Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

I självvärderingen beskrivs vilka ämneskunskaper och vilket forsknings- och utvecklingsarbete som ingår i utbildningen och då främst utifrån exemplen matematik och svenska. Det finns en tydlig ambition att integrera ämnesinnehåll och ämnesdidaktik med syftet att öka studenternas motivation. Mikroundervisning är medlet för integrationen både i svenska och i matematik. Hur integrationen mellan ämne och ämnesdidaktik går till visas främst genom exempel i matematik. Integrationen mellan ämne och ämnesdidaktik är dock svagare beskriven i svenska. Ett flertal undervisningsformer beskrivs i självvärderingen som är lika oavsett distributionsform. Länkningen mellan examensmål, lärandemål, betygskriterier och examination är emellertid svagt beskriven i självvärderingen. Likaså är det svårt att följa progressionen i svenska och matematik. Bedömargruppen saknar en tydlig överblick där det går att följa processen från innehåll till bedömning samt progressionen mellan kurserna. Länkningen framstår dock som tydligare utifrån kursplanerna. Vid intervjuerna förtydligade lärosätet processen från mål till bedömning samt progressionen i svenska och matematik. Lärosätets redogörelse övertygade bedömargruppen om att utbildningen håller hög kvalitet för både ämneskunskaper och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Det självständiga arbetet omfattar 30 högskolepoäng på avancerad nivå. Det betyder att studenterna skriver ett omfattande självständigt arbete. Studenterna kan skriva det självständiga arbetet i matematik, svenska, engelska, naturvetenskap och teknik eller samhällsvetenskap. Av såväl självvärdering som intervjuer framgår att en övervägande del av studenterna vill välja att skriva i svenska. Det har gjort, som lärare beskriver det i intervjun, att lärosätets egen handledarkapacitet inte räckt till. Nu har lärosätet emellertid satt en tydlig gräns - "först till kvarn" - för hur många som kan skriva i svenska. Det kan dock uppfattas som orättvist av studenterna, samtidigt som lärosätet med dessa åtgärder säkerställer handledar- och examinationskapacitet.

De självständiga arbeten som bedömargruppen granskat, där alla utom ett är skrivna i svenska, visar på goda ämneskunskaper. Däremot visar ett fåtal arbeten brister när det gäller aktuell forskning. Brister i aktuell forskning handlar främst om användning av handböcker istället för forskningslitteratur. Bedömargruppen anser dock att bristerna inte är så stora att de föranleder särskilda åtgärder, och att lärosätet säkerställer att studenterna har de ämneskunskaper som behövs och sådan inblick i forsknings- och utvecklingsarbeten som krävs för att undervisa i årskurserna 4-6. Bedömargruppen menar att lärosätet bör ställa sig frågan varför fördelningen mellan ämnen har blivit skev. Beror det på att vissa ämnen uppfattas som svårare att skriva inom? Av intervjuerna framgår att lärosätet arbetar aktivt med bedömningskriterier för de självständiga arbetena så att de ska vara likvärdiga oavsett ämne. Ett sådant kalibreringsarbete bör fortgå, menar bedömargruppen, tills det blir en jämn fördelning av studenter mellan ämnena.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår hur vetenskapsteoretiska aspekter successivt förmedlas och fördjupas genom utbildningen. Såväl kurser i utbildningsvetenskaplig kärna som ämneskurser inbegriper en utveckling av den vetenskapsteoretiska progressionen. I kursen Vetenskapsteori och forskningsmetod finns en uttalad ambition att fördjupa studenternas kunskaper på ett sådant sätt att de får verktyg att hantera sin kommande yrkespraktik. Av lärandemålen framgår att moment i vetenskapsteori och kunskapsteori behandlas. I självvärderingen ges goda exempel på olika examinationsformer för att kontrollera att studenterna nått målen. Som exempel kan nämnas att begrepp som giltighet, generaliserbarhet, validitet och reliabilitet behandlas i seminarieform. Bedömargruppens bedömning är att denna del av målet är väl tillgodosett. Även om lärosätet inte redovisar några betygskriterier visar examinationsformerna en god inblick i vad studenterna ska kunna. Kvalitativa metoder behandlas och examineras också successivt genom utbildningen. I kursen Vetenskapsteori och forskningsmetod framgår det av lärandemålen att studenterna ska kunna jämföra, analysera och värdera olika forskningsdesigner och forskningsmetoder. Examinationen sker i form av individuella inlämningsuppgifter och seminarier. I kursen Kreativ matematik, 30 högskolepoäng, utvecklar studenterna förmågan att tolka kvantitativa data och utföra enklare kvantitativa analyser inom ramen för statistikmoment. I kursen behandlas också diagram och central- och spridningsmått. För att ytterligare stärka kunskapen i kvantitativa metoder pågår ett utvecklingsarbete med syftet att presentera kvantitativa metoder tidigare i utbildningen, vilket bedömargruppen ser positivt på. Kunskapen om relationen mellan ett vetenskapligt förhållningssätt och erfarenhetsbaserad kunskap fördjupas i de avslutande kurserna inom utbildningsvetenskaplig kärna och i fältuppgifter inom kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen. Av ett exempel från en fältuppgift framgår hur studenterna ska observera elevers aktiviteter i klassrummet och raster och från dessa samla in kvalitativa och kvantitativa data att bearbeta i en miniuppsats. Utbildningens upplägg och genomförande gör det därför troligt att studenterna får tillräckliga metodologiska kunskaper.

