Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Enligt självvärderingen täcks alla mål under kunskapsformen Kunskap och förståelse in via de båda kurserna i svenska. Exempel på lärandemål där är att identifiera och redovisa språkpolitiska och språksociologiska förutsättningar för skriv- och läsdidaktik i det flerspråkiga klassrummet samt att identifiera och definiera skolans skrivdiskurser. Flera lärandemål återfinns också i självvärderingen för grundlärarutbildningen med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3. I en av svenskkurserna ingår språkutvecklande arbetssätt i litteratur, föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och examination. Studenterna planerar därefter språkutvecklande lektioner. Från och med höstterminen 2018 examineras lärandemålet om språkutvecklande arbetssätt via en populärvetenskaplig artikel och en hemtentamen. Den senare redovisas under rapporttiteln Skrivdidaktik och läsdidaktik i det flerspråkiga klassrummet. Bedömningskriterierna är i sju steg. Stegen E, C och A beskrivs under helhet, innehåll, disposition samt språk och stil. Motivet för rapportinlämningen är att studenterna i en tidigare kurs har fått analysera elevtexter. I litteraturvetenskap läser studenterna en kurs med undertiteln Barnlitteratur för grundlärare årskurs 4-6.

Bedömargruppen konstaterar att studenterna i stor omfattning verkar samläsa med inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 under kurserna i svenska. Det innebär en risk att studenterna inte får ta del av de specifika ämneskunskaper eller den aktuella forskning som är nödvändig för att undervisa i årkurs 4-6. En skillnad mellan utbildningarna är dock vilken barnlitteratur som studenterna läser. Ämneskunskaperna bedöms utifrån kurserna i svenska. I lärandemålen saknas begrepp som funktionsnedsättning eller kognition, vilket påverkar skolframgången under dessa senare år. Ett utvecklingsbehov är att utbildningen introducerar en fördjupning som är anpassad efter äldre elevers individuella behov eller svårigheter. Bedömargruppen uppfattar att den examination som lärosätet beskriver inom språkutvecklande arbetssätt delvis har reviderats från och med höstterminen 2018. Det framgår att studenterna vid sidan av att beskriva och jämföra arbetssätt även ska kunna kritiskt bedöma olika arbetssätt. Ett utvecklingsbehov är att skapa en tydligare progression, exempelvis via anpassad litteratur. Under kunskapsformen Kunskap och förståelse betonar lärosätet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Därför efterlyser bedömargruppen fler övertygande exempel.

När det gäller de självständiga arbetena under detta mål konstaterar bedömargruppen att de är få. I urvalet syns brister vad gäller ämneskunskaper. Sammantaget visar underlagen att utbildningens utformning, genomförande och examination inte säkerställer att studenterna uppnår målet.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att examensmålet täcks in av kurserna i Svenska språket för grundlärare årskurs 4-6, Självständigt arbete och Utbildningsvetenskaplig kärna IV. Det framgår inte tillräckligt tydligt av underlagen hur studenterna får ta del av kunskaper om kvalitativa och kvantitativa metoder. Forskningsprocessens alla delar finns medtagna i kurser i svenska, där studenterna får diskutera vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Självvärderingen framhåller att det självständiga arbetet också omfattar måluppfyllelsen. I de självständiga arbetena ingår att studenterna diskuterar teoretiska grundantaganden. De ska också motivera studiens relevans för yrkesutövningen, och se samband mellan metod och resultat. För kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) framhåller lärosätet att vetenskaplig skolning tränas från första terminen och framåt. Informationssökningspass på biblioteket ger studenterna träning i att söka vetenskapliga texter. Lärosätet betonar också att hela utbildningen har återkommande inslag där studenterna läser och granskar varandras texter. Inom vetenskapsteori finns en paruppgift som går ut på att diskutera likheter och skillnader mellan två vetenskapliga ambitioner, nämligen att förklara och att förstå. Metodologiskt finns en uppgift där intervju, transkribering, analys och textproduktion ingår. För den avslutande UVK-kursen krävs att studenterna formulerar akademiska frågeställningar. Studenterna deltar också i en opponering. Den sista UVK-kursen är starten för arbetsprocessen med det självständiga arbetet, och tentamen i denna UVK-kurs behandlar vetenskapsteori och kvalitativa respektive kvantitativa forskningsmetoder. I kursen ingår också en uppgift där studenterna ska producera en sju sidor lång forskningsöversikt. Lärosätet medger ett utvecklingsbehov inom kvantitativ metod. Vidare framhåller lärosätet varierade examinationer och en ökad progression i svårighetsgraden.

