Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att lärosätet erbjuder en bred generell ämnesgrund där studenterna i de inledande kurserna främst fördjupar sig kunskapsmässigt för att längre fram i utbildningen kunna analysera, kritiskt granska och tillämpa relevant ämnesinnehåll. Självvärderingen nämner inget om den specifika ämneskunskap som krävs för att undervisa i förskoleklass och i årskurs 1-3.

Vid intervjuerna framgick att det sker en samläsning mellan inriktningarna förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6, med bl. a gemensamma föreläsningar och mer inriktningsspecifika examinationsuppgifter. Vid en granskning av de båda inriktningarnas kursplaner i svenska och matematik konstaterar bedömargruppen att skillnaderna är marginella. I kursen Svenska I är nio av tio mål desamma. För inriktningen årskurs 4-6 är det specifika målet "grundläggande kunskap om de nordiska språkens släktskap", medan det för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 är "kunskap om hur barn erövrar skriftspråk". Det huvudsakliga innehållet skiljer sig åt genom att kunskaperna ska tillämpas på elevtexter från årskurs 4-6 respektive i förskoleklass och årskurs 1-3. Kurslitteraturen är densamma förutom extra litteratur om att erövra skriftspråket för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3. Kurserna inom svenska bör stärkas upp med litteratur om yngre barns tidiga språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt i förskoleklass. Kursplanerna i matematik är i stort sett likadana sett till mål, innehåll och litteratur. En mening skiljer inriktningarna åt och det är "matematik som är relevant för undervisning i skolans årskurser 4-6" respektive "matematik som är relevant för undervisning i förskoleklass och skolans årskurser 1-3". Även i matematik saknas specifik litteratur inom tidig matematik i förskoleklass. Det framkom vid intervjuerna att det också är otydligt för studenterna vilka skillnaderna är mellan de båda inriktningarna. De menar att de borde få legitimation för förskoleklass och årskurs 1-6 eftersom det är så utbildningen är upplagd. Efter insamling av synpunkter från studenterna har vissa åtgärder vidtagits. Till exempel sker seminarier nu inriktningsvis, men det är bedömargruppens bedömning att det fortfarande saknas tillräcklig specifikt ämnesinnehåll för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3.

Det finns en väl genomtänkt struktur över var i utbildningen examensmålen ska uppfyllas. I flera fall anser bedömargruppen att skillnaden mellan examensmål och betygskriterier är liten, vilket gör det svårt att bedöma vilka ämneskunskaper som studenterna ska bedömas på. Ett utvecklingsarbete pågår för att tydligare formulera kursmål - och betygskriterier, men det framgår inte tillräckligt tydligt av underlagen hur och när detta ska genomföras. De självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat visar i de flesta fall på god kvalitet när det gäller ämneskunskaper. Den sammanvägda bedömningen av självständiga arbeten, självvärdering, intervjuer och kursplaner är dock att studenterna inte kan nå det specifika kunskapsdjup som krävs för inriktningen. Bedömargruppen menar att studenterna inte får ta del av de specifika ämneskunskaper eller den aktuella forskning som är nödvändig för att undervisa i förskoleklass och i skolans årskurs 1-3. För att studenterna ska nå den kunskap som krävs behöver lärosätet utforma undervisningen på ett sådant sätt att blivande lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 får möjligheter att fördjupa sig i sitt specifika innehållsområde för dessa åldersgrupper.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att examensmålet i sin helhet examineras i slutet av utbildningen, även om studenterna redan under de inledande kurserna tränas i att skriva på ett vetenskapligt sätt. I den tredje kursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), termin 6, ska studenterna kunna redogöra för vetenskapsteoretiska begrepp, kunna förklara vad som utmärker kvalitativa och kvantitativa metoder och kunna förklara vilken typ av kunskap respektive metod ger. I den avslutande UVK-kursen (termin 8) examineras målet i sin helhet under delkursen Vetenskapsteori och forskningsmetod. Därefter skriver studenterna sina självständiga arbeten. I det självständiga arbetet ska de kunna välja relevant metod och föra resonemang om metodens räckvidd. Under den avslutande UVK-kursen och i det självständiga arbetet ska studenterna också kunna problematisera och visa relationen mellan vetenskapligt producerad kunskap och kunskap som utvecklas genom beprövad erfarenhet.

