Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att utbildningens upplägg och genomförande möjliggör för studenterna att uppfylla målet. Bedömargruppen anser att de beskrivna kurserna har ett väl genomarbetat kursupplägg med olika typer av lärandeaktiviteter och examinationer. Stor hänsyn har tagits till relationen mellan teori och praktik. Ett exempel är att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) integreras i en högskoleförlagd utbildning (HFU-)kurs och därigenom möjliggör att studenterna kan omsätta sin teoretiska kunskap i praktik och sedan också reflektera teoretiskt över sin praktik. Ett annat gott exempel är att kursupplägg består av ett flertal seminarier som är uppbyggda för att öva de lärandemål som ska examineras. Detta stimulerar studenterna att förbereda sig kontinuerligt under kursens gång och därmed också att kunna ta hjälp av andra kursdeltagare och läraren för sitt eget lärande. I en annan examinationsuppgift får studenterna analysera ett autentiskt läs- och skrivprojekt, vilket är ett gott exempel på hur lärandet kan göras angeläget för studenterna. Utbildningen tar upp aktuellt utvecklingsarbete och aktuell forskning finns som kurslitteratur.

Bedömargruppen menar också att självvärderingen dessutom tydliggör att lärosätet säkerställer att studenterna har uppnått målet genom relevanta och konstruktiva examinationer. Ett exempel på en examinationsuppgift är en hemtentamen som består av en planeringsuppgift. Utifrån bestämda förutsättningar ska studenterna göra en detaljerad lektionsplanering som ska förankras i styrdokument, teorier och forskning. Lärosätet visar att de är medvetna om att vissa kurser (Svenska 2 och 3) har ett komplext upplägg med ett omfattande innehåll, vilket är en utmaning för studenterna eftersom den begränsade undervisningstiden kräver att studenterna tar stort eget ansvar. Lärosätet har även uppmärksammat att det inte är självklart för studieovana studenter att ta sig an vetenskapliga texter och därför får de individuell respons på skrivuppgifterna. Lärosätet kommer även i framtiden använda en möjlighet som öppnar sig via en ny webbfunktion för än mer effektiv formativ bedömning. En planerad insats är också att utöka skriv-, läs- och talstrimman under de första två terminerna för att stärka studenternas akademiska kompetens. Lärosätet bibehåller ett lika studentnära perspektiv genom samtliga beskrivningar av utbildningens övergripande strukturer, men också på detaljnivå vad gäller lärandeaktiviteter och examinationer. I självvärderingen framgår att det finns ett gediget tankearbete bakom strukturen för progressionen, både för ämneskunskaper och för de generella förmågorna. Det studentnära perspektivet önskar bedömargruppen lyfta som ett gott exempel.

Urvalet av självständiga arbeten visar att måluppfyllelsen är hög. Samtliga arbeten visar att studenterna har god kunskap och förståelse för ämneskunskaper och relaterat forskningsarbete.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Självvärderingen beskriver att progressionen för lärande och examination kopplat till detta mål sker via kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och de självständiga arbetena. Under de första åren i utbildningen är det primärt fokus på vetenskapliga metoder. Det finns också ett aktivt arbete kring att uppmuntra lärarna att diskutera kurslitteratur i form av forskningsartiklar eller doktorsavhandlingar utifrån ett vetenskapligt perspektiv och inte enkom från ett ämnesperspektiv, vilket tyder på insikt om att studentgruppen uppfattar att det vetenskapliga förhållningssättet är av vikt för ämnets kunskapsproduktion.

Självvärderingen beskriver också att de självständiga arbetena är en stor utmaning för studenterna, primärt vad gäller att organisera ett större arbete och arbeta självständigt med att förstå och tillämpa tidigare forskning. I självvärderingen framkommer att det uppenbart är en svårighetshöjning för studenterna när de ska skriva sina examensarbeten, i relation till tidigare kurser, men lärosätet har genomfört en omfattande kartläggning för att kalibrera kravnivåerna så att de ökar successivt i högre grad för att åtgärda bland annat detta. Lärosätet har konstaterat att det varit knapp undervisning om kvantitativa metoder, vilket lärosätet har beslutat åtgärda genom att exempelvis inför enkätmetod på UVK-kurser. Bedömargruppen bifaller ett fortsatt arbete med att se till att både kvalitativa och kvantitativa metoder tas upp. I självvärderingen finns även en diskussion om begreppet beprövad erfarenhet och om spänningsfältet mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I samband med den framkommer en konstruktiv självkritik angående frågans komplexitet som bedömargruppen vill framhålla som ett gott exempel. Enligt självvärderingen behandlas relationen mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund främst under UVK 8, men också i flera ämneskurser och VFU-kurser.

Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse för samtliga arbeten. Bedömargruppen kan därför instämma i lärosätets beskrivning av att en tydlig progression kring forskningsmetoder är en stor styrka. Lärosätet ger belysande exempel också på måluppfyllelsen av examensmålet genom generella betygskriterier och att progressionen är tydlig och väl genomtänkt. Bedömargruppen bedömer därför att utbildningen genom examination säkerställer att målet uppfylls.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Bedömargruppen menar att det framgår av självvärderingen att utbildningen möjliggör genom sin utformning och genomförande att studenterna uppnår målet. Lärosätet beskriver i självvärderingen hur undervisningsformerna ger tillfällen för diskussion och reflektion både kring egna erfarenheter av ämneskonception och från medverkan i verksamhet. Även diskussioner och lärmoment kring erfarenheter beskrivna i akademiska texter i relation till egna erfarenheter ingår. Lärosätet beskriver även i självvärderingen ett stort antal lärandeaktiviteter där studenterna får öva och prövas i det här målet. I dessa lärandeaktiviteter har undervisningsformerna och examinationerna dessutom en tydligt explicit vetenskaplig förankring och kravnivå.

I de självständiga arbetena under termin sju och åtta slutexamineras målet. Utbildningen säkerställer därigenom att studenterna uppnått målet vid tidpunkten för examen. I dessa kurser är också praxisnära relevans en bedömningsgrund. Att fånga upp autentiska problemområden i verksamheten och formulera adekvata vetenskapliga frågeställningar är ett exempel. Ytterligare en styrka är att utbildningen använder sin professions-utvecklingsmatris aktivt genom att studenterna i kurserna på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) måste göra självreflektioner kring sin pågående professionsutveckling, till exempel i relation till lärandemålen i aktuell kurs. Den här typen av reflektioner borgar för studenternas kontinuerliga fokus på förmågorna. Men i självvärderingen pekar lärosätet också på att uppgifterna ibland är formulerade så att de blir kontraproduktiva och endast tillstyrker studenters eget "tyckande" och tvärsäkra föreställningar om hur något bör vara istället för det avsedda reflekterandet. I självvärderingen beskriver lärosätet att en del studenter hamnar i ett subjektivt tyckande vilket lärosätet ser som problematiskt. Lärosätet menar att det är en stor utmaning att hjälpa studenterna i att utveckla ett sakligt och professionellt förhållningssätt. I nuläget finns dock inget systematiskt arbete för att utveckla undervisningen i förhållande till detta problem, men i intervjuerna framkom att kompetensutvecklingsdagar, gästföreläsningar och fortbildningar syftar till att stötta lärarna i att bli bättre på den typen av lärandeaktiviteter.

Interkulturalitets- och bildningsprofilerna används också för fördjupning av förmågorna. I intervjuerna framkom att fortbildningen sker organisatoriskt genom programsamordnarna, interkulturalitetsrådet och den högskolepedagogiska enheten. Bedömargruppen anser det vara ett gott exempel att ledningen tillför lärarna tid för sådan kompetensutveckling. Med stöd av matematikkurser, självständiga arbeten och VFU beskriver lärosätet i självvärderingen hur studenterna tränar och examineras successivt. Lärosätet beskriver att styrkan är att det finns en tydlig progression kring målen tack vare en stabil lärargrupp i matematik och svenska. Självvärderingen ger rika exempel på hur lärosätet har fokus på lärande och hur lärosätet hanterar svagheter i organisationen. Ett gott exempel är att den gedigna och genomtänkta professionsutvecklingsmatrisen kom till som ett svar på att lärarna upplevde studenterna som "analytiskt otränade". Lärosätet uppvisar kontinuerligt i självvärderingen en insiktsfull reflektion över studentgruppens behov och arbetar också kontinuerligt för att möta dessa och göra förändringar. Ytterligare ett exempel är att lärosätet belyser vikten av den muntliga reflektionsförmågan. Studenterna behöver inte bara kunna formulera sig i skrift utan också i tal. Lärosätet har även gett lärarna en kurs om seminarieformen för att se till att studenterna via utbildningen får goda möjligheter att öva upp den förmågan.