Undervisningsformerna för metod och för relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedöms inte vara tillräckliga för att uppfylla målet. Lärosätet kan skapa utrymme för förbättringar genom färre uppgifter som går ut på att studenterna ska läsa varandras texter eller skriva egna texter, och i stället lägga in mer av fördjupning inom vetenskapsteori och forskningsmetoder. Det är dock positivt att utbildningen långsamt förbereder studenterna inför det självständiga arbetet inom ramen för UVK-kurserna. Studenterna bör få mer övning i att se hur forskning och erfarenhet har samband med och betydelse för yrkesutövningen. Lärosätet och studenterna har olika åsikter om hur lärplattformen fungerar. Det saknas en tydlig länkning mellan innehåll och examination. När det gäller de självständiga arbetena bedömda under detta mål konstaterar bedömargruppen att arbetena de två arbetena visar på allvarliga brister inom vetenskapsteori och metoddiskussion. Bedömargruppen bedömer att utbildningen inte säkerställer att studenterna får de kunskaper som krävs för yrkesutövningen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Enligt självvärderingen länkas även detta mål till kursen Självständigt arbete. I kursen ingår sju lärandemål och lärosätet väljer det sista för att konkretisera måluppfyllelsen. Det valda delmålet är att studenterna ska diskutera och kritiskt värdera det egna och andras arbeten utifrån teorier, metodval och materialval. Aktiviteter som gör det möjligt för studenterna att nå målet är en forskningsöversikt, två förberedande seminarier med presentation och opposition samt handledning och slutseminarium. Studenternas färdighet och förmåga utvecklas ytterligare i den första kursen inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och i den tredje kursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). I UVK-kursen ingår en uppgift som belyser hur studenterna kan komma att arbeta med skolutveckling på organisationsnivå. Uppgiften genomförs i grupp och examineras muntligt. Vid redovisningen har grupperna stöd av en poster de har gjort. Individuellt förväntas studenterna skriva och reflektera över sina erfarenheter från det utvecklingsarbete de har presenterat.

Bedömargruppen efterfrågar att studenterna får ta del av mer forskningsresultat. Det skulle ge studenterna förmåga till kritisk granskning en fastare struktur och göra så att arbetet inte i huvudsak vilar på processerna och produkterna i grupparbeten. Undervisningsformerna för reflektion och diskussion kring egna och andras texter verkar inte vara tillräckliga för att uppfylla målet. Att studenterna får träna på opponering garanterar inte att studenterna når en fördjupad förmåga att reflektera över forskningsresultat. Det framgår inte av underlagen i vilken omfattning studenterna måste ta hänsyn till opponenternas och examinatorns anvisningar för det självständiga arbetet efter slutseminariet. Ett utvecklingsbehov är att göra strukturerna för examensarbetena stramare. Bedömargruppen konstaterar också än en gång likheten mellan inriktningarna förskoleklass och årskurs 1-3 respektive årskurs 4-6. Bedömargruppen menar att relevanta forskningsresultat och VFU-erfarenheter borde återspegla den högre nivån som gäller för årkurs 4-6, och de olika färdigheter och förmågor som blir nödvändiga för dessa åldrar. De självständiga arbeten som har bedömts under detta mål är endast två. Det gör det omöjligt att dra några generella slutsatser. Båda arbetena visar på brister inom reflektion över såväl erfarenheter som forskningsresultat. Bedömargruppen bedömer att utbildningen inte säkerställer att studenterna får de förmågor som krävs för yrkesutövningen.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt

Enligt självvärderingen får studenterna kunskaper om och färdighet i den tillämpning som efterfrågas i examensmålet under de båda svenskkurserna, i matematikkurserna och i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det lärandemål som lärosätet väljer att presentera är att studenterna ska planera läs- och skrivundervisning med utgångspunkt i teorier, styrdokument och beprövad erfarenhet. Studenterna samarbetar med sina respektive VFU-handledare och får genomföra en eller flera aktiviteter i svenska språket. Studenterna ska beakta de didaktiska frågorna vad, hur och varför med hänsyn till elevernas individuella förkunskaper. Detta innebär att studenterna undervisar, men också att de levererar en skriftlig redogörelse som de tar med till ett efterföljande seminarium. Från och med höstterminen 2018 ökas kraven i examinationen av målet till en hemtentamen som ska innehålla ämnesdidaktiska aspekter i det flerspråkiga klassrummet. VFU-uppgifterna bedöms av VFU-handledaren, men den skriftliga redovisningen bedöms av lärare på lärosätet. I kursen Barnlitteratur för grundlärare genomför studenterna två seminarier om sagans användning i skolan. Dessa seminarier utgår från aktuella forskningsartiklar. Självvärderingen nämner en metod som är utvecklad av Aidan Chambers. En annan metod som också används är utarbetad av en disputerad lärare på kursen. I en numera ersatt VFU-uppgift skulle studenterna utnyttja dessa metoder för sin undervisningspraktik. Uppgiften examinerades på lärosätet genom att studenterna lämnade in sina skriftliga planeringar, och aktivt deltog i seminarier. Fler exempel på muntliga examinationer är medtagna i självvärderingen, exempelvis att studenterna får delta i eller leda boksamtal inom studiegruppen. En annan uppgift är kopplad till den så kallade diktverkstaden som studenterna har gjort på fältet. Utfallet redovisas i studiegruppen. För VFU-kurserna är beskrivningen i stort densamma som för inriktningen F-3. Innehållet i måluppfyllelsen inom matematikkurserna är också likt, men återgivet på ett osystematiskt sätt.

Bedömargruppen konstaterar att en ämnesdidaktisk brist är likheterna mellan grundlärarutbildningen F-3 och årskurs 4-6. Ett befintligt kurslag i inriktningen årskurs 4-6 kan med fördel få i uppdrag att söka och förmedla stoff från den stora mängd forskning som har bedrivits om elever i förpuberteten. En annan svaghet är att lärosätet inte erbjuder specifik metodik för eleverna i årskurs 4-6. Av intervjuerna framgick att studenterna vid de båda inriktningarna samläser ämnena matematik, NO och svenska i stor omfattning. De samlade underlagen visar att utbildningen inte möjliggör eller säkerställer att studenterna uppnår målet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet har varierad undervisning med flera examinationer för att nå målet. De exempel som lärosätet har valt är hämtade från kursen i svenska språket (SV036G) samt den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Studenterna tränas i att kartlägga elevers tal-, läs- och skrivutveckling. De får sedan formulera individuella utvecklingsplaner. Dessutom förväntas studenterna visa förmåga att ta hänsyn till första- och andraspråksperspektiven. Studenterna ska också utgå från teorier, styrdokument och beprövad erfarenhet. Under den första VFU-perioden sammanfattar studenterna i rapportform planeringen, genomförandet och utvärderingen av genomförda lektioner i svenska. Varje student ska också intervjua en lärare på fältet om hens arbete med elevers språkutveckling. Intervjuresultaten behandlas sedan i seminariegrupper. Vidare får studenterna öva sig i att göra elevtextanalyser. Dessa genomförs i par eller grupp. Lärosätet nämner även två avslutande examinationer. Den ena är en elevtextanalys som varje student gör utifrån tre perspektiv. Den andra examinationen är en skriftlig didaktisk reflektion som studenterna tar med till ett seminarium. Inom ramen för litteraturvetenskap examineras olika aspekter av barnlitteraturverksamhet under ett seminarium. Under de tre första VFU-kurserna skriver studenterna en digital portfolio som lärarna kan följa.

Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna uppnår detta mål via flera, varierande fältuppgifter och examinationer. En begränsning är att ämnesområdet svenska återkommer under VFU, på campus och digitalt. Bedömargruppen har utgått från att seminarierna är obligatoriska och sker på campus. Det framgår inte under målet hur VFU-portfolion examineras och om man bedömer progression i den. En styrka är att studenterna förväntas stimulera varje elevs lärande och utveckling i svenska språket, samt att utbildningen innefattar andraspråksperspektivet. Studenterna får också ta hänsyn till bland annat olika styrdokument. Det framgår av självvärderingen att lärare på lärosätet examinerar VFU. Lärosätet ger några exempel som är specifika för inriktningen årskurs 4-6, vilket annars är sällsynt i självvärderingen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Av självvärderingen framgår att målets olika delar behandlas i tre kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), samt i engelska och i SO-kurserna. Inom UVK 3 framhåller lärosätet en föreläsning med åtföljande workshop. Målsättningen är att studenterna ska presentera ett planerat temaarbete om hållbar utveckling för en fiktiv föräldragrupp bestående av medstudenter under ett tänkt föräldramöte. Examinationen är en muntlig presentation av temaområdet och studenterna förväntas utgå från läroplanen och kurslitteraturen samt från tidigare kunskap. Inramningen är ett tänkt arbetslag som arbetar tematiskt. Vidare framgår det av självvärderingen att utbildningen behandlar ett jämställdhetsperspektiv och de språkpolitiska förutsättningarna i det flerspråkiga klassrummet. Studenterna ser exempelvis en film som tar upp minoritetsspråkens situation i början av 1900-talet i de norra delarna av Sverige. Därefter skriver de diskussionsfrågor till filmen, anpassade för årskurs 6. Den egentliga examinationen är dock en hemtentamen i form av en rapport om sambandet mellan språk och identitet.