Beskrivningen av hur examinationen går till är otydlig. Det saknas tydlig länkning mellan innehåll och examination. Å ena sidan är målet levande genom hela utbildningen, å andra sidan sker examinationen främst under termin 6 och termin 8. Av lärosätets analys framgår att det är liten skillnad mellan kursmål och betygskriterier, vilket försvårar för studenterna att förstå vad som krävs i kurserna som behandlar vetenskapsteori och metodfrågor. Bedömargruppens uppfattning är att vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa metoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte behandlas på ett tillfredsställande sätt i utbildningens utformning och genomförande. Bedömargruppen anser att utbildningens målformuleringar och betygskriterier vid examination av metodkunskap och vetenskapsteori är bristfälliga.

Hälften av de självständiga arbetena i urvalet visar på brister i måluppfyllelse. Genomgående handlar kritiken om bristande metodreflektion, avsaknad av vetenskapligt förhållningssätt samt avsaknad av reflektion över vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet. De svagheter som framkom i de självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat ligger i linje med de svagheter som bedömargruppen har identifierat utifrån självvärderingen. Även om studenterna tränas i att skriva vetenskapliga texter från första till sista terminen examineras kunskaperna först under de avslutande kurserna. Bedömargruppen anser att betygskriterierna behöver förtydligas för att gagna studenternas lärande och underlätta examinatorernas bedömningar.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Av självvärderingen framgår att förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter examineras genom hela utbildningen, men särskilt i det självständiga arbetet. Självvärderingen exemplifierar måluppfyllelsen med den andra kursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och genom självständigt arbete i matematik. Under UVK-kursen ska studenterna identifiera ett utvärderingsobjekt på en skola. Efter att studenterna har genomfört utvärderingen ska de arbeta fram en utvärderingsrapport. Uppgiften som helhet ska bidra till skolans systematiska kvalitetsarbete. Bedömningen är att uppgiften på ett utmärkt sätt fångar målets olika aspekter och gör det troligt att studenterna når målet.

I det självständiga arbetet i matematik ska studenterna formulera och undersöka en forskningsfråga som är relevant för lärarprofessionen. Även om det självständiga arbetet i matematik är en litteraturstudie är bedömningen att det bidrar till att utveckla yrkespraktiken. I båda kurserna finns en länkning mellan kursmål, innehåll, examination och betygskriterier som exemplifierar målet. Dock är länkningskedjan formulerad på en abstrakt nivå. Med så oprecisa formuleringar menar bedömargruppen att det kan vara svårt för studenterna att veta vad som krävs för att nå målet. Det råder en medvetenhet på lärosätet om behovet av att precisera examinationsuppgifterna och betygskriterierna. Det finns dock ingen tillräckligt tydlig handlingsplan för när det ska vara åtgärdat. De granskade självständiga arbetena visar på vissa brister, främst i förmågan till kritisk reflektion. Trots vagt formulerade examinationsuppgifter och betygskriterier, och vissa brister i studenternas förmåga till kritisk reflektion, är den samlade bedömningen att målet är uppfyllt.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det framgår av underlagen att det sker en samläsning mellan inriktningarna förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6. Självvärderingarna för de båda inriktningarna är så gott som identiska. Vid intervjuerna framkommer heller inte något som övertygar bedömarna om att utbildningen har en särskild anpassning mot inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 vilket gör det svårt för bedömargruppen att bedöma i vilken mån studenterna vid inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 når de mål som krävs för att undervisa i förskoleklass och på lågstadiet. Av självvärderingen framgår att förmågan att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och lärandeteorier behandlas kontinuerligt genom hela utbildningen. Under de inledande kurserna ska studenterna ha tillämpbar insikt, som i slutet av utbildningen blir att tillämpa kunskapen. Begreppet metodik nämns inte vilket lärosätet kommenterar i självvärderingen med att metodiken ingår i ämnesdidaktiken. Enligt självvärderingen ska kursplanerna "uppdateras" när det gäller metodikens ställning i kursplanerna. Någon tillräckligt tydlig plan för när det ska göras eller beslutas framgår inte.