Urvalet av självständiga arbeten visar att samtliga studenter som skrivit arbetena uppnår målet avseende visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Progressionen genom kurserna verkar ge resultat.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det framgår av självvärderingen att utbildningens utformning och genomförande möjliggör och säkerställer studentens förmåga att tillämpa adekvat didaktik och metodik. Det sker genom en progression som också examineras på ett sådant sätt att studenterna måste återknyta till kunskaper och förmågor förvärvade i tidigare kurser. Bedömargruppen anser dock att ett utvecklingsområde är att se till att dessa förmågor inte till övervägande del examineras genom teoretiska resonemang. I beskrivningen i självvärderingen av detta mål ger lärosätet exempel på olika övningar och uppgifter för bedömning: formativ och summativ, ge och ta respons samt analys och bedömning av elevtexter. Lärosätet visar att studenterna får föreläsningar om skrivande och skrivutveckling och om läs- och skrivsvårigheter. Återigen nämner lärosätet problemet med att studenterna fastnar i eget tyckande och att de också hamnar i en traditionell bedömningspraktik (stavfel, stor bokstav, punkt). I självvärderingen påtalar lärosätet också att studenterna har svårt att se styrkor och utvecklingspotential i de elevtexter som de arbetar med och bedömer istället rätt och fel. Ibland beror detta, som berörts tidigare, på att studenterna är textovana. Progressionen beskrivs härigenom som central för att studenterna i slutet av utbildningen ska nå målet. Lärosätet tar även, i det här hänseendet, upp den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som problematisk eftersom studenterna där möter en annan undervisning och bedömningspraktik än den som högskolan förmedlar. För att komma tillrätta med detta har lärosätet olika samverkans- och samarbetsformer med kommuner och skolor där dessa frågor kan diskuteras.

Självvärderingen tyder på medvetenhet om vilka trösklar som finns och har en angelägen attityd gentemot att hitta lösningar där ett djupare lärande kan komma till stånd. Bedömargruppen noterar också att det är samma lärargrupp som undervisar i ämnet svenska över utbildningen, vilket ger möjligheter att kontinuerligt följa upp de brister man identifierar i undervisningen. I intervjuerna framkom olika strategier som genomförs av lärarna för att förflytta studenternas reflektioner från att vara ogrundade åsikter till att vara vetenskapligt förankrade. Ett sådant exempel är att studenterna får ta ställning till och argumentera kring på förhand nedtecknade påståenden, vilket bedömargruppen ser som en konstruktiv och givande strategi. I intervjuerna framkom också att betygskriterier finns beskrivna i kursmanualerna och att de diskuteras lärare emellan för att skapa en samsyn kring bedömningskrav och bedömningspraktiker.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Efter den beskrivning som lärosätet ger i självvärderingen anser bedömargruppen att målet uppfylls på samtliga punkter inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Där examineras till exempel den senare delen av målet via lärandemålet "använda olika kommunikativa färdigheter så att det i en grupp främjar alla elevers förståelse och lärande". Bedömargruppen anser att den utformade professionsutvecklingsmatrisen som redan tidigare omnämnts kommer väl till pass, även för att bidra till ett konstruktivt genomförande för att nå det här målet. Matrisen är ett gott exempel eftersom den kan hjälpa studenterna att bibehålla fokus på det vetenskapliga perspektivet och/eller den beprövade erfarenheten samtidigt med det didaktiska perspektivet, samt att dessutom inkludera det kommunikativa och demokratiska ledarskapet i undervisningen. Målet övas, prövas och slut-examineras primärt i VFU-kurserna. De högskoleförlagda kurserna innefattar också moment där studenterna får öva sig i gemensam planering av undervisning, vilket är en styrka både vad gäller att studenterna får övning i "kollegial" samverkan och därför att de då har teoretiska ämneskunskaper aktuella. Planeringen av kurserna ligger på ett sådant sätt att det ska ge en dialektisk lärprocess mellan teori och praktik. Progressionen som beskrivs i självvärderingen för att uppnå målet i sin komplexitet är välgenomtänkt eftersom den ger studenterna möjlighet att ha fokus på olika delar av planering, genomförande, utvärdering och utveckling innan de för samman delarna till en helhet. Studenterna genomför fyra VFU-kurser och planerar, genomför och utvärderar undervisningen i samråd med sin handledare för att successivt bli mer och mer självständiga. Examinationerna innefattar utöver självreflektionsdokumentet även VFU-handledarens löpande bedömningar som hen diskuterar med examinatorn samt hemtentamen och examinationsseminarium. Som påtalats tidigare framkom i intervjuerna att utbildningen använder ett gediget arbete med betygskriterier för att stödja studenternas lärande.

