Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Lärosätet har avsatt 100 miljoner kronor under 2017-2022 för att utveckla det lärosätet benämner som "framtidens lärarutbildning". En sådan utbildning ska locka motiverade studenter som genom utbildningen ska få bästa tänkbara kompetens när det gäller ämneskunskaper, professionsverktyg och ledarskap. Några av de delprojekt som har identifierats inom ramen för projektet Framtidens lärarutbildning är beslutade och man har fastställt datum för genomförande, men de allra flesta utvecklingsprojekten hänförs till det kontinuerliga mål- och progressionsarbetet. Detta pågående utvecklingsarbete har gjort det svårt för bedömargruppen att bedöma vad som är beslutat och vad som med säkerhet kommer att genomföras.

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms som tillfredsställande. Lärarkompetensen är hög på lärosätet med en övervägande del disputerade lärare. Majoriteten av lärarna har lärarexamen. Området förskoleklass är dock eftersatt. När det gäller utbildningsmiljön är även den av hög kvalitet, och ett flertal forskningsmiljöer som är relevanta för lärarutbildningen är etablerade sedan länge. Bedömargruppen saknar däremot forskning och professionsanknytning inom området förskoleklass.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms som inte tillfredsställande. Utbildningen säkerställer inte att studenterna uppnår målen inom kunskapsformerna Kunskap och förståelse. Utformningen av lärarutbildningen med inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 kännetecknas av en samläsning emellan som ibland försvårar för studenterna att nå vissa av målen. Kursplanemål, examinationsuppgifter och betygskriterier enligt kursplanerna är i huvudsak samma för både inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 och för inriktningen årskurs 4-6. Den enda skillnaden är litteraturen i något enstaka fall. Vid inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 saknas det specifika ämnesinnehåll samt den specifika ämnesdidaktik och metodik som behövs för att bli lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Förskoleklassens ämnesinnehåll är undermåligt representerat i såväl svenska som matematik. Studenterna tränas tidigt i att skriva vetenskapliga texter, men de granskade självständiga arbetena visar på brister i vetenskapligt förhållningssätt och kunskap i metodval.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det av underlagen att måluppfyllelsen är otillräcklig för två av målen. Studenterna tränas dock i kritiskt och reflekterande förhållningssätt genom hela utbildningen, vilket har gett gott resultat. Vidare saknas den didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning på utbildningen, särskilt inom förskoleklassens didaktik. Bedömargruppen uppfattar också att det finns allvarliga brister i det system för bedömning av studenternas färdighet och förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Av intervjuerna framgick att det system som ska garantera kvalitet i handledarnas bedömningar ännu inte är på plats. Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt visar underlagen att utbildningen tar upp och successivt examinerar relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt hållbar utveckling på ett adekvat sätt.

Utbildningen beaktar jämställdhetsperspektivet på flera nivåer och det framgår av underlagen att studenterna uppfyller jämställdhetsmålet. Lärosätet har kurser för lärarutbildare för att de innehållsligt ska bli säkrare på jämställdhetsfrågor. Ledningen arbetar också med att få en jämnare könsfördelning bland docenter och professorer.

Lärosätet har ett fungerande kvalitetssystem med systematisk uppföljning, dock är inte det system som beskrivs fullt ut genomfört. Dock finns det mer att önska när det gäller återkoppling till studenterna. Lärosätet arbetar för att studenterna ska genomföra sina studier inom den planerade studietiden, och bedömargruppen tror att den specifika studievägledningsfunktion som finns på institutionsnivå kan vara en bidragande orsak till den höga kvarvaron.

Bedömningsområdet Studentperspektiv bedöms som tillfredsställande. Lärosätet erbjuder goda möjligheter för studenterna att delta i beslutande och beredande organ. Studenter medverkar i ett antal kurs-, termins- och programvärderingar. Lärosätet bör dock beakta studenternas kritik mot bristande återkoppling efter genomförda utvärderingar.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande. Bedömningen är att arbetslivsperspektivet tas väl tillvara på lärosätet och samverkan sker med det omgivande samhället. Flera goda exempel lyfts fram, även om de ännu inte är genomförda fullt ut. Det bedömargruppen särskilt vill lyfta fram som kvalitetsmarkörer är de student- och handledarseminarier som genomförs på övningsskolorna i samband med VFU-kurserna. När den modellen är fullt utbyggd är bedömargruppens bedömning att det kommer att bli en robust och rättssäker arbetsmodell. Det praktiknära forskningsprojekt knyter samman skola och akademi samt det didaktiska nätverk som involverar lärarutbildningens samtliga ämnen. Bedömargruppen anser att utbildningen utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.