Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att lärosätet erbjuder en bred generell ämnesgrund där studenterna under de inledande kurserna främst fördjupar sig kunskapsmässigt, för att sedan längre fram i utbildningen kunna analysera, kritiskt granska och tillämpa relevant ämnesinnehåll. Den specifika ämneskunskap som krävs för att undervisa i årskurserna 4-6 är inte tydligt framskriven i självvärderingen. Självvärderingen har i princip samma innehåll som självvärderingen för inriktning förskoleklass och årskurs 1-3. Det framgick vid intervjuerna att det sker en samläsning mellan inriktningarna förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6, med gemensamma föreläsningar och mer inriktningsspecifika examinationsuppgifter. Vid en granskning av kursplanerna i svenska och matematik för de båda inriktningarna konstaterar bedömargruppen att skillnaderna är marginella. För kursen Svenska I är nio av tio mål desamma. För inriktningen årskurs 4-6 är det specifika målet "grundläggande kunskap om de nordiska språkens släktskap" medan det för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 är "kunskap om hur barn erövrar skriftspråk". Det huvudsakliga innehållet skiljer sig åt genom att kunskaperna ska tillämpas på elevtexter från årskurs 4-6 respektive förskoleklass och årskurs 1-3. Kurslitteraturen är densamma, förutom extra litteratur i inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 som handlar om att erövra specifik skriftspråket. Specifik litteratur i ämnesdidaktik som riktas mot åren 4 -6 saknas. Kursplanerna i matematik är i stort sett likadana sett till mål, innehåll och litteratur. Endast en mening skiljer inriktningarna åt och det är "matematik som är relevant för undervisning i skolans årskurser 4-6" respektive "matematik som är relevant för undervisning i förskoleklass och skolans årskurs 1-3". Lärosätesintervjun övertygar inte bedömarna om att studenterna får tillräckligt specifika ämneskunskaper som krävs för att undervisa i årskurserna 4-6. Det framkommer vidare vid intervjuerna att det också är otydligt för studenterna vilka skillnaderna är mellan de båda inriktningarna. De menar att de borde få legitimation för förskoleklass och årskurs 1-6 eftersom det är så utbildningen är upplagd. Lärosätet har vidtagit vissa åtgärder efter att ha samlat in synpunkter från studenterna. Till exempel sker seminarier separat per inriktning, men det saknas fortfarande specifikt ämnesinnehåll för inriktningen årskurs 4-6. Det finns en väl genomtänkt struktur för var i utbildningen examensmålen ska uppfyllas. I flera fall är det dock liten skillnad mellan examensmål och betygskriterier, vilket gör det svårt att bedöma vilka ämneskunskaper som studenterna ska bedömas utifrån. Ett utvecklingsarbete pågår för att tydligare formulera kursmål och betygskriterier, men det framgår inte av underlagen hur och när detta ska genomföras på ett tydligt sätt. Den sammanvägda bedömningen av självvärderingen, intervjuer och kursplaner är att studenterna inte kan nå det specifika kunskapsdjup som krävs för utbildningen med inriktning mot årskurs 4-6.

Urvalet med självständiga arbeten visar att studenterna som har skrivit arbetena uppfyller kravet på de ämneskunskaper med relevans för det självständiga arbetets innehåll. Det bedömargruppen ifrågasätter gäller den specifika ämnesdidaktiska innehållet i utbildningens upplägg och genomförande som särskilt ska beaktas i årkurserna 4 - 6. Därför blir den sammanvägda bedömningen brist i måluppfyllelsen. För att studenterna ska nå den kunskap som krävs behöver lärosätet säkerställa att blivande lärare för årskurs 4-6 får möjligheter att fördjupa sig i sitt specifika innehållsområde för dessa åldersgrupper.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att examensmålet i sin helhet examineras i slutet av utbildningen, även om studenterna tränas i att skriva på ett vetenskapligt sätt redan under de inledande kurserna. Under den tredje kursen i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) under termin 6 ska studenterna kunna redogöra för vetenskapsteoretiska begrepp samt kunna förklara vad som utmärker kvalitativa och kvantitativa metoder och vilken typ av kunskap de ger. I den avslutande UVK-kursen under termin 8 examineras målet i sin helhet i delkursen Vetenskapsteori och forskningsmetod. Därefter skriver studenterna sitt självständiga arbete. I det självständiga arbetet ska de kunna välja relevant metod och föra resonemang om metodens räckvidd. I den avslutande UVK-kursen och i det självständiga arbetet ska studenterna också kunna problematisera och visa relationen mellan vetenskapligt producerad kunskap och kunskap som utvecklas genom beprövad erfarenhet. Examinationerna är yrkesorienterade, vilket innebär att de efterliknar den typ av uppgifter som studenterna sedan kommer att utföra som yrkesverksamma. Undervisningen är varierande med föreläsningar, seminarier och workshops. Examinationen sker både individuellt och i grupp. Kamratbedömning används med stöd av betygskriterier.