Att det ligger stor vikt vid VFU:n och VFU-handledarnas bedömning har föranlett att lärosätet vill öka transparensen i kurserna, vilket kommer att ske via en digital portfölj där de olika parterna kan dela information. Bedömargruppen instämmer i att det vore bra om lärare från lärosätet hade större insyn och också att de oftare kunde se studenterna undervisa.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Bedömargruppen menar att det framgår av självvärderingen att utformningen och genomförandet av utbildningen möjliggör för studenterna att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Lärosätet beskriver dock endast lärandesituationer i termer av de som uppstår i den situation en lärare/lärarstudent faktiskt undervisar i. Bedömargruppen efterfrågar därför beskrivningar av andra lärandeaktiviteter som gagnar studentens lärande. För lärandeprocessen och för att uppnå det här målet har studenterna stöd i professionsmatrisen som just visar på vägen från att vara novis och att (behöva) följa instruktioner till att ha uppnått förmågorna att kunna systematisera och prioritera, bedöma, och själv ta ansvar för helheten i en situation. Matrisen består av tre områden: didaktisk kompetens, kommunikativt och demokratiskt ledarskap samt analys- och reflektionsförmåga, och stämmer därmed överens med examensmålet. I självvärderingen framgår att studenterna undervisas och examineras i bedömning i de flesta ämneskurser, men också i kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och i kurserna inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och lokalt och globalt ansvarstagande tas exempelvis upp i kurserna Människan och miljön och Människan och kulturen.

Matrisen används som underlag i de trepartssamtal som sker i kurserna vid den verksamhetsförlagda utbildningen och som en del av examinationen. I självvärderingen belyser lärosätet insiktsfullt att målet är svårbedömt och att studenter ofta kan resonera om didaktiska val, men ha svårigheter att tillämpa dem i stunden, eller att de kan tillämpa dem i trygga situationer men däremot inte i stressiga situationer. Utmaningar är att bedöma praktisk förmåga i pedagogiska situationer eftersom olika kontexter starkt påverkar möjligheten till bedömning av studenterna. Lärosätet presenterar en plan som innebär att man tillsatt en VFU-ansvarig "mentor" som ska följa studenterna genom alla VFU-perioder för att därigenom ge bättre underlag för bedömning, vilket blir möjligt om examinatorn känner studenten. Lärosätet påtalar också att det kan vara svårt att underkänna en student i målet även om man identifierat brister, eftersom det finns en förväntan att man ska ta hänsyn till individuella behov och förutsättningar. Bedömargruppen vill belysa vikten av att det finns tydliga betygskriterier oberoende av om specifika omständigheter råder.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att utbildningen ges i en uttalad interkulturell anda där jämställdhet är en integrerad del. Detta anser bedömargruppen vara en styrka eftersom de undervisande lärarna bör vara införstådda med vikten av att perspektivet tas upp. Det framgår av självvärderingen och styrks av intervjuerna att studenterna får lära sig om jämställdhet, genus och heteronormativitet i relation till läroplanen och möjliga undervisningssituationer, både för att kunna agera professionellt gentemot sina kommande elever och för att kunna undervisa om interkulturella aspekter. I självvärderingen beskriver lärosätet att kunskapen fördjupas via frågor om arv och miljö, vad som är konstruerat, och i relation till allt från familjemönster, bemötande av flickor och pojkar till talutrymme i klassrummet. Även hur normer och förutfattade meningar kan påverka lärarens bedömningspraktiker tas upp.

