Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Av självvärderingen framgår att den vetenskapliga kompetensen är hög med 84 procent disputerade lärare och flera professorer och docenter. Tre av sju adjunkter genomgår forskarutbildning. Trots en hög andel disputerade lärare är lärosätets bedömning att ytterligare kompetens behövs. Majoriteten av de tillsvidareanställda lärarna har lärarexamen, och cirka hälften av dessa har lärarexamen inom grundskollärarområdet. Eftersom lärartabellen som presenteras för inriktningen årskurs 4-6 är densamma som för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 har bedömargruppen inte kunnat bedöma om det finns tillräcklig specifik kompetens inom 4-6. Vid intervjuerna framkom att föreläsningar och seminarier genomförs av samma lärare på de båda inriktningarna. Lärosätet har påbörjat rekrytering av adjungerade adjunkter som ska dela sin tjänst mellan lärosätet och skolan. Ännu är det för tidigt att se några effekter av satsningen. Stor vikt läggs vid att handledarna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har adekvat handledarutbildning. Enligt avtal mellan lärosätet och skolhuvudmännen ska en handledare ha minst 7,5 poäng i handledarutbildning. I lärosätesintervjun framkom att kravet på handledarutbildning främst gäller på övningsskolor. Ambitionen är dock att alla studenter ska vara knutna till en övningsskola och utbildningsinsatserna beaktas när lärosätet skriver avtal med övningsskolor. Bedömargruppen anser att det är ett nödvändigt krav att samtliga VFU-handledare ska ha handledarutbildning i en VFU-organisation som bygger på att handledare på egen hand bedömer studenternas insatser utan att examinerande lärare är närvarande. Enheten för universitetspedagogik, IKT och lärande ansvarar för lärarnas universitetspedagogiska kompetens i form av föreläsningar, workshops och seminarier. Enheten kan också bidra till större insatser. Som exempel nämner lärosätet att en grupp lärare har fått särskilda resurser för att utveckla kollegial handledning.

Den övervägande delen av lärarna är tillsvidareanställda, vilket bedömargruppen anser ger kontinuitet och kvalitet i utbildningen. Undervisningstiden för enskilda lärare varierar mellan 5 och 70 procent i utbildningen. Det bedömer bedömargruppen ge goda förutsättningar för att skapa en sammanhållen kärna av lärare. Varje anställd har 20 procent kompetensutvecklingstid som ska ägnas åt vetenskaplig eller pedagogisk utveckling. Ett gott exempel på hur lärosätet håller samman forskning och utbildning är sättet lärosätet följer upp kompetensutvecklingsinsatser på, eftersom det är en kompetensutvecklingsansvarig professor som genomför uppföljningen. Bedömargruppen menar också att de treåriga kompetensförsörjningsplanerna för att säkerställa personalen på kort och lång sikt ger stabilitet i lärargruppen.