Självvärderingen exemplifierar målet med hjälp av kurser i matematikdidaktik och svenskämnets didaktik. Eftersom självvärderingen är otydlig med kraven på ämnesdidaktiska kunskaper som är specifika för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3, och det därför är oklart för bedömargruppen om studenterna erhåller färdigheter och förmågor att tillämpa ämnesdidaktik, har bedömargruppen granskat kursplaner i svenska och matematik. Kursplanen för Svenska I är i princip densamma för de båda inriktningarna vad gäller mål, innehåll och kurslitteratur. Undantaget är någon extra litteratur för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3. Bedömargruppen saknar litteratur om förskoleklassens didaktik. Matematikkurserna är exakt desamma för de båda inriktningarna vad gäller mål, innehåll och litteratur. Även här saknas litteratur med relevans för förskoleklassens didaktik. Intervjuerna klargjorde inte saken. Den sammanvägda bedömningen utifrån självvärdering, intervjuer och analys av kursplaner är att det inte är troligt att studenterna vid inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 kan nå målet att visa förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Av självvärderingen framgår att målet främst examineras under kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det är under dessa kurser som studenterna planerar och genomför undervisning tillsammans med andra. Progressionen i att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen sker genom att studenterna till en början tar ansvar för undervisningsprocessen tillsammans med andra och bara i viss mån självständigt. I slutet av utbildningen ska studenterna mer självständigt kunna kritiskt granska sin egen och andras undervisning. Det är i de specialpedagogiska kurserna som betoningen på den enskilda elevens lärande blir särskilt tydligt.

Måluppfyllelsen exemplifieras med VFU-kurser under tredje och femte terminen. Kursmålen är i princip desamma som examensmålen. Innehåll, examination och betygskriterier är abstrakta och bitvis otydliga. Bedömargruppen menar att så otydliga formuleringar försvårar för studenterna att veta vad som krävs när det gäller självständighet under VFU-kurserna. Av självvärderingen framgår att lärosätet är självkritiskt till målformuleringarna. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att det råder ett stort behov av att förtydliga kraven i de aktuella kursplanerna.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att det är handledarna som fyller i underlag för bedömning. Hur examinationen under VFU-kurserna går till togs upp i samtliga intervjuer. Ledningen och lärarna menar att ambitionen är att samtliga studenter ska genomföra sina VFU-kurser på en övningsskola med handledare som har minst 7,5 högskolepoäng i handledarutbildning. En tregradig betygsskala gäller för VFU-kurserna (underkänt, godkänt, väl godkänt). Lärare från lärosätet besöker övningsskolorna för att träffa handledare och studenter under så kallade student- och handledarseminarium. Något besök hos enskilda studenter förekommer inte, och motiveringen är att ett enstaka besök från universitetsläraren inte gör studenternas insatser rättvisa. Lärare och ledning menar att en väl utbildad handledare är den som bäst kan bedöma en students förmåga att planera, leda och utvärdera sin undervisning. Bedömargruppen delar uppfattningen att en välutbildad handledare som ingår i en struktur med nära samarbete mellan skola och lärosäte kan ge god kvalitet i bedömningen av studenternas insatser.

Av intervjuerna framgår dock att det system som ska garantera kvalitet i handledarnas bedömningar ännu inte är på plats. Flera studenter genomför sin VFU på skolor utanför övningsskoleprojektet, vilket betyder att vissa studenter bedöms av handledare som saknar handledarutbildning. I en VFU-organisation som bygger på att handledare på egen hand, utan att examinerande lärare är närvarande, bedömer studenternas insatser behöver någon form av kvalitetsgaranti. Bedömargruppen menar att den kvalitetsgarantin är handledarutbildning. Av intervjuerna framgår att en handledare som saknar utbildning kan sätta betyget underkänd (U) och godkänd (G), men inte väl godkänd (VG). I det fallet menar bedömargruppen att studenternas rättssäkerhet brister. Lärosätet har utan tvekan höga ambitioner när det gäller VFU-organisationen, men enligt vad bedömargruppen kan se har lärosätet ännu inte nått målet att samtliga studenter tillhör en övningsskola med väl utbildade handledare. Det är lärosätet som ansvarar för en rättssäker examination. Eftersom vissa av de handledare som skriver det underlag som examinerande lärare ska fatta sitt beslut på saknar tillräcklig kompetens finns en risk att studenterna inte blir bedömda på ett rättssäkert sätt. Av intervjuerna framgick att det system som ska garantera kvalitet i handledarnas bedömningar ännu inte är på plats. De förtydliganden som görs vid lärosätesintervjun övertygar inte bedömarna om att det finns rutiner för att garantera att examinationen av samtliga studenter sker på ett rättssäkert sätt.