I självvärderingen finns beskrivet att studenterna får stöta och blöta begrepp och möjliga undervisningsformer, bland annat genom att i grupp leta fram och ta med sig material från nätet till en tänkt temadag om genus och jämställdhet. Det förs inom ramen för utbildningen också diskussioner bland lärare och studenter på seminarier om bemötande av föräldrar gällande familjemönster och bemötande av flickor och pojkar i klassrummet, något som bedömargruppen anser vara ett gott exempel att lyfta fram. Alla kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen innefattar, enligt självvärderingen och styrkt av intervjuerna, också lärandemål som behandlar värderingar. Lärosätet framhäver den interkulturella profilen som en styrka eftersom den genomsyrar i princip alla kurser. Bedömargruppen instämmer i att det är ett gott exempel på hur jämställdhet undervisas för ett lärande som påverkar både individens tänkande och handlande. Genom att arbeta med case-uppgifter anser lärosätet att det kan utmana studenternas tankegångar kring könsroller och jämställdhet. Bedömargruppen anser att case-uppgifterna är ett gott exempel på att levandegöra lärandet, och därmed öka förståelsen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Bedömargruppen menar att det framgår av självvärderingen att uppföljning och åtgärder sker på ett tillfredsställande sätt på olika nivåer. Lärosätet granskar utbildningar både på en övergripande högskolenivå och på en individuell nivå, där varje lärarutbildnings kurser granskas för sig. När det gäller den övergripande granskningen av lärarutbildningarna konstaterade lärosätet bland annat i den senaste av dessa utvärderingar att stabiliteten i arbetslagen måste öka, att kraven på studenternas språkkunskaper måste skärpas och att mer forskningsbaserade examinationsuppgifter behövs. Dessa och övriga åtgärdspunkter beskrivs i självvärderingen på ett tillfredsställande sätt, menar bedömargruppen.

När det gäller granskningen av programnivån beskriver lärosätet i självvärderingen att det använder gemensamma mallar som kursansvarig kan komplettera med specifika frågor. Arbetet administreras av administratörer som också lägger ut den färdiga kursvärderingen på studenternas webb. Programrådet har systematiskt arbetat med att få en progression i kravnivåer. I det arbetet har lärosätet aktivt använt sig av att komplettera kursvärderingar med frågor om progressionen och sålunda kunnat ta med studenternas åsikter i diskussioner om förändringar. Åsikter och önskemål från studenterna behandlas av lärosätet också på terminsmöten med samtlig undervisande personal. Vid en sådan diskussion har till exempel en kalibrering av kravnivån för språkkunskaper kommit till stånd, efter studenternas önskan. Bedömargruppen anser att lärosätet på ett föredömligt sätt gör förändringar i relation till vad som framkommit i olika utvärderingar. Det gäller med särskild tydlighet när studenterna kritiserat delar av utbildningen varefter lärosätet genomfört konkreta åtgärder. Som ytterligare exempel nämner lärosätet att det har skapat en högskolepedagogisk kurs om seminarier efter att studenterna kritiserat seminarieformen för att inte vara givande. Under intervjuerna framkom också att lärosätet har infört mer genomarbetade seminarieformer som dels ser till att samtliga medverkande studenter yttrar sig under det aktuella seminariet, dels att seminarieuppgifterna är av sådan art att de stödjer studenternas lärande.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet på ett tillfredsställande sätt verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Självvärderingen har rakt igenom fokus på de högskolepedagogiska åtgärder som lärosätet gör för att verka för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Det framgår tydligt av självvärderingen vad som utgör trösklar för studenterna och i hur hög grad lärosätet kunnat hitta olika typer av lärandeaktiviteter för att underlätta lärande utan att för den skull sänka kravnivån. Under de första två terminerna är timantalet på kurserna högre för att kunna ge studenterna mer lärarledd undervisning, vilket också i ännu högre grad blir möjligt via samläsning av vissa delar med förskola och årskurs 1-3. Studenterna får en skrivstrimma under sin första termin, därefter lässtrimmor för att bredda referensramarna kring litteratur för elever i årskurs 4-6. Undervisningen är upplagd så att studenterna övar i seminarieform det som senare ska examineras. Det finns också hjälpstrukturer som till exempel en studieverkstad där studenter kan få hjälp både med studieteknik och språkbehandling. När det gäller studenternas förkunskaper omnämner dock lärosätet dilemmat med att inte kunna kompensera för det som borde ha ingått i grund- och gymnasieskola. Det är tydligt att de behov som delar av studentgruppen tycks ha inte går att möta från högskolans håll och att det leder till en frustrerande arbetssituation. Bedömargruppen anser dock inte att detta beror på brister i utbildningen.