Hälften av de granskade självständiga arbetena, där alla utom ett arbete är skrivna i svenska, visar dock på brister. Bristerna visar emellertid ingen enhetlig bild. I ett par av arbetena behandlar studenten metoden väl medan teorin är svag. I andra arbeten är den vetenskapliga grunden svag och metodmedvetenheten låg. De granskade självständiga arbetena ger ingen vägledning i studenternas förmåga att använda kvantitativa metoder eftersom inget av arbetena är inom det metodfältet. I intervjuerna gör ledning och lärare för troligt att dessa brister kan hänföras till den handledarsituation som rådde när de granskade självständiga arbetena skrevs. Bristen på handledare i svenska har gjort att man tagit hjälp av handledare vid andra lärosäten. Av intervjuerna framgår också att lärosätet åtgärdat problemet genom att begränsa antalet som skriver examensarbetet inom ämnet svenska. Lärosätet bör fortsätta detta kalibreringsarbete mellan de ämnen inom vilka studenterna kan skriva sitt självständiga arbete för att på det sättet få en jämn fördelning och hög handledarkompetens. Av intervjun framgår att metodkurser är gemensamma för samtliga ämnen inom vilka studenterna kan skriva sitt examensarbete. Examinatorer i de olika ämnena träffas i samband med starten av de självständiga arbetena för att kalibrera krav och kriterier, vilket tyder på kvalitetsmedvetenhet. Mot bakgrund av de brister som framgår i de självständiga arbetena för hantering av metodfrågor och vetenskapligt förhållningssätt är det därför angeläget att lärosätet fortsätter med det pågående utvecklingsarbetet. Bedömargruppens bedömning är att lärosätet rimligen har avhjälpt de brister som konstaterades i de självständiga arbetena genom det kalibreringsarbete som startat. Vidare bör avlastningen på de få examinatorerna inom svenskämnet ytterligare stärka säkringen av examensmålet som helhet.

