Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Intervjuerna klargjorde att vissa kurser, till exempel inom utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), samläses med grundlärarutbildningen med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3. Andra kurser, exempelvis Matematik 1 och 2, har gemensamma föreläsningar och inriktningsspecifika seminarier, medan svenskkurserna är helt separata. Intervjun klargjorde med tydlighet hur kurserna är upplagda och i vilken grad samt varför viss samläsning sker. Bedömargruppen menar att självvärderingen visar att ett vetenskapligt förhållningssätt genomsyrar utbildningen från den första terminen. Intervjuerna förtydligade att aktuell och relevant forskning för grundlärare årskurs 4-6 tas upp kontinuerligt i undervisningen. Studenterna tränas tidigt i ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt till kurslitteraturen. Studenterna får tydliga läshänvisningar och förväntas kunna diskutera böckers och artiklars innehåll utifrån bland annat syfte, källmaterial och metod. Detta vetenskapliga förhållningssätt att ta sig an kurslitteratur följer med studenterna under hela utbildningen och beskrivs som en vetenskaplig "strimma". I matematikämnet inkluderas vetenskapliga sammanhang exempelvis genom läromedelsanalyser och analyser av internationella kunskapsmätningar.

Urvalet av självständiga arbeten visar att lärosätet möjliggör för studenterna att uppnå målet eftersom bedömargruppen bedömer att alla arbeten håller hög kvalitet avseende det aktuella målet.

Bedömargruppen anser att lärosätet, med tydliga exempel i självvärderingen, visar på progression och på examinerande uppgifter för ämnesinnehåll som är relevant för undervisning i åldersgruppen. Det handlar i svenska bland annat om att få kunskaper om elevers språkliga erfarenheter, elevers språkutveckling, språkriktighet och skrivande, samt läs- och talforskning. Inom matematiken satsar lärosätet inledningsvis på att stärka studenternas egna matematikkunskaper för att de ska tillägna sig kursinnehållet bättre. Litteraturen i ämneskurserna för svenska relateras till undervisning för elever årskurs 4-6. Även inom matematiken menar bedömargruppen att ämnesinnehållet är relevant för målgruppen och att lärosätet beskriver hur ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper integreras under utbildningen. Vid intervjuerna klargjorde lärosätet på ett trovärdigt sätt hur de två inriktningarna, förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6, profilerar sig när det gäller ämnesinnehåll och ämnesdidaktik. I förskoleklass och årskurs 1-3 i kursen Svenska 1 arbetar lärosätet exempelvis med tidig språkutveckling och bokstavsigenkänning; i årskurs 4-6 fokuserar lärosätet till exempel på mötet med minoritetsspråk och variationer i det svenska språket. Inom matematiken fokuserar lärosätet på exempelvis grundläggande begrepps- och taluppfattning för förskoleklass och årskurs 1-3 och på djupare begrepps- och talförståelse för årskurs 4-6. Kopplingen mellan examensmål, aktiviteter och examination är tydligt beskriven och exemplifierad. Progressionen som beskrivs i självvärderingen är tydlig när det gäller fördjupad ämnesteoretisk och begreppslig kunskap, vilket också tydliggjordes under intervjuerna. Intervjun gav även exempel på hur tentamensuppgifter kan utformas för att studenterna ska visa ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper i matematik. Bedömargruppen anser att dessa klargöranden ger en trovärdig bild av infärgningen av respektive inriktning i programmet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att lärosätet, i utformningen av utbildningen, behandlar och examinerar vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa metoder. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet framgår också. Självvärderingen ger även exempel på hur kopplingen mellan examensmål, aktiviteter och examination ser ut. Bedömargruppen menar att självvärderingen på ett trovärdigt sätt visar en god progression inom programmet. Urvalet av självständiga arbeten visar att lärosätet möjliggör för studenterna att uppnå målet eftersom en majoritet av de självständiga arbetena visar hög kvalitet för kunskap, vetenskapsteori och metodkunskaper.

