Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Det framgår av självvärderingen att lärargruppen i stort har en bred vetenskaplig kompetens. Enligt bedömargruppen är det en styrka att utbildningen har en stabil lärargrupp i ämnena svenska, matematik och engelska och att de lärare som undervisar på utbildningen tillhör och är kopplade till det ämne de undervisar i, varför de fortlöpande kan hålla sin ämneskompetens aktuell. Det finns därutöver både lektorer och adjunkter med och utan grundlärarutbildning som undervisar inom ramen för utbildningen. Sammantaget ser bedömargruppen därför också den professionsrelaterade kompetensen som tillräcklig. Lärartabellen visar dock ett flertal visstidsanställningar. I självvärderingen beskrivs dessa vara främst kopplade till kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) där en lärarbrist uppstått. Detta beror på att de fast anställda lektorerna forskar på forskningsutbildningsområdet Utbildningsvetenskapliga studier. Den förstärkning som sker via forskarutbildning är positiv, men visstidsanställningar ger en viss osäkerhet på lång sikt och bedömargruppen anser att det här är ett angeläget utvecklingsområde att skapa större hållbarhet för över tid.

Lärosätet redogör i självvärderingen att lärarna kan delta i högskolans högskolepedagogiska verksamhet genom att gå kurser gällande bland annat seminarier, handledning i vetenskapligt skrivande och undervisning i ett internationellt klassrum. Handledarutbildning för VFU-handledare ges på Centrum för professionsutveckling (CPU). För att säkra kvaliteten och likvärdigheten på de olika övningsskolorna får, föredömligt nog, även VFU-lärarna på högskolan en introducerande utbildning inför VFU-arbete. Högskolan har ett system för pedagogisk meritering som innebär att lärarna efter sakkunniggranskning kan befordras till meriterad alternativt excellent lärare, vilket utgör ett incitament för lärarna att gå högskolepedagogiska kurser. Det finns tydliga kompetensutvecklingsstrategier och ledningen tillför dessutom extra tid för kompetensutveckling när det identifierats specifika områden där lärarna behöver stärkas pedagogiskt.

Ett gott exempel är att lärarutbildningen anordnar gemensamma uppstartsdagar i början av varje läsår för att eftersträva samsyn, exempelvis kring ett för lärarutbildningen så angeläget tema som den interkulturella profilen. Vidare har utbildningen regelbundna terminsmöten och planerings- och betygsmöten i lärarlagen. Lärarna får extra timmar för möten utöver den ordinarie tiden inom tjänsten, vilket har ökat närvaron och ökat förståelsen för utbildningens helhet, vilket förefaller gagna studenterna.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Det framgår av självvärderingen att det finns en vetenskaplig utbildningsmiljö och att utbildningen bedriver verksamheten så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning på ett flertal sätt. Det finns en relativt ny forskningsplattform med en uttalad vision och strategi för att bedriva professionsrelaterad forskning inriktad på didaktik och annan lärarutbildningsrelevant forskning. Bedömargruppen anser att det är en styrka att lärosätet pekat ut forskning om grundskolans tidigare år som särskilt prioriterad. Därutöver finns examensrättigheter för forskarutbildning inom utbildningsvetenskapliga studier och dess organisatoriska placering under lärarutbildningen är ytterligare tänkt att stärka forskningsanknytningen. Det framkommer i självvärderingen att det också finns ett högre seminarium som lärosätet anordnar internt för lärare och forskare samt tillfällen där forskare presenterar forskning för samarbetspartnerna. I alla ämnen och kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan finns en eller flera disputerade forskande lärare, och resultat och material från pågående projekt används i undervisningen. Självvärderingen och intervjuerna gav bedömargruppen insyn i flertalet exempel på hur studenterna själva aktivt deltagit i forskningsprojekt med didaktisk inriktning. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta hur studenterna får inblick i forskningsprocessen genom den metodologiska kunskapen och för att uppmärksamma sambandet mellan teori och praktik.

I självvärderingen framkommer också att det finns en professionsinriktad miljö som främst består av de verksamhetsförlagda skolorna (VFU-skolorna). Flera av lärarna är adjungerade lärare. De adjungerade lärarna har 51 procent av sin tjänstgöring på grundskolor, vilket ger studenterna direktkontakt med lärare som samtidigt är aktiva som grundskollärare och därmed kan hålla nutidssituationen ständigt aktualiserad för studenterna. Det finns också ett Centrum för professionsutveckling (CPU) som skapar ömsesidigt utbyte av lärarprofessionen mellan huvudmän och utbildning. Därutöver är högskolans forskare också aktiva i en av noderna för regeringens satsning på praktiknära forskning. Studenterna förväntas delta i undervisning, möten, studiedagar och andra aktiviteter som finns på VFU-skolan. Varje termin har studenterna dessutom obligatoriska VFU-dagar som CPU arrangerar, där de möter verksamma lärare, elevhälsoteam och skoladministratörer.

Att lärarna har sin hemvist i sina olika discipliner har bedömargruppen tidigare påpekat är en fördel eftersom lärarutbildarna på så sätt har möjlighet att hålla sina ämneskunskaper uppdaterade, men lärosätet beskriver i sin självvärdering att mötet mellan olika ämnesrepresentanter också kan leda till konflikter och revirtänkande. Genom att bemöta det problemet konstruktivt har utbildningens mångvetenskapliga miljö lett till ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete av kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, så att olika vetenskapliga perspektiv på lärande och utveckling har synliggjorts.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömargruppen bedömer att förutsättningarna för att ge en grundlärarutbildning med inriktning mot årskurs 4-6 är tillfredsställande. Utbildningsmiljön och personalstyrkan ger sammantaget goda förutsättningar för att bedriva en lärarutbildning. Det finns personal med professionskompetens, med ämneskompetens och med direkt och (var-)daglig kontakt med skolvärlden. Forskningsansatserna har som uttalad vision att vara praktiknära och/eller didaktiska och från utbildningens håll finns också etablerade arbetsformer som använder forskningsprojekt i undervisningen. Lärosätet bör dock uppmärksamma den höga graden av visstidsanställda för att säkerställa en stabil lärarkår på lång sikt.