Det finns på lärosätet en tydlig ambition att successivt förmedla kunskap i vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa metoder. Bedömargruppen ställer sig positiva till det pågående utvecklingsarbetet där kvantitativa metoder ska presenteras tidigare i utbildningen. Lärosätet bör fortsatt arbeta för att fördela de självständiga arbetena så jämnt som möjligt mellan svenska, matematik, NO, SO och engelska för att på bästa sätt utnyttja lärosätets handledarkompetens. Trots att det i de granskade självständiga arbetena finns brister är bedömargruppens bedömning ändå att lärosätet säkerställer att studenterna når målet. Bedömningen grundas bland annat i att lärosätet vidtagit åtgärder för studenternas möjligheter att fritt välja svenska som ämne för det självständiga arbetet. Genom att bättre fördela de självständiga arbetena mellan de valbara ämnena säkerställer lärosätet de kvalitetskriterier som gäller för handledning. Dock anser bedömargruppen att lärosätet bör stärka kompetensen inom svenska så att studenter som väljer att skriva inom ämnet får den möjligheten.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Av självvärderingen framgår att lärosätets mål är att bedriva undervisningen på ett sådant sätt att evidens- och erfarenhetsbaserat lärande ska skapa förutsättningar för att studenterna som färdiga lärare ska kunna bedriva skolutveckling. Bedömargruppens bedömning är att studenterna, genom olika inslag, har goda förutsättningar att bli självständiga och kritiska lärare som kommer att kunna bidra till skolutveckling. Som exempel kan nämnas det som sker i kurserna i utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I första UVK-kursen ska studenterna genomföra en observationsstudie i form av en fältstudie. I de tre VFU-kurserna fördjupas successivt förmågan att tillvarata, systematisera och reflektera över handledarens undervisning och egna undervisningsinsatser. I trepartssamtal mellan student, lokal lärarutbildare/handledare och universitetsmentor får studenten möjlighet att fördjupa förmågan till kritisk reflektion. I ämnesstudier får studenterna också möjlighet att reflektera över ämnesdidaktisk forskning i relation till undervisning inom mikroundervisning, som innebär att studenterna planerar och genomför en kortare undervisningssekvens med grund i ämnesteori och ämnesdidaktik. Undervisningssekvensen som filmas analyseras sedan av studenterna i grupp. I kursen Bedömning i praktik och teori är lärandemålet att kritiskt granska bedömningsunderlag utifrån ämnesdidaktiska teorier, modeller och perspektiv. Som examinationsuppgift ska studenterna konstruera ett bedömningsunderlag som i seminarieform ska analyseras utifrån kunskapskrav, validitet, reliabilitet och progression.

Länkningen mellan examensmål, lärandemål, betygskriterier och examination i självvärderingen är relativt svagt beskriven. I några enstaka fall anges lärandemål och tillhörande examinationsuppgifter i självvärderingen, men i de flesta fall endast examinationsuppgifter. Men i intervjuer och bilagda kursplaner får bedömargruppen en god bild av hur länkningen ser ut och vilka principer som råder vid länkning. Endast ett fåtal av de självständiga arbetena visar brist på kritisk reflektion. Övriga arbeten visar att studenterna har förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Bedömargruppens bedömning är därför att utformning och genomförande av detta mål håller sådan kvalitet att studenterna når målet. Däremot behöver lärosätet tydliggöra länkningen i ett skriftligt dokument så att den blir tydlig för såväl studenter som lärare.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Grunden för allmändidaktiken läggs i den första UVK-kursen som behandlar undervisningsfärdigheter. Ämnesdidaktiken ingår i ämneskurser där mikroundervisning, utöver teoretiska avsnitt, bidrar till att studenterna får möjlighet att planera, genomföra och utvärdera utbildningsinsatser. Förmågan att tillämpa didaktik examineras främst i VFU-kurserna. Av självvärderingen framgår en tydlig progression i VFU-kurserna. Lärosätet har utvecklat villkoren kring den verksamhetsförlagda verksamheten på ett föredömligt sätt. Tillämpningen av ämnes- och allmändidaktik ska successivt öka i VFU-kurserna. Under den första VFU-kursen ska studenterna planera och genomföra fem undervisningstillfällen, för att i den avslutande kursen kunna ansvara för hela dagar. I den avslutande kursen ska studenterna visa god ämnesdidaktisk medvetenhet och kunskap, och ta hänsyn till de didaktiska frågorna Vad, Hur, Varför och För vem. Det är universitetsläraren som examinerar målen med stöd från handledaren och med hjälp av ett bedömningsunderlag. Detta bedömningsunderlag ligger sedan till grund för ett trepartssamtal där studenten, handledaren och universitetsläraren ingår.