Bedömargruppen anser att underlagen visar att utbildningens upplägg och genomförande inte möjliggör eller säkerställer att studenterna får förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga eller etiska aspekter. Underlagen visar främst hur utbildningen behandlar etiska aspekter, men samtidigt framgår det inte hur lärosätet värderar och definierar hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. En styrka är att studenterna övas i att bedöma och analysera skolors värdegrund samt mänskliga rättigheter i generella termer. Lärosätet uppger att målet har utvecklingspotential, vilket bedömargruppen instämmer i. Det fiktiva föräldramötet är en kreativ uppgift, men den är inte tillräcklig för måluppfyllelsen. En uppgift för studenterna är att fånga upp de språkpolitiska förutsättningarna i ett flerspråkigt klassrum och koppla dessa till jämställdhet. Detta verkar avancerat även för aktiva forskare. Det framgår heller inte av underlagen hur lärosätet specifikt avser att utveckla en komplett måluppfyllelse, särskilt inte avseende studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att jämställdhetsperspektivet är väl förankrat i utbildningen. Lärosätet följer upp studenternas upplevelser av frågor som rör lika villkor. Självvärderingen riktar uppmärksamheten mot innehållet i kursplaner, läraktiviteter, examinationer och kurslitteratur som visar på att utbildningen beaktar ett jämställdhetsperspektiv. Lärosätet visar också medvetenhet om undervisningssituationernas tydliga eller dolda strukturer. I samband med metoo-rörelsen anordnade utbildningen en temadag om jämställdhet hösten 2018. Det förekommer undervisning inom jämlikhet, klass, genus, lika villkor och intersektionalitet. För det flerspråkiga klassrummet återkommer språkpolitiska förutsättningar, och utbildningen uppmärksammar även språksociologiska förutsättningar för att lära sig läsa och skriva. I barnlitteraturkursen ingår att studenterna ska kunna göra en pedagogisk planering med hänsyn till vetenskapliga och etiska aspekter av jämställdhet. Studenterna ska också välja en valfri skönlitterär bok och skriftligt diskutera genus- och mångfaldsperspektiv utifrån boken. I samhällskunskap återkommer klass-, genus- och etnicitetsperspektiven. För att skapa en god studentmiljö utan inslag av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling har lärosätet upprättat ett åtgärdsprogram kallat Lika villkor.

Bedömargruppen anser att utbildningen kommunicerar och förankrar jämställdhetsperspektivet, och menar att jämställdhetsmålet uppfylls. Bedömargruppen menar också att det är positivt att personalen har fortbildats inom området. En viss kritik som bedömargruppen vill lyfta handlar dock om att perspektivet också borde komma till uttryck inom kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det framgår av självvärderingen att utbildningen ska ses över så att målet inkluderas i fler kurser. Bedömargruppen menar att en svaghet kan vara om genusfrågor generellt betraktas som övergripande. I ämnet samhällskunskap inkluderar utbildningen jämställdhet ur flera etablerade synvinklar, men alla studenter läser inte nödvändigtvis detta ämne. I övrigt uppfyller utbildningen målet också via analys av barnlitteratur. Det är mindre tydligt beskrivet om den pedagogiska verksamheten på lärosätet präglas av jämställdhet. Lärosätet betonar språkpolitiska och språksociologiska diskurser, men beskriver inte på vilket sätt de skiljer sig för äldre elever jämfört med yngre.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att programansvarig samråder med programarbetslaget under ett till två möten per termin. Lärosätets kvalitetsutveckling inkluderar hur man utformar lärandemål, säkrar examensmål etc. Det är programansvarig som har det pedagogiska ledarskapet och fungerar som en sammanhållande kraft. För utbildningen har man en så kallad programdialog en gång per termin för att säkerställa olika kvalitetsaspekter, till exempel studentutvärderingar, återkoppling och marknadsföring. Programdialogen är skapad för att få olika utbildningar att samverka bättre. På lärplattformen Moodle finns sammanställda kursvärderingar och eventuella förändringar i lärarutbildningarna. När det gäller kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) återkopplar lärosätet också till de kommunala VFU-samordnarna. VFU-samordnarna ansvarar för att sedan förmedla innehållet vidare till övningsskolor och VFU-handledare. Självvärderingen påtalar att kursvärderingarna har låg svarsfrekvens. Därför har lärosätet infört reflektionsutvärderingar från och med vårterminen 2018. Reflektionerna schemaläggs och tanken är att studenterna ska beskriva sitt lärande under det gångna läsåret. Lärosätets förhoppning är att få beskrivningar av studenternas utveckling och progression.

