Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Bedömargruppen bedömer att den samlade lärarkåren har en bred och relevant vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens i relation till utbildningens innehåll och genomförande. Tidigare brister i personalplaneringen har enligt självvärderingen lett till kraftfulla åtgärder för att höja andelen disputerade lärare i utbildningen, vilket bedömargruppen menar att man har lyckats med. Av de undervisande lärarna är 50 procent disputerade. Det gäller såväl lärare som undervisar i den utbildningsvetenskapliga kärnan som i de olika ämnesdidaktiska inriktningarna. Kompetensen inom svenska bör dock stärkas. Av adjunkterna bedriver var fjärde forskarutbildningsstudier. Däremot saknas det professorskompetenta lärare i undervisningen, vilket lärosätet förklarar med att professorer inte undervisar enligt riktmärket 20 procent av tjänstgöringstiden. Denna bild delar lärosätet med flertalet övriga lärosäten. Framgångsrik forskning gör att professorerna inte får någon "tid över" till undervisning. Däremot är flera docenter kopplade till utbildningen. En övervägande del av de undervisande lärarna har lärarexamen.

Den professionsrelaterade kompetensen säkerställs genom den så kallade Värmlandsmodellen. Den innebär att lärosätet och skolhuvudmännen sluter avtal med syfte att studenterna under såväl den högskoleförlagda utbildningen som under kurserna i verksamhetsförlagd utbildning får möjlighet att möta professionens främsta företrädare i regionen. Avtal med skolhuvudmännen garanterar, menar bedömargruppen, kontinuitet och långsiktighet i den professionsrelaterade kompetensen. Det som framhålls i intervjuerna som positivt med Värmlandsmodellen är att den inte dränerar skolan på dess mest kompetenta lärare. Värmlandsmodellen är, menar bedömargruppen, ett intressant kunskapsutvecklingsprojekt som kan ha ett vidare intresse. Lärarna får tid för kompetensutveckling och så gott som samtliga är tillsvidareanställda, vilket bedömargruppen anser ge kontinuitet och kvalitet i utbildningen.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet har två distributionsformer när det gäller lärarutbildning med inriktning årskurs 4-6 och därmed i någon mening två utbildningsmiljöer. Den ena delen av utbildningen sker på campus och den andra är knuten till lärcentrum i och utanför regionen. De båda distributionsformerna har dock samma kursplaner med samma examinationsuppgifter och samma betygskriterier. Utbildningen som är knuten till lärcentrum är, menar lärare och ledning i intervjuerna, ingen distansutbildning. Studenterna ska minst en dag i veckan bedriva sina studier på lärcentrumet. Därutöver ska de delta några dagar per termin på campus i särskilda seminarier och examinationstillfällen. Utveckling av lärcentrabaserat undervisningsupplägg har varit en framgång i termer av att det nu är högre kvarvaro. Tekniken vid distansutbildningen fungerar dessutom betydligt bättre idag än tidigare menar såväl lärare och ledning som studenter.

Enligt bedömargruppen finns det tydliga vetenskapliga och professionsinriktade ämnesdidaktiska och allmändidaktiska forskningsmiljöer med stabil finansiering från fakulteter och lärarutbildningsnämnden. Resurserna kanaliseras främst genom fyra didaktiska centrumbildningar som årligen genomgår intern kvalitetsgranskning. Pedagogiskt arbete är det forskarutbildningsämne som beskrivs som mest centralt i självvärderingen samtidigt som det finns ytterligare forskarutbildningsämnen med relevans för grundlärarprogrammet. Flertalet av de lärare som deltar i grundlärarprogrammet är enligt självvärderingen knutna till någon av dessa forskningsmiljöer. Enligt en nyligen antagen forskningsstrategi utlyser lärarutbildningsnämnden årligen medel till forskning om lärarutbildningens praktik. Ett stort antal skolverksamma lärare har påbörjat forskarutbildning i någon av de didaktiska forskningsmiljöerna. Enligt självvärderingen får den pågående forskningen positiva återverkningar på lärarutbildningen i föreläsningar, seminarier och studentprojekt. Det framgår dock av intervjuerna att utbildningens forskningsanknytning inte är helt tydlig för studenterna. Enligt självvärderingen är studenternas självständiga arbeten knutna till forskningsmiljöerna, och då särskilt i matematik. Det framgår dock av intervjuerna att denna koppling inte är särskilt tydlig för studenterna. Det framgår också av underlaget att en övervägande del av studenterna vill skriva sitt examensarbete i svenska, trots att det också finns möjlighet att skriva i matematik, engelska, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Av intervjuerna framgår att lärosätet arbetar aktivt med bedömningskriterier för de självständiga arbetena så att de ska vara likvärdiga oavsett ämne. Av intervjuerna framgår vidare att lärosätet nu satt en gräns för hur många studenter som kan skriva i svenska för att på det sättet säkerställa handlednings- och examinationskompetens.

Bedömningen är att det finns en god vetenskaplig och professionsinriktad miljö vid lärosätet. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram den långsiktiga finansieringen av den allmän- och ämnesdidaktiska forskningen. Eftersom kursplaner, examinationsuppgifter och betygskriterier är desamma för de som studerar på campus eller på lärcentrum är bedömningen att båda grupperna får del av den vetenskapliga och professionsinriktade miljön. Bedömargruppen anser att med de goda förutsättningar som råder borde dock lärosätet på ett bättre sätt tydliggöra för studenterna hur forskningsmiljön på lärosätet genomsyrar utbildningen. Att övervägande delen av studenterna vill välja att skriva sitt examensarbete i svenska är problematiskt ur kvalitetssynpunkt. Lärosätet bör fortsätta sitt arbete med att kalibrera bedömningen av examensarbeten i de olika ämnena tills likvärdigheten blir tydlig.

Förutsättningar

Tillfredsställande.

Bedömargruppen bedömer att den samlade lärarkåren har en bred och relevant kompetens i relation till utbildningens innehåll och genomförande. Hälften av de undervisande lärarna är disputerade och av adjunkter bedriver flera forskarutbildningsstudier. Värmlandsmodellen, som ska säkerställa att studenterna får möta regionens bästa lärare i undervisningen på universitetet och i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, ska garantera kontinuitet och långsiktighet i den professionsrelaterade kompetensen.

Lärosätet har två distributionsformer när det gäller lärarutbildning med inriktning årskurs 4-6 och därmed två utbildningsmiljöer. Den ena delen av utbildningen sker på campus och den andra är knuten till lärcentrum i och utanför regionen. De båda distributionsformerna har dock samma kursplaner med samma examinationsuppgifter och betygskriterier. Bedömningen är att det finns en god vetenskaplig och professionsinriktad miljö vid lärosätet för både studenter som studerar vid campus och de som är knutna till lärcentrum. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram den långsiktiga finansieringen av den allmän- och ämnesdidaktiska forskningen. Med de goda förutsättningar som råder borde dock lärosätet på ett bättre sätt tydliggöra för studenterna hur forskningsmiljön på lärosätet genomsyrar utbildningen. Att så många studenter vill skriva sitt självständiga arbete i svenska är ett kvalitetsproblem, som på ett sätt är åtgärdat i det att lärosätet satt gränser för hur många som kan välja att skriva sitt självständiga arbete i svenska. Men lärosätet bör fortsatt ställa sig frågan varför så många vill välja bort övriga ämnen. Ett utvecklingsområde är att arbeta för att de självständiga arbetena fördelas relativt lika mellan möjliga ämnesval.