Campusstudenter får besök från lärosätet varje VFU-kurs medan studenter vid lärcentrum får ett fysiskt besök och övriga besök via e-möte. I två av tre VFU-kurser ska studenterna vara knutna till en partnerskola för att såväl universitetslärare som handledare ska kunna följa studenternas utveckling genom utbildningen. Den tredje VFU-kursen ska studenterna göra på en annan skola. Ett sådant system är, menar bedömargruppen, den bästa förutsättningen för en gedigen progression. Det framgår dock av intervjuerna att organisationen kring VFU borde fungera ännu bättre. Svagheter som studenterna pekar på är bristande kontinuitet mellan VFU-kurserna. När handledare byter jobb eller en student av någon anledning måste byta partnerskola kan studenten lätt hamna mellan stolarna med bristande kvalitet som följd. Begreppet metodik nämns inte i självvärderingen vilket ses som en brist.

Av självvärderingen framgår att lärosätet med tydlig systematik integrerar allmän- och ämnesdidaktik i den verksamhetsförlagda utbildningen. En tydlig progression framgår av att studenterna dels successivt ökar omfattningen på den egna undervisningen, dels successivt fördjupar sin förmåga att hantera mer komplexa undervisningssituationer. Bedömningsunderlaget i den avslutande kursen fokuserar på såväl ämneskunskaper och ämnesdidaktik som ledarskap i klassrummet. Det framgår dessutom tydligt vilka mål som de lokala lärarutbildarna ska bedöma under VFU-kursen. Lärosätet bör dock utveckla en strategi för hur de kan hantera studenter som av någon anledning faller utanför partnerskolesystemet, för att på det sättet skapa lika förutsättningar för alla studenter. Lärosätet bör också synliggöra bättre för studenterna hur de resonerar om metodikens roll i ämnesdidaktiken. Genom att studenterna förstår skillnaden mellan didaktik och metodik blir de tryggare och därmed bättre på att utforma undervisningen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Den del av målet som handlar om förmågan att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen examineras i huvudsak under VFU-kurserna. I den första VFU-kursen ska studenterna i samråd med sin handledare planera, genomföra och utvärdera undervisning i matematik. Studenternas självständighet ökar sedan successivt för att de sedan i den avslutande VFU-kursen ska kunna ta hand om den övervägande delen av undervisningen. Måluppfyllelsen bedöms med hjälp av en bedömningsmatris som både handledaren och studenten fyller i för att sedan i trepartssamtal med den besökande läraren genomföra examinationen. Av det samlade underlaget gör bedömargruppen bedömningen att studenterna har goda förutsättningar att nå målet.

I självvärderingen redogör lärosätet för hur utbildningen bidrar till att studenterna på bästa sätt förbereds för att kunna stimulera varje elevs lärande. Med hjälp av lärandemål och tillhörande examinationsuppgifter visar lärosätet hur det på ett tillfredsställande sätt säkerställer att studenterna kan nå målet att genomföra undervisningen på ett sådant sätt att de på bästa sätt stimulerar varje elevs lärande och utveckling. Detta görs genom såväl individuella som mer grupprelaterade uppgifter. I kursen Den lärande eleven ska studenterna kunna förklara betydelsen av varje elevs delaktighet i undervisningen och vad som skiljer lärande i grupp från enskilt lärande. Redan i den första kursen läggs ett specialpedagogiskt perspektiv. Under ämnesstudierna fördjupas hur olika ämnesdidaktiska val kan bidra till alla elevers delaktighet och lärande. Estetiska lärprocesser, som enligt bedömargruppen kan ge ytterligare kvalitet i lärprocessen, prövas i både matematik och i grammatikundervisningen i svenska. Senare i utbildningen handlar både kurser i matematik och svenska om elever med svårigheter.