Bedömningen är att lärosätet har hög kompetens i lärargruppen. En jämförelsevis hög andel disputerade lärare och en stor andel lärare med professionsrelevant kompetens gör att den sammantagna kompetensen står i proportion till utbildningens volym och innehåll. Långsiktiga kompetensförsörjningsplaner skapar kontinuitet i lärarlagen. Bedömargruppen saknar dock en särskild beskrivning av den kompetens som är specifik för inriktningen årskurs 4-6.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet har avsatt 100 miljoner kronor under åren 2017-2022 för att utveckla det som benämns som framtidens lärarutbildning. En sådan utbildning ska locka motiverade studenter som genom utbildningen ska få bästa kompetens inom på ämneskunskaper, professionsverktyg och ledarskap. Några av de delprojekt som har identifierats inom ramen för projektet Framtidens lärarutbildning är beslutade och har fått fastställda datum för genomförande, men de allra flesta utvecklingsprojekten hänförs i självvärderingen till det kontinuerliga mål- och progressionsarbetet. Utbildningen har tagit fram en forskningsstrategi för att stärka professionsforskningen. Behoven har identifierats med hjälp av olika genomlysningar av lärarutbildningen och nationella dokument. Det framgår av självvärderingen att majoriteten av de undervisande lärarna är aktiva i någon av de forskningsmiljöer som är relevanta för lärarutbildningen och som finns vid lärosätet. Det finns tre forskningsprofiler som har i uppdrag att stärka lärarutbildningens forskningsanknytning: Bedömning och utvärdering, Hållbar utveckling samt Kommunikation och lärande. Dessa profiler ska öka kontaktytorna interna forskare emellan och mellan forskare och regionens skolverksamhet. Av intervjun med lärare och ledning framkom att dessa miljöer inte är fullt etablerade ännu. Enligt självvärderingen garanteras den professionsanknutna miljön genom samverkan med skolhuvudmän i regionen i samband med kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Det regionala utvecklingscentrumet (RUC) samordnar didaktiska nätverk där flera av lärosätets lärare undervisar. Dessutom finns särskilda samverkansprojekt med syfte att utveckla skolans praktik.

Det råder ett nära samband mellan forskning och utbildning på det sättet att majoriteten av de forskande lärarna ingår i grundutbildningen. Det finns en relevant vetenskaplig miljö som majoriteten av de undervisande lärarna deltar i, vilket ger goda förutsättningar för att studenterna ska få ta del av aktuell forskning vid lärosätet. Dock framkom det vid intervjuerna att studenterna är av en annan uppfattning. Bedömargruppen anser att det finns ett utvecklingsbehov när det gäller studenternas möjligheter att ta del av forskningen, till exempel i olika former av aktiviteter och seminarier. Studenterna har svårt att ge exempel på inslag i utbildningen som specifikt är relaterade till forskning som bedrivs på lärosätet. Av självvärderingen framgår också att det finns behov av ytterligare forskning med relevans för inriktningen årskurs 4-6, vilket bedömargruppen instämmer i.

Bedömargruppens bedömning är att utbildningen är forsknings- och professionsanknuten. Majoriteten av lärarna ingår i någon av de forskningsmiljöer som är relevanta för lärarutbildningen och som finns vid lärosätet. Utbildningen har etablerat forskningsprofiler som ytterligare ska förstärka forskningen. Den professionsinriktade miljön är främst knuten till övningsskolor. Därutöver finns flera arenor för praktiknära forskning och didaktiska nätverk.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Lärarkompetensen är hög på lärosätet med en övervägande del disputerade lärare. Majoriteten av lärarna har lärarexamen. I självvärderingen diskuteras inte den specifika kompetens som krävs för att undervisa lärarstudenter med inriktning årskurs 4-6. Treåriga kompetensutvecklingsplaner garanterar kontinuitet och därmed kvalitet i utbildningen. Det finns en enhet för universitetspedagogik, informations- och kommunikationsteknik (IKT) och lärande som kan förstärka lärarnas kompetens inom det universitetspedagogiska området. Det finns en ambition att samtliga handledare ska ha särskild handledarutbildning, men bedömargruppen menar att det målet inte är uppnått ännu.

Även utbildningsmiljön är av hög kvalitet. Ett flertal forskningsmiljöer som är relevanta för lärarutbildningen är etablerade sedan länge. För att ytterligare förstärka forskningsanknytningen har lärosätet bildat särskilda tvärdidaktiska profiler. Lärosätet ser behov av mer forskning med relevans för årskurs 4-6, vilket bedömargruppen instämmer i. Den professionsinriktade miljön säkerställs främst genom den verksamhetsförlagda utbildningen. Där finns väletablerade didaktiska nätverk och ett övningsskoleprojekt som inom den närmaste tiden kommer att vara fullt utbyggt. Bedömargruppen anser att det finns ett behov av att utveckla studenternas möjligheter att ta del av forskningen, till exempel i olika former av aktiviteter och seminarier.