Beskrivningen av hur examinationen går till är otydlig och det saknas tydlig länkning mellan innehåll och examination. Å ena sidan är målet levande genom hela utbildningen, å andra sidan sker examinationen främst under termin 6 och termin 8. Av lärosätets analys framgår att det är liten skillnad mellan kursmål och betygskriterier, vilket försvårar för studenterna att förstå vad som krävs under kurserna som behandlar vetenskapsteori och metodfrågor. Bedömargruppens uppfattning är att utbildningens utformning och genomförande inte behandlar vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa metoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på ett tillfredsställande sätt. Bedömargruppen anser att utbildningens målformuleringar och betygskriterier vid examination av metodkunskap och vetenskapsteori är bristfälliga.

Två tredjedelar av de granskade självständiga arbetena visar på brister i måluppfyllelse. Genomgående handlar kritiken om bristande metodreflektion, avsaknad av vetenskapligt förhållningssätt samt avsaknad av reflektion över vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet. Bedömargruppen är kritisk till att självständiga arbeten fördelas på ett sådant sätt att handledarbrist kan uppkomma. De svagheter som framkom i de självständiga arbetena ligger i linje med de svagheter som bedömargruppen har identifierat utifrån självvärderingen. Även om studenterna tränas i att skriva vetenskapliga texter från första till sista terminen examineras kunskaperna först i de avslutande kurserna. Bristande tydlighet i betygskriterierna kan bidra till att studenterna har svårt att bedöma vad de ska kunna. Bedömargruppens bedömning är att lärosätet inte kan säkerställa att studenterna kan nå målet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Det framgår av självvärderingen att förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter examineras genom hela utbildningen. Dock sker detta särskilt i det självständiga arbetet, där examinationen av "fördjupad förmåga" sker på avancerad nivå. Innehållet i de självständiga arbetena är av den karaktären att de har hög yrkesrelevans. Måluppfyllelsen exemplifieras i självvärderingen med den andra kursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och med självständigt arbete i matematik. Under UVK-kursen ska studenterna identifiera ett utvärderingsobjekt på en skola, och efter utvärderingen ska de arbeta fram en utvärderingsrapport. Uppgiften som helhet ska bidra till skolans systematiska kvalitetsarbete. Bedömningen är att uppgiften på ett utmärkt sätt fångar målets olika aspekter och gör det troligt att studenterna når målet. I det självständiga arbetet i matematik ska studenterna formulera och undersöka en forskningsfråga som är relevant för lärarprofessionen. Även om det självständiga arbetet i matematik är en litteraturstudie är bedömningen att det bidrar till att utveckla yrkespraktiken.

Under de kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) där studenterna genomför explorativa undersökningar bidrar studenterna till att utveckla yrkesverksamheten. Det finns en länkning mellan kursmål, innehåll, examination och betygskriterier, men länkningskedjan är formulerad på en abstrakt nivå. Bedömargruppen menar att så abstrakta målformuleringar kan vara svårt för studenterna att veta vad som krävs för att nå målet. På lärosätet är man medveten om behovet av mer precisa examinationsuppgifter och betygskriterier. Dock finns ingen tydlig handlingsplan för när det ska vara åtgärdat.

