Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Av självvärderingen framgår att den vetenskapliga kompetensen är hög med 84 procent disputerade lärare. Tre av sju adjunkter genomgår forskarutbildning. Sju professorer och fyra docenter är knutna till utbildningen. Bedömargruppen anser att det finns adekvat vetenskaplig kompetens för årskurs 1-3 inom både ämnen och ämnesdidaktik. Majoriteten av de tillsvidareanställda lärarna har lärarexamen, och cirka hälften av dessa har lärarexamen inom grundskollärarområdet. Det saknas däremot vetenskaplig kompetens och professionskompetens inom området förskoleklass. Vid intervjun framkom att förskoleklass är ett eftersatt område, och att lärosätet har planer på att åtgärda detta. Dock har man inte satt någon tidsram för utvecklingsprojektet.

Utbildningen har börjat rekrytera adjungerade adjunkter som ska dela sina tjänster mellan lärosätet och skolan. Ännu är det för tidigt att se några effekter av satsningen. Stor vikt läggs vid att handledarna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har adekvat handledarutbildning. Enligt avtalen mellan lärosätet och skolhuvudmännen ska en handledare ha minst 7,5 högskolepoäng i handledarutbildning, men under lärosätesintervjun framkom att kravet på handledarutbildning främst gäller för övningsskolorna. Ambitionen är dock att alla studenter ska vara knutna till en övningsskola och utbildningsinsatserna för handledare beaktas när lärosätet skriver avtal med övningsskolor. Bedömargruppen anser att det är ett nödvändigt krav att samtliga VFU-handledare ska ha handledarutbildning. Enheten för universitetspedagogik, IKT och lärande ansvarar för lärarnas universitetspedagogiska kompetens i form av föreläsningar, workshops och seminarier. Enheten kan också bidra till större insatser. Som exempel nämns att en grupp lärare har fått särskilda resurser för att utveckla den kollegiala handledningen.

Den övervägande delen av lärarna är tillsvidareanställda, vilket bedömargruppen anser ger utbildningen kontinuitet och kvalitet. Undervisningstiden i utbildningen för enskilda lärare varierar mellan 5 och 70 procent, vilket bedöms ge goda förutsättningar för att skapa en sammanhållen kärna av lärare. Varje anställd har 20 procent kompetensutvecklingstid som ska ägnas åt vetenskaplig eller pedagogisk utveckling, vilket är föredömligt. Det sätt man följer upp kompetensutvecklingsinsatser på är ett gott exempel på hur lärosätet håller samman forskning och utbildning eftersom det är en kompetensutvecklingsansvarig professor som genomför uppföljningen. Treåriga kompetensförsörjningsplaner för att säkerställa personalen på kort och lång sikt bedöms ge stabilitet i lärargruppen.

Bedömningen är att lärosätet har hög kompetens i lärargruppen. En jämförelsevis hög andel disputerade lärare och en stor andel lärare med professionsrelevant kompetens gör att den sammantagna kompetensen står i proportion till utbildningens volym och innehåll. Långsiktiga kompetensförsörjningsplaner skapar kontinuitet i lärarlagen. En svaghet är att kunskaps- och forskningsområdet förskoleklass inte är tillräckligt utvecklat.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet har avsatt 100 miljoner kronor under 2017-2022 för att i ett projekt utveckla det lärosätet benämner som framtidens lärarutbildning. En sådan utbildning ska locka motiverade studenter som genom utbildningen ska få bästa tänkbara kompetens när det gäller ämneskunskaper, professionsverktyg och ledarskap Några av de delprojekt man har identifierat inom ramen för projektet Framtidens lärarutbildning är beslutade och har fastställda datum för genomförande, men de allra flesta utvecklingsprojekten hänförs i självvärderingen till det kontinuerliga arbetet med mål och progression. Det har varit svårt för lärosätet att ge exempel på inslag i utbildningen som är specifikt relaterade till den forskning som bedrivs. Av självvärderingen framgår att det finns behov av ytterligare forskning som är relevant för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3. Bedömargruppen har särskilt identifierat behov inom området förskoleklass.