Bedömargruppen menar också att självvärderingen visar att vetenskapsteori och forskningsmetoder genomsyrar ett flertal ämnes- och UVK-kurser som en "strimma" i utbildningen. Detta arbetssätt skapar en progression för studenterna och möjliggör att de successivt och kontinuerligt utvecklar sitt vetenskapliga förhållningssätt. Detta arbetssätt möjliggör även för studenterna att koppla sina erfarenheter från VFU till beprövad erfarenhet. Ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt exemplifieras i självvärderingen med innehåll inom UVK och i ämneskurser. Ett exempel visar hur vetenskapsteori och metod kommer in i olika kurser med ökad progression.

Bedömargruppen menar att självvärderingen tydligt visar hur forskningsmetoder behandlas i flera kurser, bland annat relaterade till stora kvantitativa studier som Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) och Programme for International Student Assessment (PISA). Lärsoätet ger särskilda exempel ges från matematikkurserna i självvärderingen. Några färre exempel visar på hur kvalitativa metoder behandlas, men självvärderingen visar exempel på läromedelsanalys. I självvärderingen framgår att studenterna inte känt sig tillräckligt förberedda för det självständiga arbetet, och en intern utvärdering har resulterat i en omstrukturering av kurser i programmet. Under intervjuerna klargjorde lärosätet att motivet med den nya kursen Vetenskapsteori och metod är att stärka måluppfyllelsen och tydliggöra progressionen. Utbildningen har därför genomfört en omorganisation för att stärka vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa metoder i kursen. Denna förändring som lärosätet genomförde och införde höstterminen 2018 ser bedömargruppen som en del i lärosätets kontinuerliga kvalitetsarbete. Senare utvärderingar får visa om den nya strukturen ökar studenternas möjlighet att tillägna sig kunskaper för att uppnå målet.

Lärosätet framhåller i självvärderingen att de självständiga arbetena ska ses som en direkt koppling mellan vetenskapliga perspektiv och beprövad erfarenhet, vilket bedömargruppen ser som en styrka. Det vetenskapliga förhållningssättet och skrivandet tar utgångspunkt i en vetenskapligt relevant frågeställning och utgår från didaktiska perspektiv med relevans för läraryrket. En ytterligare styrka som självvärderingen visar på, menar bedömargruppen, är att de adjungerade adjunkterna ska fungera som en brygga mellan teori och praktik i seminarier, föreläsningar och under VFU-besök. Deras perspektiv sätter forskningen i relation till skolvardagens didaktiska utmaningar och problematiserar på så vis förhållandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Bedömargruppen menar att självvärderingen visar att lärosätet har en genomtänkt strategi för att säkra att studenterna uppnår examensmålet. Urvalet av självständiga arbeten visar att lärosätet möjliggör för studenterna att uppnå målet eftersom bedömargruppen bedömer att en majoritet av de utvalda arbetena visar hög kvalitet. Självvärderingen kommenterar dock inte det självständiga arbetet på annat sätt än som en avstämningspunkt för att nå examensmålet, samt att studenterna förväntas ha utvecklat fördjupad och kritisk reflektion, där kraven höjs under utbildningens gång. Dock redogör lärosätet på ett trovärdigt sätt för hur studenterna tränas i ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt och visar med flera exempel, bland annat inom svenska och den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), på studenternas möjligheter att reflektera över egna och andras erfarenheter från den första terminen i utbildningen. Detta ser bedömargruppen som en styrka.