Nästan hälften av de självständiga arbetena i urvalet visar på brister i måluppfyllelse. Kritiken handlar främst om avsaknad av kritisk reflektion, svag systematik, avsaknad av problematisering och brister i yrkesrelevansen. Även om det i självvärderingen framgår att studenterna tränas i självständigt och kritiskt tänkande genom hela utbildningen examineras färdigheterna först i de avslutande kurserna. Oprecisa målformuleringar kan göra det svårt för studenterna att förstå vad det innebär att kritiskt och självständigt reflektera över egna och andras erfarenheter. Bedömningen är att utbildningen inte säkerställer att målet uppfylls.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det framgår av underlagen att det sker en samläsning mellan inriktningarna förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6. Självvärderingarna för de båda inriktningarna är i princip identiska. Vid intervjuerna framkommer heller inte något som övertygar bedömarna om att utbildningen har en särskild anpassning mot inriktningen årskurs 4-6 vilket gör det svårt för bedömargruppen att bedöma i vilken mån studenterna vid inriktningen 4-6 når de mål som krävs för att undervisa i årskurs 4-6. Av självvärderingen framgår att förmågan att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och lärandeteorier behandlas kontinuerligt genom hela utbildningen. Under de inledande kurserna ska studenterna ha tillämpbar insikt, som i slutet av utbildningen sedan blir att tillämpa kunskapen. Begreppet metodik nämns inte, vilket kommenteras i självvärderingen med att metodiken ingår i ämnesdidaktiken. Enligt självvärderingen ska kursplanerna "uppdateras" när det gäller metodikens ställning. Någon tydlig plan för när det ska göras beskrivs inte. Bedömargruppen ser positivt på att de ämneskunskaper som behandlas under den högskoleförlagda utbildningen sedan bearbetas i undervisningen under de verksamhetsförlagda kurserna.

I självvärderingen exemplifieras målet med hjälp av kurser i matematikdidaktik och svenskämnets didaktik. Bedömargruppen har granskat kursplaner i svenska och matematik eftersom självvärderingen är otydlig när det gäller krav på ämnesdidaktiska kunskaper som är specifika för inriktning årskurs 4-6, och eftersom detta heller inte tydliggjordes vid intervjuerna. Kursplanen i Svenska I är i princip densamma för de båda inriktningarna sett till mål, innehåll och kurslitteratur.. Matematikkurserna är exakt lika för de båda inriktningarna vad gäller mål, innehåll och litteratur. Även här saknas litteratur som specifikt pekar ut ämnesdidaktiskt innehåll för inriktningen årskurs 4-6. I intervjuerna kunde inte lärare och ledning styrka att studenter med inriktningen årskurs 4-6 får tillräckligt med specifika kunskaper. Därför gör bedömargruppen bedömningen att studenterna inte erbjuds tillräcklig kunskap och uppnår därmed inte förmågan att tillämpa sådan ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för yrkesutövningen . Bedömargruppen vill understryka att lärosätet med nödvändighet måste tydligt särskilja vad som gäller för årskurs 4-6 i innehåll, examination och betygskriterier. Den otydlighet som råder är inte acceptabel för studenterna.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Det framgår av självvärderingen att detta mål främst examineras under kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Det är under dessa kurser som studenterna planerar och genomför undervisning tillsammans med andra. Progressionen i att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen sker genom att studenterna till en början tillsammans med andra och bara i viss mån självständigt tar ansvar för undervisningsprocessen. I slutet av utbildningen ska studenterna mer självständigt kunna kritiskt granska sin egen och andras undervisning. Betoningen på den enskilda elevens lärande blir särskilt tydligt i de specialpedagogiska kurserna.

Måluppfyllelsen exemplifieras med kurser i matematik och svenska. Kursmålen är i princip desamma som examensmålen, och innehåll, examination och betygskriterier är abstrakt formulerade. Bedömargruppen menar att så otydliga formuleringar gör det svårt för studenterna att veta vilken självständighet som krävs under VFU-kurserna. Av självvärderingen framgår att lärosätet är självkritiskt till den bristande differentiering som råder mellan examensmål och kursmålen. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att kraven måste förtydligas i de aktuella kursplanerna.