Lärosätet har tagit fram en forskningsstrategi för att stärka professionsforskningen. Behoven har lärosätet identifierat med hjälp av olika genomlysningar av lärarutbildningen och nationella dokument. Det framgår av självvärderingen att majoriteten av de undervisande lärarna är aktiva i någon av de forskningsmiljöer som finns vid lärosätet och som är relevanta för utbildningen. Det finns tre forskningsprofiler som har i uppdrag att stärka lärarutbildningens forskningsanknytning: bedömning och utvärdering, hållbar utveckling samt kommunikation och lärande. Dessa profiler ska öka kontaktytorna forskare emellan internt respektive mellan forskare och regionens skolverksamhet. Av intervjun med lärare och ledning framkom att dessa miljöer inte är fullt etablerade ännu. Av självvärderingen framgår att den professionsanknutna miljön garanteras genom samverkan med skolhuvudmän i regionen i samband med kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Det regionala utvecklingscentrumet (RUC) samordnar didaktiska nätverk där flera av lärosätets lärare undervisar. Dessutom finns särskilda samverkansprojekt i syfte att utveckla skolans praktik.

Det råder ett nära samband mellan forskning och utbildning på det sättet att majoriteten av de forskande lärarna ingår i grundutbildningen. Det finns en relevant vetenskaplig miljö som majoriteten av de undervisande lärarna deltar i, vilket borde ge studenterna goda förutsättningar för att få ta del av aktuell forskning vid lärosätet. Dock framkom det vid intervjuerna att detta inte är tydligt för studenterna. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver utveckla sätt som låter studenterna få ta del av forskningen, till exempel i olika former av aktiviteter och seminarier.

Bedömargruppens bedömning är att utbildningen är forsknings- och professionsanknuten. Den övervägande delen av lärarna ingår i någon av de forskningsmiljöer som finns vid lärosätet och som är relevanta för utbildningen. Lärosätet har etablerat forskningsprofiler för att ytterligare förstärka forskningen. Den professionsinriktade miljön är främst knuten till övningsskolor, och det finns flera arenor för praktiknära forskning och didaktiska nätverk. Däremot bör lärosätet arbeta mer aktivt med hur studenterna får ta del av den forskning som bedrivs.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Lärarkompetensen är hög på lärosätet med en övervägande del disputerade lärare. Majoriteten av lärarna har lärarexamen. Området förskoleklass är dock eftersatt och förskoleklassens specifika kompetensbehov nämns inte i självvärderingen, vilket är en allvarlig brist. I intervjuerna framkom att lärosätet ännu inte har etablerat området i utbildningen. Treåriga kompetensutvecklingsplaner garanterar kontinuitet och därmed kvalitet i utbildningen. Det finns en enhet för universitetspedagogik, informations- och kommunikationsteknik (IKT) och lärande som kan förstärka lärarnas kompetens inom det universitetspedagogiska området. Det finns också en ambition att samtliga handledare ska ha särskild handledarutbildning. Bedömargruppen noterar dock att det målet inte är uppnått ännu.

Även utbildningsmiljön är av hög kvalitet. Ett flertal forskningsmiljöer som är relevanta för lärarutbildningen är etablerade sedan länge. För att ytterligare förstärka forskningsanknytningen har lärosätet bildat särskilda tvärdidaktiska profiler. Lärosätet efterfrågar mer forskning som är relevant för utbildningen, men bedömargruppen saknar forskning inom området förskoleklass. Den professionsinriktade miljön säkerställs främst genom den verksamhetsförlagda utbildningen. Där finns väletablerade didaktiska nätverk och ett övningsskoleprojekt. En allvarlig brist är dock området förskoleklass, som inte har etablerats ännu.