I denna del fokuserar självvärderingen på seminarier relaterade till perioderna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU), samt på partnerskolesamarbetet där studenterna får möjligheter att diskutera och att utmanas i lärarrollen med avseende på forskningsresultat och beprövad erfarenhet. En progression finns beskriven utifrån UVK-, VFU- och svenskkurser där bedömargruppen menar att kraven på självständighet i kritisk reflektion ökar. Studenterna tränas även i att bedöma andras arbeten och i att kommunicera bedömningen. Denna förmåga ser lärosätet som viktig för såväl utvecklingen av yrkesverksamheten som för kunskapsutvecklingen inom läraryrket, något som bedömargruppen håller med om. Det är dock något oklart hur detta examineras, men utbildnigen nämner övningar och redovisningar i grupp i självvärderingen. Intervjuerna förtydligade variationen av examinerande uppgifter inom framförallt svenska och matematik för respektive inriktning och hur dessa kopplas till förväntade studieresultat och examensmål.

Lärosätet framhåller i självvärderingen VFU-kurser som verktyg för att ytterligare stärka studenternas förmåga att reflektera kring utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Lärosätet menar att studenterna stimuleras till kritisk reflektion genom att de får sina teoretiska kunskaper om skolan och läraryrket antingen ifrågasatta eller bekräftade i mötet med skolans vardag. Bedömargruppen menar att det av det samlade underlaget framgår att lärosätet genomgående i utbildningen möjliggör för studenterna att uppnå målet och att flera olika inslag kan bidra till ett gemensamt lärande för lärosäten i Sverige. Ett exempel är hur utbildningen prioriterar internationaliseringsarbetet.

Lärosätet framhåller internationella utbyten under kortare eller längre perioder som en viktig del i utbildningen för att studenterna ska lära sig att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter. Här erbjuder utbildningen "fönster" för studenterna då det är möjligt att resa ut på kortare eller längre tid. Lärosätet menar att även andra former av internationellt utbyte som studenterna har tillgång till i utbildningen är ytterligare en styrka. Som ett exempel lyfter lärosätet fram i självvärderingen för årskurs 4-6 att utbytesstudenter berikar utbildningen eftersom nya perspektiv på skola och skolverksamhet ges.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Bedömargruppen menar att det framgår av självvärderingen att lärosätet, genom exempel från flera terminer, olika kurser och arbetssätt, bedriver ett strategiskt arbete med att binda samman ämnesdidaktik med teori och metodik. Bedömargruppen menar också att utbildningen är väl planerad, och personaltillsättningen och samverkan mellan olika lärargrupper stärker intrycket av att studenterna får möjlighet att uppnå målet. En styrka i relation till examensmålet är att utbildningen genomför trepartssamtal under alla VFU-perioder, och ibland får studenterna flera besök. Detta anser bedömargruppen är positivt. I självvärderingen framgår att det i huvudsak är adjungerade lärare som genomför trepartssamtalen, vilket även bekräftades under intervjun. Bedömargruppen menar vidare att självvärderingen visar att progressionen av examensmålet säkerställs, genom att studenterna redan under den första terminen möter övergripande didaktik och ämnesdidaktik som sedermera blir mer detaljerad och krävande. Exempel från UVK, svenska, matematik, specialpedagogik, självständiga arbeten och VFU visar på hur didaktik introduceras på en övergripande nivå i början av utbildningen för att senare bli mer avancerad och inriktad på ämnesdidaktik. Det är bedömargruppens uppfattning att examinationerna i att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och metodik är varierande och fokuserar på att utveckla studenternas förmåga att planera och genomföra undervisning.