Respektive kursansvarig kan också komplettera med muntliga och skriftliga utvärderingar. Sådana utvärderingar behandlas inom respektive ämneskollegium och i programsamrådet. Vid behov kan utvärderingar också tas upp i SAOL (Samordningsorgan för lärarutbildningar) och programrådet. Inom lärarutbildningarna har lärosätet tillsatt en programutvecklingsgrupp under ledning av programansvarig.

Studenternas VFU bedöms av VFU-handledarna och överlämnas sedan till lärosätets VFU-ansvariga. Studenternas prestationer under VFU bedöms i trepartssamtal. Vid underkännande har studenterna rätt att göra om sin VFU högst två gånger. I den tidigare nämnda portfolion förväntas studenterna uppge egna utvecklingsmål inför nästa period. VFU-handledaren och VFU-samordnaren kan gå in och läsa portfolion.

Lärosätet har gjort förändringar i utbildningen efter synpunkter från studenter, lärare, VFU-handledare och övningsskolor inklusive regionala samarbetspartner. Lärosätet har då sett över träning i vetenskaplig skolning, ändrat i kursuppläggen och infört bättre progression i VFU-kurserna. Numera ges VFU 1 under termin 2, VFU 2 under termin 5 och VFU 3 under termin 8. Ämnet matematik har lagts in senare i utbildningen. Man har också utökat kontaktytorna mellan inriktningarna genom mer samläsning med fritidshem och F-3. Lärosätet påpekar att ansvarsfördelningen mellan linje och kollegium är tydlig. De kvalitetsutvecklingsorgan som lärosätet nämner är programsamråd, programdialog, programråd, SAOL (Institution för svenska språket) och det forskningsberedande rådet. De tre sistnämnda har en mer övergripande funktion, medan de två förstnämnda ligger nära utbildningen. Lärosätet påtalar också ett behov av att öka studentrepresentationen och se över samtliga examensmål.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har gjort lovvärda ansträngningar för att förbättra utbildningens innehåll i alla sina delar. Hit hör att följa upp resultaten och vidta åtgärder vid behov samt att återkoppla till relevanta intressenter. Självvärderingen är utförlig när det gäller utbildningens utformning, genomförande och resultat, men bedömargruppen ställer sig frågande till att utöka samläsningen. Lärosätet uppmanar studenterna att sätta sitt eget lärande i centrum, men bedömargruppen ser inte hur detta är genomförbart. Lärosätet har vidare tänkt återkoppla till studenterna i början av höstterminen, vilket är önskvärt.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Andelen kvarvaro andra läsåret är 53 procent. Riksgenomsnittet är 72 procent. Det framgår av underlagen att lärosätet genomförde en mer omfattande kvarvaroanalys för ett par år sedan. Utfallet av analysen är oklar. Det framgår inte heller om lärosätet följer upp studieuppehåll eller studieavbrott individuellt. Dock framgår det av självvärderingen att genomströmningen har förbättrats kontinuerligt. Även söktrycket har stigit något. För att studenterna ska genomföra utbildningen i tid har lärosätet vidtagit åtgärder såsom att se över progressionen i utbildningen, se över närvaron under de campusförlagda veckorna och införa en variation av olika läraktiviteter och examinationer. Vidare framgår det av självvärderingen att lärosätet stöder studenterna med hjälp av mentorer, studiemanualer och gruppstärkande processer.