Under intervjuerna lyfte bedömargruppen frågan om det är tillräckligt med "minst fyra lektioner sammanhängande undervisningstid" under den sista VFU-kursen. Lärarna och ledningen menar att fyra lektioner är en minimigräns. Även om det är en minimigräns menar bedömargruppen att den ger fel signal till studenterna - att gå från att ena dagen hålla en undervisningssekvens på fyra lektioner till att handha en klass under veckans samtliga lektioner verkar enligt bedömargruppen vara ett oöverstigligt steg. Bedömargruppen menar att fyra lektioner är ett alldeles för lågt ställt krav.

Lärosätet håller på att utveckla ett robust och rättssäkert system för att bedöma studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen, men det finns ingen tillräckligt tydlig handlingsplan för hur detta system ska gälla samtliga studenter. Som systemet är utformat i dagsläget är det inte tillräckligt rättssäkert. Dessutom menar bedömargruppen att kravnivån är för lågt ställd under den sista VFU-kursen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Progressionen börjar i värdegrundsfrågor, demokrati och mänskliga rättigheter. Det uppfattar bedömargruppen som en relevant startpunkt eftersom dessa frågor utgör grunden i skolans praktik. Samhälleliga och etiska aspekter examineras främst under den första terminens kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen, och då med avseende på mänskliga rättigheter, barns rättigheter och hållbar utveckling. I svenska lyfts litteraturens betydelse för ett mångkulturellt och demokratiskt samhälle. Senare under utbildningen lägger man fokus på de vetenskapliga aspekterna.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har noterat problem med att bedöma vetenskapliga aspekter och hållbar utveckling. Enligt självvärderingen pågår ett utvecklingsarbete för att åtgärda progressionen i bedömningen av vetenskapligt förhållningssätt. Utbildningen ska också examinera hållbar utveckling i form av social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet under en av de obligatoriska kurserna. Intervjuerna bekräftade självvärderingens förbättringsförslag på ett sådant sätt att bedömargruppen övertygas om att samtliga delmål examineras på ett rimligt sätt. Bedömargruppen noterar vidare att det på lärosätet finns en särskild forskningsprofil inom hållbar utveckling som borde få ett större genomslag i utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Utbildningens innehåll beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv på ett tydligt sätt. Flera kurser har lärandemål som helt eller delvis berör jämställdhet. I svenska analyserar studenterna barnlitteratur och läromedel utifrån könsperspektiv, genusperspektiv och normkritiska perspektiv. Under den specialpedagogiska kursen ska studenterna kunna beakta jämställdhet ur ett inkluderingsperspektiv. Under de verksamhetsförlagda kurserna har studenterna i uppgift att beakta ett jämställdhetsperspektiv i sin undervisning. Bedömargruppen ser positivt på att jämställdhetsperspektivet inte enbart beaktas i teorikurser, utan att studenterna också under kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen lär sig att beakta ett jämställdhetsperspektiv i skolans pedagogiska praktik.

Utbildningen strävar efter ett jämställt urval av kurslitteratur, och lyckas också överlag bra med detta. När det gäller svenskämnets kurslitteratur är det svårt att uppnå jämställdhet eftersom de flesta forskare i literacy och didaktik är kvinnor. Studentgruppen har inte en jämn könsfördelning, men i de fall det är möjligt försöker man att hitta konstruktiva gruppindelningar där män som underrepresenterat kön ändå kan ingå i en grupp där ytterligare någon man ingår. Lärarna har en relativt jämn könsfördelning. Dock är det så att ju högre akademisk titel lärarna har, desto högre är andelen män. I handlingsplanen för jämställdhetsintegrering har man särskilt uppmärksammat underrepresenterat kön bland professorer. Lärosätet ordnar kurser för lärare för att de innehållsligt ska bli säkrare på jämställdhetsfrågor.