Kvarvaron från år ett till år två ligger på 93 procent. Lärosätet vidtar åtgärder för att försöka hindra avhopp under termin ett och två i form av fler undervisningstimmar, strimmor och diskussioner om studieteknik. Lärosätet arbetar också med att etablera trygga studentgrupper tidigt och att ha starkt fokus på introduktionen till akademin.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen bedömer att bedömningsområdet behandlas tillfredsställande inom utbildningen.

Utbildningen möjliggör och säkrar måluppfyllelse i utbildningen för samtliga kunskapsformer genom en tydlig länkning mellan lärandeaktiviteter, lärandemål och examinationer. Studenterna vägleds också i en utarbetad progression genom utbildningen med hjälp av en progressionstrappa som speciellt används i kurserna vid den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Utbildningen lägger kontinuerligt vikt vid att studenterna får koppla samman teori och praktik.

För kunskapsformen Kunskap och förståelse handlar det om att studenterna får öva och prövas i ämneskunskaper, både inom kurser i den högskoleförlagda utbildningen (HFU-kurser) och VFU-kurser. Utbildningen tar också kontinuerligt upp det vetenskapliga förhållningssättet och dess metoder för att undersöka olika fenomen genom utbildningen och det tar sin början i att vetenskapliga metoder tas upp. Dessutom strävar lärosätet mot att i lärandeaktiviteter synliggöra att akademiska texter inte enkom ska behandlas som förmedlare av ämnesstoff utan också ska behandlas för att ge kunskap och förståelse för hur kunskapen konstrueras vetenskapligt, vilket bedömargruppen ser som en styrka.

Utbildningen möjliggör måluppfyllelsen för kunskapsformen Färdighet och förmåga genom ett kontinuerligt fokus på perspektivtagande genom kurserna, dels i relation till den interkulturella profilen och bildningsprofilen, dels i relation till professionsutvecklingsmatrisen. Studenterna övar och prövas i att tillvarata, systematisera och reflektera egna och andras erfarenheter och i att fånga upp problemområden i verksamheten. Utbildningens progression är planerad efter de tre nivåerna grundläggande nivå, fördjupande nivå och bemyndigande nivå, vilka speglar kraven på studenternas allt större självständighet. Även när det gäller att uppnå förmågan att tillämpa adekvat didaktik är utbildningen upplagd för att stödja studenternas progression och lärosätet belyser insiktsfullt de problemområden som finns kring till exempel studenternas arbete med autentiska elevtexter.

Förutsättningarna för måluppfyllelse av kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt är likaså väl underbyggda i utbildningen. Den interkulturella profilen som lärarutbildningen har stärker förutsättningarna för studenterna att nå det här målet och lärosätet visar insikt i problematiken att det är en sak att kunna resonera kring undervisning, men en annan att göra faktiska val i en undervisningssituation.

Den interkulturella profilen är också en stödjande grund för hur utbildningen förmedlar och förhåller sig till jämställdhet. Jämställdhet utgör en integrerad del och går som en röd tråd genom utbildningen på ett föredömligt sätt.

Lärosätet och lärarutbildningen har tydligt beskrivit de vägar de haft för att utvärdera sin verksamhet, vilka brister och svårigheter de hittat och hur de arbetat och arbetar för att åtgärda dessa brister och bemöta svårigheterna. Beskrivningen i självvärderingen tyder på genomtänkta åtgärder, vilket också märks i de fall de gett resultat, som till exempel i en ökad genomströmning eller i jämnare könsfördelning. Olika hjälpstrukturer finns för att hindra avhopp. Det finns tydliga trösklar för studenterna och olika typer av lärandeaktiviteter för att underlätta lärande utan att för den skull sänka kravnivån.

Lärosätet genomför kursvärderingar och egna interna utvärderingar och vidtar åtgärder för aspekter som studenterna har tagit upp, vilket tyder på att studenterna kan påverka sin utbildning. För att förhindra avhopp anpassar lärosätet undervisningen och litteraturlistorna för att göra socialiseringen till student smidig och genomför genomtänkta lärandeaktiviteter. För studenterna finns dessutom ytterligare stöd att få hos biblioteket och studieverkstaden.