Bedömargruppen menar att den vaga beskrivningen av ökad genomströmning är svår att härleda till specifika förändringar. Det är för tidigt att bedöma om genomströmningen gagnas av att lärosätet möblerar om bland kurserna i matematik och VFU. För de aktuella målen är det oftast svårt att uppfatta vad studenterna har för uppdrag under distansveckorna. Lärosätet uppger att studenterna bedriver heltidsstudier, men veckorna på campus inkluderar en veckodag avsatt för omexaminationer.

En styrka är att lärosätet är medvetna om att de behöver sätta in åtgärder om studenter upplever att de behöver hjälp med studierna. Distansutbildningens utmaningar borde dock utredas ytterligare i detta sammanhang. Det framgick också av intervjuerna att flera studenter arbetar parallellt med utbildningen, även om utbildningen sägs innefatta heltidsstudier. Utbildningens förändringsbenägenhet verkar utifrån underlagen ha varit omfattande, vilket kan visa sig problematiskt om lärosätet vidtar åtgärder utifrån begränsade utvärderingar. Åtgärder som görs bedöms vara relevanta men bedömargruppen tvivlar på att de är tillräckliga för att säkra att studenterna även långsiktigt genomför utbildningen inom planerad tid.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen på en ojämn måluppfyllelse. Bedömargruppens sammanvägda bedömning är att delmålen för kunskap om vetenskapsteori, olika forskningsmetoder och relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte uppfylls. Därmed brister målet om kunskapernas betydelse för yrkesutövningen. Utbildningens innehåll och genomförande möjliggör inte för studenterna att få specifika ämneskunskaper inklusive kunskaper om aktuell forskning för årskurs 4-6. En rekommendation är att lärosätets många disputerade lärare får mer undervisningstid inom detta mål. Positivt är dock att studenterna uppmanas att kritiskt bedöma olika arbetssätt.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen på en ojämn måluppfyllelse. Förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter brister. Bedömargruppen efterfrågar att studenterna får ta del av ytterligare forskningsresultat för att övning i förmågan i kritisk granskning ska få en fastare struktur och inte i huvudsak vila på process och produkt från arbete i grupp. Relevanta forskningsresultat för årskurs 4-6 inklusive VFU-erfarenheter borde återspegla högre nivå för vilka olika färdigheter och förmågor blir nödvändiga. Utbildningen möjliggör och säkerställer inte att studenterna uppnår förmåga att tillämpa ämnesdidaktiska och metodik. Det saknas specifik metodik för eleverna i årskurs 4-6. Underlagen gör det dock troligt att studenterna uppnår målet att visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. En styrka är att studenterna förväntas stimulera varje elevs lärande och utveckling i svenska språket.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt uppfyller utbildningen inte målet. Underlagen gör det inte troligt att studenterna under utbildningen får den övning i att göra värderingar i relation till vetenskapliga, samhälleliga eller etiska aspekter som krävs för yrkesutövningen. Det framgår heller inte av underlagen hur lärosätet specifikt avser att utveckla en komplett måluppfyllelse, särskilt inte avseende studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter. De mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, och hållbar utveckling är ett utvecklingsområde.

Utbildningen kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv. Ett gott exempel på detta är att personalen har fortbildats inom området. Bedömargruppen vill dock rikta viss kritik mot att perspektivet inte kommer till uttryck inom kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt inom personal- och studentgrupperna. Bedömargruppen menar att en svaghet kan vara om genusfrågor betraktas som övergripande. En rekommendation är att lärosätet skapar inslag för studenterna som är genuint länkade till jämställdhetsperspektivet.

Utbildningen har rutiner för uppföljning, åtgärder och återkoppling. Lärosätet genomför kontinuerliga kursvärderingar och egna granskningar. Självvärderingen påtalar att kursvärderingarna har låg svarsfrekvens, men ambitionen är att reflektionsutvärderingar ska förbättra detta. Det är lovvärt att lärosätet har genomfört förbättringar i studentstödet med hjälp av mentorer, studiemanualer och gruppstärkande processer. Det är för tidigt att bedöma om genomströmningen gagnas av att utbildningen möblerar om bland kurserna i matematik och VFU. Lärosätet borde ytterligare utreda och beskriva distansutbildningens utmaningar.