Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Antalet professorer är två i svenska, en gästprofessor i matematik och en professor i pedagogik. Deras undervisningstid på utbildningen är låg. Antalet lektorer är sammanlagt 15, med runt 6 procent undervisning på utbildningen. Lärosätet anger att tre doktorander finns inom utbildningen. Enligt självvärderingen har lärosätet i huvudsak samma personal och kompetens som man anger för övriga grundlärarutbildningar. Lärosätet avser att anställa fler professorer, lektorer och doktorander. Mer än 30 adjunkter nämns i självvärderingen, och i lärartabellen finns 18 adjunkter som deltar i utbildningen. När det gäller yrkesexamina nämner lärartabellen förskollärare, fritidspedagoger, speciallärare, specialpedagog, ämneslärare och grundskollärare. I kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är alla examinatorer disputerade. Av självvärderingen framgår att forskningskompetenser finns riktade mot övningsskolor inklusive VFU samt inom läroplansteori, ledarskap, lärmiljöer, styrdokument, läromedel, elevinflytande inklusive didaktisk praktik, elevers digitala skrivande och specialpedagogik. De två första UVK-kurserna bemannas av adjunkter med egen professions- eller lärarutbildningserfarenhet. VFU-handledarna är vanligtvis utbildade på lärosätet. Erfarna lärare har en relativt stor del av sin undervisning riktad mot utbildningen. I organisationsmodellen finns en grupp lärare som omfattas av en stark miljö av kringresurser och kompetens. Kompetensutvecklingstiden för lärare är 5-15 procent. Till detta kan det tillkomma omfattande forskningstid. Självvärderingen framhåller att lärargruppens kompetens är både ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk. Professionserfarna lärares kompetens kan röra specialpedagogik eller andraspråksinlärning. Utvecklingsbehovet inom pedagogikämnet är att få fler disputerade lärare för att stärka banden mellan forskning och utbildning.

Den sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen är adekvat.

Bedömargruppen noterar dock de disputerade lärarnas låga undervisningstid och instämmer i lärosätets planer på att åtgärda detta i framtiden. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet har satsat på lärarnas kompetensutveckling. Det är också positivt att flera lärare forskar. En styrka i nuläget är antalet disputerade och tillsvidareanställda adjunkter och ämneslärare. Personalens möjligheter att fördjupa sig inom ett valt och specifikt område begränsas dock av den organisationsmodell som lärosätet har valt. I utbildningen har lärosätet satsat på generell kompetens, och bedömargruppen menar att det är viktigt att också beakta specifik kompetens. Ett utvecklingsområde är att garantera tillgången till VFU-handledare som dels är utbildade handledare, dels är utbildade grundlärare med inriktning mot årskurs 4-6.

Utbildningsmiljö

Det finns inte en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet önskar forskningsanknyta utbildningarna ännu mer. Lärosätet framhåller att samhället står inför tre utmaningar: det flerspråkiga samhället, samhällets digitalisering och nya krav på skriftkompetens och literacykompetens. Särskilt det tredje perspektivet har stärkts i utbildningens kursplaner. En utbildningsstrategisk satsning är projektet Skrivlyftet. Regionens lärare fortbildas i teman som nyanlända elevers skolframgång eller genrepedagogik inom ramen för specialpedagogik. Utbildningsmiljön beskrivs närmast identiskt som för grundlärarutbildingen med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3.

Bedömargruppen ser att de båda miljöerna i svenska har en aktiv forskningsinriktning. Den bedöms dock inte som riktad mot utbildningen med inriktning mot årskurs 4-6. Det framgår inte av underlagen i vilken omfattning studenterna får insyn i pågående forskning om åldersspannets förutsättningar. Även om inte lärosätet bedriver sådan forskning finns den nationellt och internationellt. Det kan vara problematiskt att ringa in vilka utmaningar samhället står inför. En styrka är omsorgen om att träna studenterna i akademiskt skrivande, och att utbildningen uppmärksammar språkliga aspekter inom matematik. Ytterligare en styrka är literacy-perspektivet och viljan att delge andraspråksperspektivets utmaningar till verksamma lärare i grundskolan. Positivt är också att adjunkter deltar i olika skolutvecklingsprojekt. Professionsanknytningen är stark i vissa kurser.

Det framgår av underlagen att distansutbildningen i praktiken innebär fyra eller högst fem campusveckor per termin. Dessa är schemalagda under tre till fem dagar. Studenterna erbjuds då föreläsningar, ibland av gästföreläsare. I övrigt erbjuds de seminarier och workshops med och utan examinationer. Inslagen kan vara såväl obligatoriska som frivilliga. Under campusveckorna introduceras också de grupparbeten som distansstudenterna färdigställer. Distansutbildningens utbildningsmiljö inkluderar webbseminarier och andra digitala lösningar, till exempel lärplattformen. Lärosätet framhåller att nya verktyg har förändrat lärandet generellt.

Bedömargruppen menar att utbildningsmiljön är alltför otydlig. Det bedrivs mycket forskning av engagerade forskare och lärosätet har flera pågående satsningar och projekt. Underlagen övertygar inte bedömargruppen om och hur resultaten faktiskt kommer studenterna till godo. Den vetenskapliga utbildningsmiljön är inte anpassad för utbildningen med inriktning mot årskurs 4-6. Den forskning som bedrivs är imponerande men bedöms inte vara länkad till utbildningen. Det framgår av underlagen att studenterna inte får ta del av forskningen i tillräckligt stor utsträckning. Det finns en professionsinriktad miljö där lärare deltar i nätverk, projekt och andra aktiviteter. Bedömargruppen efterlyser konkreta strategier för att påskynda förstärkningen mellan forskning och utbildning inom utbildningen.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Personalens kompetens bedöms vara adekvat. Personalen har god vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens, men ett utvecklingsbehov är att stärka den specifika kompetensen anpassad för att undervisa i årskurs 4-6. Lärarna har gott om kompetensutvecklingstid och flera forskar, vilket säkerställer kontinuiteten på lång sikt.

Utbildningsmiljön bedöms inte vara tillfredsställande. Den forskning som bedrivs har en stor bredd, men den är inte tydligt länkad till utbildningen och är inte heller helt anpassad till årskurs 4-6. Sambandet mellan forskning och utbildning försvagas av att studenterna verkar ha få obligatoriska inslag på campus där de får ta del av pågående forskningsprocesser. Positivt är dock att adjunkter deltar i olika skolutvecklingsprojekt. Professionsanknytningen är också stark i vissa kurser. Bedömargruppen efterlyser konkreta strategier för att påskynda förstärkningen mellan forskning och utbildning.