Bedömningen är att lärosätet har ett systematiskt jämställdhetsarbete som kommer studenterna på lärarutbildningen väl till godo.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det system för uppföljning som lärosätet beskriver i självvärderingen framstår som systematiskt och robust. Arbetet sker på övergripande nivå via en speciell lärarutbildningsnämnd (LUN), som ansvarar för de grundläggande förutsättningarna för både utbildningsvetenskaplig forskning och för lärarutbildningen. På programnivå drivs utvecklingsarbetet och kvalitetssäkringen av en programansvarig tillsammans med dels en programgrupp, dels ett programråd där även studenter och arbetslivsrepresentanter ingår. Programgruppen sammanställer kommentarer och reflektioner från studenterna och arbetslivsrepresentanterna i en programrapport. Föredömligt nog får sedan samtliga intressenter ta del av rapporten som underlag för LUN att ta ställning till. Svagheten i kvalitetsarbetet är att delar av det som beskrivs inte är genomfört. Flera av insatserna beskrivs i termer av att "diskussioner pågår" och "arbete håller på att tas fram".

Bedömargruppen menar att en styrka i kvalitetsarbetet är att programansvarig för förskoleklass och 1-3 kontinuerligt träffar programansvariga för de övriga lärarutbildningarna samt projektledaren för projektet Framtidens lärarutbildning. Studenter medverkar i ett antal kurs-, termins- och programvärderingar, och självvärderingen uppger att resultat och eventuella ändringar eller åtgärder rapporteras till studenterna. Studenterna ger dock en annan bild. De menar att återkopplingen är för svag, vilket gör att svarsfrekvensen på utvärderingarna är låg. Den utredning som pågår för att formulera kunskapsmål och för att förtydliga länkningen till examination och betygskriterier kan ses som ett resultat av genomförda utvärderingar.

Utbildningen har påbörjat ytterligare utvärderingssamtal med representanter från skolvärlden för att öka sin utvecklingspotential, vilket bedömargruppen ser som en styrka. Utvecklingsbehov och åtgärder rapporteras, förankras och diskuteras med all personal en gång per termin. Samtliga ämnen återkopplar vilka förändringar man har genomfört till efterföljande års studenter.

Sammanfattningsvis är bedömningen att lärosätet har ett utvecklat system för utvärdering och återkoppling. Dock är flera utvecklingsinsatser ännu på planeringsstadiet. Av självvärderingen framgår att utbildningen gör årliga uppföljningar som fokuserar på att utveckla utbildningen. Bedömargruppen ställer sig dock frågande till att lärosätet inte har fångat upp att specifika ämneskunskaper saknas för förskoleklass. Under vårterminerna genomförs studentdialoger med avgångsstudenter, vilket är en styrka. Ytterligare en styrka är att man vartannat år följer upp utbildningens innehåll och genomförande för att säkerställa att utbildningen stämmer med examensmålen. Ett utvecklingsområde är hur återkopplingen till studenterna kan förbättras.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet arbetar aktivt för att kvarvaron i utbildningen ska vara så hög som möjligt. Kvarvaron har varierat över åren men är nu 91 procent, vilket är 19 procent över riksgenomsnittet. I självvärderingen reflekterar lärosätet över vilka orsaker som kan finnas till den höga kvarvaron. Några orsaker lärosätet lyfter fram är att kursupplägget förändras utifrån utvärderingar så att det gagnar studenternas lärande, och att man har utvecklat centrala stödfunktioner. Mer specifikt beskriver lärosätet hur de samordnar särskilda insatser för studenter med funktionsnedsättning. Det kan till exempel handla om att få en mentor, anteckningsstöd och förlängd terminstid. Studenternas svårigheter med akademiskt skrivande har lärosätet bemött med att införa en skrivstödskurs som löper parallellt med den första kursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan under termin 1. Det är efter att man införde den kursen som kvarvaron ökade markant. Lärosätet ger också föreläsningar om studieteknik, stress och om hur man kan bli bra på att tala inför andra. Bedömargruppen menar dock att flera av dessa åtgärder också finns vid andra lärosäten. Ett exempel som gör att Örebro universitet eventuellt skiljer ut sig är den studievägledning som är knuten till de institutioner som ingår i lärarutbildningen. Studievägledarna arbetar bland annat med studieplanering på kurs- och ämnesnivå, vilket bedömargruppen uppfattar som positivt.

