan få hjälp både med studieteknik och språkbehandling. När det gäller studenternas förkunskaper tar självvärderingen upp dilemmat med att inte kunna kompensera för det som egentligen ska ingå i grund- och gymnasieskolan. Det är tydligt att de behov som delar av studentgruppen tycks ha inte går att möta från lärosätets håll, och att det ger en frustrerande arbetssituation. Bedömargruppen anser inte att det beror på brister i utbildningen.

Andelen kvarvaro år två ligger på 43 procent, vilket är avsevärt lägre än riksgenomsnittet på 72 procent. Bedömningen är dock att lärosätet genomför relevanta analyser och åtgärder för att försöka hindra avhopp.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet behandlas tillfredsställande inom utbildningen.

Måluppfyllelse för samtliga kunskapsformer möjliggörs och säkras i utbildningen genom en tydlig länkning mellan lärandeaktiviteter, lärandemål och examinationer. Studenterna vägleds också i en utarbetad progression genom utbildningen med hjälp av en progressionstrappa, som framför allt används i kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen.

För kunskapsformen Kunskap och förståelse belyser lärosätet att studenterna har svaga förkunskaper och att de på fördjupande nivå har svårt att ta steget från att lära in till att tillämpa sina kunskaper. Lärosätet beskriver dock också att de har hittat lärandeaktiviteter där studenterna har stöd av lärare och varandra för att bearbeta kunskapen konstruktivt, till exempel via seminarier och inlämningsuppgifter inför den slutexaminerande hem- eller salstentamen. Det vetenskapliga förhållningssättet och dess metoder för att undersöka olika fenomen behandlas också kontinuerligt genom utbildningen. Som det framställs fokuserar man under de första åren av utbildningen framför allt på vetenskapliga metoder. Det finns också ett aktivt arbete för att uppmuntra lärarna att diskutera kurslitteratur i form av forskningsartiklar eller doktorsavhandlingar utifrån ett vetenskapligt perspektiv och inte bara ur ett ämnesperspektiv.

Måluppfyllelsen för kunskapsformen Färdighet och förmåga möjliggörs genom ett kontinuerligt fokus på perspektivtagande genom kurserna, dels i relation till den interkulturella profilen och bildningsprofilen, dels i relation till professionsutvecklingsmatrisen. Studenterna övar på och prövas i att tillvarata, systematisera och tillvarata egna och andras erfarenheter. Utbildningens progression är planerad efter de tre nivåerna grundläggande nivå, fördjupande nivå och bemyndigande nivå, som speglar kraven på studenternas allt större självständighet. Även när det gäller att uppnå förmågan att tillämpa adekvat didaktik är utbildningen upplagd för att stödja studenternas progression. Det är starkt fokus på den kommunikativa aspekten av läraruppdraget och lärarstudenten läser 15 högskolepoäng (hp) svenska utöver de poäng som är obligatoriska för examensrätten. Lärandeaktiviteter och examinationer är upplagda för att se till att studenterna kan planera, genomföra och utvärdera sin undervisning i såväl grupp som enskilt.

Också förutsättningarna för måluppfyllelse av kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt är väl underbyggda i utbildningen. Som belysts tidigare stärker lärarutbildningens interkulturella profil studenternas förutsättningar att nå det här målet.

Den interkulturella profilen är också en stödjande grund för hur utbildningen förmedlar och förhåller sig till jämställdhet. Jämställdhet är en integrerad del och går som en röd tråd genom utbildningen på ett föredömligt sätt.

Lärosätet har tydligt beskrivit de vägar de har tagit för att utvärdera sin verksamhet. De har också beskrivit vilka brister och svårigheter de hittat och hur de arbetar och har arbetat för att åtgärda bristerna och bemöta svårigheterna. Beskrivningen tyder på genomtänkta åtgärder, vilket också märks i de fall det finns resultat i form av till exempel en ökad genomströmning eller jämnare könsfördelning. Utbildningen har utvecklat arbetssätt och undervisningsaktiviteter för att försöka underlätta mötet med akademin efter önskemål från studenterna. Det har man gjort med hjälp av tydliga studiemanualer, ökad skrivträning och arbete med grupprocesser. Enligt självvärderingen genomför lärosätet både kursutvärderingar och egna, interna utvärderingar. Lärosätet har vidtagit åtgärder för aspekter som studenterna har tagit upp, vilket tyder på att studenterna kan påverka sin utbildning. För att förhindra avhopp gör man socialiseringen till student smidig genom anpassad undervisning och anpassade litteraturlistor. Man genomför också genomtänkta lärandeaktiviteter, och studenterna kan få ytterligare stöd av biblioteket och studieverkstaden.