Lärosätet visar i självvärderingen exempel på god progression genom ämnesdidaktiska kurser i svenska, matematik och VFU för att utveckla förmåga att tillämpa ämnesdidaktik och metodik. Under VFU:n får studenterna praktiskt omsätta sina didaktiska färdigheter och använda metodiska verktyg. Lärosätet framhåller digitala verktyg som viktiga inslag i den didaktiska undervisningen, där studenterna får använda bland annat video för att skapa instruktionsfilmer i matematik och "flipped classroom". Bedömargruppen menar att ett gott exempel på en uppgift i utbildningen är att studenterna ska genomföra en "mini-lektion" om cirka 5-10 minuter. Studenten förväntas självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning. Studenten iscensätter en undervisningssituation som spelas in, inför kurskamrater. Studenten får sedan återkoppling från andra studenter på denna undervisningssituation och ska utifrån denna återkoppling utveckla och förbättra undervisningen och genomföra den på nytt. Uppgiften att genomföra en "mini-lektion" i syfte att utveckla den tyder på att studenten får möjlighet att både ta emot och att ge formativ respons samt att studenten också får möjlighet att reflektera kring de didaktiska val som hen har gjort.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Bedömargruppen menar att det framgår av självvärderingen att lärosätet möjliggör för studenterna att uppnå examensmålet. Det framgår också hur relevanta didaktiska teorier, som senare utgör grunden för val av verktyg och metod för undervisning, behandlas och examineras i didaktik- och ämnesdidaktikkurser. Ett exempel som visar på detta är en röd tråd genom kurserna Lärande och utveckling som lägger en didaktisk teoretisk grund. I Matematik I arbetar studenterna med denna kunskap i ryggen och i matematik-didaktisk teori gör de en film som ska kunna användas under en matematiklektion under VFU. I såväl självvärderingen som under intervjun framhåller utbildningen kursen Ledarskap för grundlärare, 10 högskolepoäng, samt VFU i relation till studenternas möjligheter att utveckla färdighet och förmåga till planering och genomförande av undervisning. Bedömargruppen ser en styrka i det sätt kurser kopplas samman. När det gäller progression av didaktiska val och undervisningsmetoder ger lärosätet exempel från ett flertal kurser inom UVK, svenska och matematik. Examinationerna varierar och innehåller både praktiska och teoretiska moment. VFU har en särställning eftersom hela kedjan av planering, genomförande och utvärdering genomförs i praktiken med fokus framförallt på studenternas egen förmåga att genomföra och utvärdera undervisning för att stimulera alla elevers lärande. Studenterna förväntas sedan i trepartssamtalet reflektera över undervisningen och eventuella utvecklingsmöjligheter.

Trots att lärosätet arbetar medvetet med undervisning och utvärdering är utvärderingskunskap något som lärosätet önskar utveckla ytterligare. Bedömargruppen menar att det vore intressant att föra en nationell diskussion kring detta område och om hur lärosäten arbetar på olika sätt för att studenterna ska uppnå målet. Lärosätet önskar också utveckla konkretion och progression inom VFU. Även detta anser bedömargruppen vara intressant att diskutera och att exemplifiera tillsammans med andra lärosäten.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet ser vikten av att dessa begrepp ingår i olika kurser så att de blir belysta utifrån olika perspektiv eftersom de i så hög grad genomsyrar såväl lärarutbildningen som skolan. Bedömargruppen menar att målet täcks in utifrån olika aspekter för alla studenter i utbildningen, vilket är en styrka.

Lärosätet beskriver, med exempel i självvärderingen, hur studenterna övar i att göra bedömningar utifrån relevanta aspekter inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och i valbara kurser inom samhällsorienterande ämnen och naturvetenskap. Detta innebär att alla studenter får möjlighet att värdera och förhålla sig till aktuella samhällsfrågor, etiska aspekter och hållbar utveckling. Dock innebär valet mellan samhällsorienterande ämnen och naturvetenskap för grundlärare årskurs 4-6 att det ger studenterna olika perspektiv på hållbar utveckling beroende på vilken inriktning de läser. Lärosätet bör se över att delmålet hållbar utveckling som helhet beaktas i någon av lärosätets kurser. Bedömargruppen anser att utbildningen säkerställer att målet blir uppfyllt bland annat i ledarskapskursen, genom att studenterna exempelvis ska kunna redogöra för och problematisera begrepp och teorier som diskriminering och kränkande behandling samt redogöra för lärares rättigheter och skyldigheter i juridiska frågor. Bedömargruppens sammanfattande bedömning är att lärosätet erbjuder studenterna möjlighet att uppnå målet i ett flertal kurser och utifrån olika aspekter.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet har en medvetenhet om jämställdhet på ett övergripande plan när det gäller exempelvis rekryteringsfrågor, kursbemanning, kursplaner och kurslitteratur. Arbetet utgår från en jämställdhetsplan som gäller såväl personal som studenter. Lärosätet uppmärksammar ojämn könsfördelning, bland både personal och studenter, och försöker rekrytera fler manliga lärare och locka fler manliga studenter.