Bedömargruppen noterar som särskild kvalitet att det i matematik handlar om att samtidigt kunna hantera elever med stort behov av särskilt stöd och de som lätt når målen. I svenska behandlas ett moment om barns olika sätt att lära sig läsa och skriva utifrån uppväxtmiljö och flerspråkighet. I VFU-kurserna ska studenterna successivt fördjupa förmågan att stimulera varje elevs lärande. För att kunna individualisera undervisningen behöver studenterna både specialpedagogisk och ämnesdidaktisk kunskap. Det är, menar bedömargruppen, en särskild kvalitet att studenter med inriktning årskurs 4-6 får möjlighet att fördjupa sin kunskap i läs- och skrivinlärning och i flerspråkighet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det framgår av självvärderingen att vetenskapliga aspekter examineras genom hela utbildningen. I den inledande kursen i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK-kursen) ska studenterna i en individuell skrivuppgift kunna analysera hur några centrala pedagogisk-didaktiska perspektiv präglat svensk forskning. I de matematikdidaktiska kurserna ska studenterna granska relevansen av didaktisk forskning i matematikundervisningen, i svenska analysera svenskämnets utveckling och förhållningssätt till lärande och i en av UVK-kurserna ska studenterna utarbeta ett fiktivt åtgärdsprogram med grund i vetenskaplig forskning. Exemplen som lyfts fram i självvärderingen kommer från olika kurser. I vad mån det finns en progression mellan kurser i utbildningen är en fråga som tas upp i intervjuerna. Lärare och ledning beskriver hur de mera konkret arbetar med progression och länkning i utbildningen. Programrådet ansvarar för kontinuitet och progression. I programrådet ingår kursansvariga och studentrepresentanter för de sju kurserna i utbildningen. Bedömargruppen menar att det skulle stärka kvaliteten i utbildningen om länkningen mellan kurser blir tydligare för studenterna och till viss mån för lärarna.

Ett exempel på hur samhällsperspektivet beaktas är den fallstudie som lärar- och socionomprogrammet genomför i samverkan i den avslutande kursen på avancerad nivå. I en av matematikkurserna är målet att redogöra för språkets roll, oavsett språklig och kulturell bakgrund. På motsvarande sätt ska studenterna i svenska redogöra för teorier om barns sätt att lära sig läsa, oavsett uppväxtmiljö och flerspråkighet. Samhälleliga och etiska aspekter examineras också i VFU-kurser och då särskilt med avseende på att studenterna i undervisningen ska agera enligt grundläggande värden. Värdegrundsfrågor i termer av likvärdighetsprinciper behandlas och examineras kontinuerligt i UVK-kurser, ämneskurser och i VFU-kurser. Mänskliga rättigheter behandlas särskilt i den inledande UVK-kursen där barnkonventionen ingår i lärandemålen. De studenter som väljer kursen Naturvetenskap och teknik examineras på mål inom ekologisk hållbar utveckling. De som väljer samhällsvetenskaplig inriktning examineras på ekonomisk och social hållbarhet.

Studenterna tränar och examineras vid en rad olika tillfällen under utbildningen i förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Målet framstår som i huvudsak väl behandlat och examinerat. Progressionen för målet bedömer bedömargruppen vara tillfredsställande. För hållbar utveckling examineras dock inte hela målet i någon av kurserna. Inom naturvetenskap är den ekologiska hållbarheten i fokus medan de som väljer samhällsvetenskap examineras på social och ekonomisk hållbarhet. Lärosätet bör därför se över att delmålet hållbar utveckling som helhet beaktas i någon av lärosätets kurser.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärarutbildningen har fått ett särskilt uppdrag från ledningen på lärosätet att "gå före" när det gäller regeringens uppdrag att jämställdhetsintegrera lärosätet. Det tyder på, menar bedömargruppen, att det finns kapacitet i lärarutbildningen att utveckla jämställdhetsperspektivet. Det som utbildningen gör idag är dock begränsat, men det finns en röd tråd genom utbildningen, även om den är relativt tunn. Jämställdhetsperspektivet beaktas i form av enstaka föreläsningar och examinationsuppgifter i kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämneskurser. Vid ett tillfälle föreläser forskare vid Centrum för genusforskning om normkritisk pedagogik. En begränsad insats som borde kunna få ett större utrymme, med den kompetens som finns vid lärosätet. I två av de verksamhetsförlagda kurserna examineras det normkritiska perspektivet.