En styrka på lärosätet som bedömargruppen vill lyfta är att studievägledarna arbetar nära studenterna.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Det framgår av underlagen att det sker en samläsning mellan inriktningarna förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6. Självvärderingarna för de båda inriktningarna är så gott som identiska. Vid intervjuerna framkommer heller inte något som övertygar bedömarna om att utbildningen har en särskild anpassning mot inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 vilket i en del lägen försvårar för studenterna att nå vissa av målen. Kursplanemål, examinationsformer såsom de framträder i kursplanerna är i huvudsak samma för både inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 och för inriktningen årskurs 4-6. Den enda skillnaden är litteraturen i något enstaka fall. Av intervjuerna framgick att även om kursplanerna är desamma skiljer sig examinationsuppgifterna åt. Bedömargruppen har inte övertygats om att inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 erbjuder de specifika kunskaper som krävs för att studenterna ska bli trygga i sin framtida yrkesroll.

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det av underlagen att måluppfyllelsen är otillräcklig för båda målen. I inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 saknas det specifika ämnesinnehåll samt den specifika ämnesdidaktik och metodik som är behövs för att bli lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Förskoleklassens ämnesinnehåll är undermåligt representerat i såväl svenska som matematik.

Studenterna tränas tidigt i att skriva vetenskapliga texter, men de granskade självständiga arbetena visar brister i vetenskapligt förhållningssätt och kunskap i metodval. Studenterna tränas dock i kritiskt och reflekterande förhållningssätt genom hela utbildningen, vilket har gett gott resultat.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det av underlagen att måluppfyllelsen är otillräcklig för två av målen. När det gäller bedömningen av studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen uppfattar bedömargruppen att det råder allvarliga brister det system för bedömning av studenternas färdigheter. Av intervjuerna framgår att det system som ska garantera kvalitet i handledarnas bedömningar ännu inte är på plats. Studenter som ansökt om särskild placering kan göra sin praktik utanför övningsskolesystemet. Vid intervjuerna framgår att flera studenter genomför sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på skolor utanför övningsskoleprojektet. Det gör att vissa studenter bedöms av handledare som saknar handledarutbildning, vilket blir problematiskt i en VFU-organisation som bygger på att handledare på egen hand, utan att examinerande lärare är närvarande, ska bedöma studenternas insatser. Bedömargruppen anser att det behövs någon form av kvalitetsgaranti såsom genomgången handledarutbildning. Lärosätet är i färd med att utveckla ett robust system i samverkan med övningsskolor, men det dröjer innan det nya systemet är på plats.

Vidare saknas på utbildningen den didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning, särskilt inom förskoleklassens didaktik. Utbildningens upplägg och genomförande gör det möjligt för studenterna att tillgodogöra sig förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat. Det visar sig också i de självständiga arbetena.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt visar underlagen att utbildningen tar upp och successivt examinerar relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt hållbar utveckling på ett adekvat sätt.

Utbildningen beaktar jämställdhetsperspektivet på flera nivåer. Det framgår av underlagen att studenterna uppfyller jämställdhetsmålet. Studenterna ska även beakta jämställdhetsperspektivet i sin undervisning under VFU-kurserna. Dessutom ordnar lärosätet kurser för lärarutbildare för att de innehållsligt ska bli säkrare på jämställdhetsfrågor. Lärosätets ledning arbetar dessutom med att få en jämnare könsfördelning bland docenter och professorer.

Lärosätet har ett väl fungerande kvalitetssystem med systematisk uppföljning, dock är inte det system som beskrivs fullt ut genomfört. Dock finns det mer att önska när det gäller återkopplingen till studenterna. Lärosätet arbetar för att studenterna genomför sina studier inom den planerade studietiden. Bedömargruppen tror att den specifika studievägledningsfunktion som finns på institutionsnivå kan vara en bidragande orsak till den höga kvarvaron.