Självvärderingen beskriver att jämställdhetsperspektivet ingår i flera kurser och att ett likavillkorsperspektiv ska vara integrerat i undervisningens utformning. Lärosätet ger exempel på kursmål, innehåll och problematiseringar utifrån exempelvis ett historiskt perspektiv på utbildningsval/möjligheter, på lärande i matematik, utifrån diskrimineringsgrunderna etcetera. I flertalet exempel relateras även jämlikhetsfrågor, etnicitet, sexuell läggning och klass. Sammantaget visar underlagen att utbildningens utformning gör det troligt att studenterna uppnår jämställdhetsmålet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att uppföljningen av utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination fungerar väl, något som bedömargruppen håller med om. I självvärderingen beskriver lärosätet inledningsvis hur det använt externa utvärderingar för att genomlysa verksamheten och peka på utvecklingsområden inom utbildningen. Lärosätet genomför kontinuerligt kursvärderingar, egna granskningar av fakulteten och omfattande externa bedömningar. Detta ser bedömargruppen som en styrka. Efter varje avslutad kurs fyller studenterna i individuella kursvärderingar som sedan sammanställs till kursrapporter. Dessa kursrapporter presenterar den ansvariga läraren vid nästa kurstillfälle och informerar studenterna om responsen och vilka åtgärder som lärosätet vidtagit på utbildningen. I de fall lärosätet inte har vidtagit några åtgärder motiveras detta tydligt för studenterna. Numera schemaläggs alla kursvärderingar för att öka svarsfrekvensen. Utifrån självvärderingen framgår att lärosätet årligen genomför en grundlärarkonferens där kurs- och programvärderingar diskuteras. Dessa rutiner synliggjordes ytterligare under intervjun och stärkte bilden av det kollegiala samarbetet mellan Campus Gotland och Campus Blåsenhus. Lärosätet utarbetar därefter särskilda handlingsplaner för att åtgärda de brister som upptäcks. En programkommitté har till uppgift att se till att utbildningen följer examensordningen. Utredningar som görs av programkommittén kommunicerar lärosätet via seminarier och rapporter som visar på behov av förändringar.

Bedömargruppen anser att lärosätet har väl beskrivna och genomarbetade rutiner för uppföljning, åtgärder och återkoppling, samt för att öka deltagandegraden vid kursvärderingar. Bedömargruppen anser även att lärosätets interna och externa granskningar tyder på en ambition att hålla hög kvalitet i utbildningen, samt att genomföra förändringar när det finns motiv för det.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Bedömargruppen noterar att självvärderingen inte innehåller någon analys av kvarvaro år två. Andelen kvarvaro år två ligger något under riksgenomsnittet på 71 procent. Under intervjun framkom att Campus Gotland har tappat fler studenter än väntat och att lärosätet genomför uppföljningsintervjuer vid avhopp. I självvärderingen framkommer att lärosätet anlitar studentcoacher som arbetar med nya studentgrupper under den första terminen för att skapa social gemenskap och för att få nya studenter att trivas och stanna kvar, även om de möter lite motgångar i början. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU) har även ett studenttorg där nya studenter kan få handledning och stöd inför sina kommande studier. På det här sättet försöker lärosätet öka studentstödet för att kunna ge nya studenter bästa möjliga förutsättningar att genomföra sina studier. Enligt självvärderingen vill lärosätet i så stor utsträckning som möjligt verka för att studenterna inte hoppar av sina studier på grund av osäkerhet och rädsla inför universitetsstudier. Detta beskriver lärosätet som en styrka även under intervjuerna.