Eftersom lokala lärarutbildare/handledare har uttryckt osäkerhet i området har lärosätet satt in särskilda utbildningsinsatser under hösten 2018 för att stärka deras kompetens. Att anordna utbildningsinsatser är ett exempel på att lärosätet tar jämställdhetsperspektivet på allvar. Bedömargruppens bedömning är att jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att det systematiska kvalitetsarbetet är väl utvecklat. Med hjälp av ett universitetsgemensamt digitalt uppföljningssystem samlar lärosätet in studenters och lärares synpunkter efter varje kurs och sammanställer resultatet av utvärderingen digitalt till en mall för analys. Av analysen framgår vad som behöver åtgärdas. På motsvarande sätt gör lärosätet programanalyser. Den tydliga programorganisationen med ett programråd som arbetar på uppdrag av lärarutbildningsnämnden förstärker villkoren för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet, som görs tillgängligt på universitetets hemsida, behandlas i kurs- och programlag. Det digitala verktyget kompletteras med formativa utvärderingar av studenterna. Det systematiska kvalitetsarbetet är digitaliserat, vilket ger en bild av systematik och kvalitet. Risken är dock, menar bedömargruppen, att ett effektivt system kan bli allt för instrumentellt och teknifierat. Därför är komplement till det digitala systemet i form av mitterminsutvärderingar en styrka. Enligt självvärderingen uppskattar studenterna den typen av utvärderingar som sker i dialogform mellan student och lärare eftersom det innebär att förbättringar kan göras under pågående kurs. Studenterna är oftast mer intresserade av förbättringar som rör dem själva än att utvärdera för kommande studenter.

Kvalitetssystemet har bidragit till att lärosätet har kunnat genomföra utvecklingsinsatser. Exempelvis kan man med kvalitetssystemet följa examinationsfrekvensen i kurserna. Sjunkande prestationsgrad kan vara ett första tecken på avhopp. Kvarvaron har varit avvikande hög på lärcenterutbildningarna. Med hjälp av kvalitetssystemet har lärosätet kunnat fånga upp studenter och ge dem särskilt stöd. Att genom kvalitetssystemet tidigt fånga upp studenter som är på väg att lämna utbildningen är ett exempel på ett gott uppföljningssystem som bedömargruppen särskilt vill uppmärksamma.

Bedömargruppens bedömning är att kvalitetssystemet vid lärosätet håller hög kvalitet. Lärosätets centralt förankrade kvalitetssystem omfattar utbildningsmiljön från kursnivå upp till programnivå. Systemet kännetecknas av systematik, regelbundenhet och kontinuitet. När resultatet av en kursvärdering är genomförd analyseras den i kurslag och studenterna kan kontinuerligt följa resultaten av de analyser som genomförs.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet har gjort och gör flera olika insatser för att öka genomströmningen och kvarvaron. Lärosätets ledningsinformationssystem gör kontinuerliga sammanställningar över studenternas examinationsfrekvens. Det gör att man tidigt kan fånga upp studenter som uteblir från examinationstillfällen. Med hjälp av resultat från systemet har lärosätet kunnat genomföra åtgärder för att exempelvis stärka genomströmningen på den delen av utbildningen som är förlagd till lärcentrum. Ett väl utbyggt stödsystem har bidragit till att öka kvarvaron på ett sådant sätt att den idag är samma på campus och lärcentrum. Inom ramen för programmet Framgångsrika studier erbjuder lärosätet flera stödinsatser som skrivhandledning och stöd i studieteknik inom ramen för bibliotekets skrivverkstad. Tidigare har ett diagnostiskt skrivprov genomförts vid programstarten. Studenterna har dock upplevt testet som utpekande och på det sättet har det inte haft önskad effekt. Kvarvaron de senaste två åren ligger på riksgenomsnittet som är 71 procent. Bedömargruppen vill särskilt uppmärksamma de insatser som lärosätet gjort inom distansutbildningen, eller det som benämns utbildning vid lärcentrum. Av intervjuer framgår att utbildningen vid lärcentrum har utvecklats väl vad gäller struktur, innehåll och genomförande.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

För kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att studenterna uppnår samtliga mål. Lärosätet säkerställer att studenterna har relevanta ämneskunskaper och sådan inblick i aktuella forsknings- och utvecklingsarbeten som krävs för att undervisa i årskurs 4-6. Genom att integrera ämneskunskap och ämnesdidaktik tillvaratas både teoretiska aspekter och mer praktiska moment. Lärosätet har en tydlig ambition att successivt förmedla kunskap i vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa metoder. I de självständiga arbeten som bedömargruppen granskat, som alla utom ett arbete är i svenska, finns vissa brister som hänförs till en period när alla studenter fritt fick välja att skriva sitt självständiga arbete i vilket ämne de ville. Eftersom en övervägande del valde svenska uppstod handledarbrist som lärosätet avhjälpte genom att anställa handledare från ett annat lärosäte. Eftersom lärosätet fattat beslut om att begränsa antalet självständiga arbeten i svenska är bedömningen att lärosätet vidtagit åtgärder som säkerställer att studenterna nu kan nå målet. Bedömargruppen menar att det finns en väl utvecklad struktur för hur lärosätet arbetar över ämnesgränser för att upprätthålla kvalitet i de självständiga arbetena. Genomgående är dock länkningen mellan examensmål, kursmål, examination och betygskriterier svag i självvärderingen. Eftersom länkningen framgår i kursplaner och i intervjuer borde den också gå att beskriva i en självvärdering.

För kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen att studenterna uppnår samtliga mål. Studenterna får genom sin utbildning förmåga att kritiskt argumentera och reflektera över erfarenheter och forskningsresultat. Utbildningen ger adekvat undervisning och examination i didaktik och ämnesdidaktik. Den verksamhetsförlagda utbildningen är väl integrerad i ämnesdidaktiken och vice versa. Studenterna får varierande och goda möjligheter att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. I den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker en successiv fördjupning av komplexa undervisningssituationer. I den avslutande VFU-kursen, som är på avancerad nivå, ska studenterna kunna ansvara för hela dagar med en undervisning som inbegriper såväl ämneskunskaper och ämnesdidaktik som ledarskap i klassrummet. Det finns ett väl utvecklat bedömningssystem av studenternas kunnande och färdigheter i den pedagogiska praktiken. Lärosätet bör dock uppmärksamma studenter som faller utanför partnerskolesystemet för att skapa en likvärdig utbildning för alla.

Studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras vid en rad olika tillfällen under utbildningen. Målet framstår som i huvudsak väl behandlat och examinerat. För hållbar utveckling examineras dock inte hela (del-)målet i någon av kurserna, vilket lärosätet bör överväga att göra.

Lärarutbildningen har fått ett särskilt uppdrag från ledningen på lärosätet att "gå före" när det gäller regeringens uppdrag att jämställdhetsintegrera lärosätet. Det tyder på, menar bedömargruppen, att det finns kapacitet i lärarutbildningen att utveckla jämställdhetsperspektivet. Det som görs idag i programmet är dock begränsat, men det finns en röd tråd genom programmet, även om den är relativt tunn.

Kvalitetssystemet vid lärosätet håller hög kvalitet enligt bedömargruppens bedömning. Systemet kännetecknas av systematik, regelbundenhet och kontinuitet. När resultatet av en kursvärdering är genomförd analyseras den i kurslag och studenterna kan kontinuerligt följa resultaten av de analyser som genomförs. Bedömargruppen vill särskilt framhålla som goda exempel de insatser som gjorts inom distansutbildningen eller det som benämns utbildning vid lärcentrum.