Under intervjuerna framkom också att studenterna behöver stöttning i sitt skrivande. Lärosätet erbjuder därför en "skrivstrimma" genom programmet för att förbereda studenterna för det självständiga arbetet. Eftersom närvaron i matematikkurserna inte är tillräckligt hög har lärosätet infört diagnoser och obligatoriska moment för att öka godkännandegraden. Lärosätet erbjuder även preparandkurser inför universitetsstudierna och sommarkurser för dem som inte kommer längre i utbildningen.

Utifrån det sammantagna underlaget anser bedömargruppen att lärosätet har strategier för att stötta studenterna och verka för att hen genomför studierna inom planerad studietid. Bedömargruppen saknar dock en analys av kvarvaro år två, och anser att en sådan genomlysning är ett utvecklingsområde som ytterligare kan stärka kvaliteten i utbildningen och öka studenternas möjlighet till delaktighet och engagemang under studietiden.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det av underlagen att måluppfyllelsen är hög. Kopplingen mellan examensmål, aktiviteter och examination är tydligt beskriven och exemplifierad. Underlagen visar att ett vetenskapligt förhållningssätt genomsyrar utbildningen från den första terminen och aktuell och relevant forskning behandlas kontinuerligt. Detta vetenskapliga förhållningssätt att ta sig an kurslitteratur följer med studenterna under hela utbildningen och beskrivs som en vetenskaplig "strimma". Kvantitativa och kvalitativa metoder behandlas genom utbildningen liksom relationen mellan vetenskap och grund och beprövad erfarenhet. Lärosätet har även nyligen genomfört en omorganisation för att stärka vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa metoder i kursen.

Måluppfyllelsen för målen inom kunskapsformen Färdighet och förmåga är hög. Studenterna tränas i ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt, bland annat inom svenska och utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) från den första terminen i utbildningen. Detta ser bedömargruppen som en styrka. Lärosätet framhåller VFU-kurser som verktyg för att ytterligare stärka studenternas förmåga att reflektera kring utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, liksom internationella utbyten. Lärosätet bedriver ett strategiskt arbete med att binda samman ämnesdidaktik med teori och metodik. Examinationerna i att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och metodik är varierande och fokuserar på att utveckla studenternas förmåga att planera och genomföra undervisning. En styrka är att utbildningen genomför trepartssamtal under alla VFU-perioder, och ibland får studenterna flera besök. Det finns en god progression genom ämnesdidaktiska kurser i svenska, matematik och VFU för att utveckla förmåga att tillämpa ämnesdidaktik och metodik. Underlagen visar att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna får en förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning. Relevanta didaktiska teorier, som senare utgör grunden för val av verktyg och metod för undervisning, behandlas och examineras i didaktik- och ämnesdidaktikkurser.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt visar underlagen att utbildningen möjliggör för studenterna att få förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Utbildningen visar på en medvetenhet om jämställdhet avseende rekryteringsfrågor, kursbemanning, kursplaner och kurslitteratur. Underlagen gör det troligt att studenterna uppnår jämställdhetsmålet.

Lärosätet genomför kontinuerligt kursvärderingar, egna granskningar av fakulteten och omfattande externa bedömningar, vilket är en styrka. Resultat presenteras vid nästa kurstillfälle då ansvarig lärare informerar studenterna om responsen och vilka åtgärder som lärosätet vidtagit. Alla kursvärderingar schemaläggs för att öka svarsfrekvensen. Lärosätet genomför årligen en grundlärarkonferens där kurs- och programvärderingar diskuteras. Utifrån det sammantagna underlaget anser bedömargruppen att lärosätet har strategier för att stötta studenterna och verka för att hen genomför studierna inom planerad studietid.