Av självvärdering och intervjuer framgår att det är handledarna som skriver underlaget för examinationen. Hur examinationen under VFU-kurserna går till togs upp i samtliga intervjuer. Ledningen och lärarna menar att ambitionen är att samtliga studenter ska genomföra sina VFU-kurser på en övningsskola med handledare som har minst 7,5 högskolepoäng i handledarutbildning. En tregradig betygsskala gäller för VFU-kurserna (underkänt, godkänt, väl godkänt). Lärare från lärosätet besöker övningsskolorna för att i seminarieform träffa handledare och studenter, det som i självvärderingen benämns student- och handledarseminarium. Något besök hos enskilda studenter förekommer inte med motiveringen att ett enstaka besök från universitetsläraren inte gör studenternas insatser rättvisa. Lärarna och ledningen menar att en välutbildad handledare är den som bäst kan bedöma studenternas förmåga att planera, leda och utvärdera sin undervisning. Bedömargruppen delar uppfattningen att en välutbildad handledare som ingår i en struktur med nära samarbete mellan skola och lärosäte kan ge god kvalitet i bedömningen av studenternas insatser. Av intervjuerna framgår dock att det system som ska garantera kvalitet i handledarnas bedömningar ännu inte är på plats, och flera studenter gör sin VFU på skolor utanför övningsskoleprojektet. Det gör att vissa studenter bedöms av handledare som saknar handledarutbildning. En VFU-organisation som bygger på att handledare på egen hand bedömer studenternas insatser utan att examinerande lärare är närvarande behöver någon form av kvalitetsgaranti. Bedömargruppen menar att den kvalitetsgarantin är handledarutbildning. Av intervjuerna framgår att en handledare som saknar utbildning kan sätta betygen underkänd (U) och godkänd (G), men inte väl godkänd (VG). I det fallet menar bedömargruppen att studenternas rättssäkerhet brister. Av intervjuerna framgick att det system som ska garantera kvalitet i handledarnas bedömningar ännu inte är på plats. De förtydliganden som görs vid lärosätesintervjun övertygar inte bedömarna om att det finns rutiner för att garantera att examinationen av samtliga studenter sker på ett rättssäkert sätt.

Lärosätet har utan tvekan höga ambitioner när det gäller VFU-organisationen, men enligt vad bedömargruppen erfar har man ännu inte nått målet att samtliga studenter ska tillhöra en övningsskola med välutbildade handledare. Det är lärosätet som ansvarar för en rättssäker examination. Eftersom vissa av de handledare som skriver det underlag som examinerande lärare ska fatta sitt beslut på saknar tillräcklig kompetens finns en risk att studenterna inte blir bedömda på ett rättssäkert sätt.

Under lärosätesintervjun lyfte bedömargruppen frågan om det är tillräckligt med minst fyra lektioner sammanhängande undervisningstid under den sista VFU-kursen. Lärarna och ledningen menar att fyra lektioner är en minimigräns. Även om det är en minimigräns menar bedömargruppen att den ger fel signal till studenterna. Att gå från att ena dagen ha hållit en undervisningssekvens på fyra lektioner till att handha en klass under veckans samtliga lektioner verkar enligt bedömargruppen vara oöverstigligt. Bedömargruppen menar att fyra lektioner är ett alldeles för lågt ställt krav.

Lärosätet håller på att utveckla ett robust och rättssäkert system för bedömning av studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen, men det finns ingen tillräcklig handlingsplan för när detta system ska gälla samtliga studenter. Som systemet är utformat i dagsläget är det inte tillräckligt rättssäkert. Dessutom menar bedömargruppen att kravnivån under den sista VFU-kursen är för lågt ställd.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Progressionen börjar i värdegrundsfrågor, demokrati och mänskliga rättigheter. Det uppfattar bedömargruppen som en relevant startpunkt eftersom dessa frågor utgör grunden i skolans praktik. Samhälleliga och etiska aspekter examineras främst under den första terminens kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen, och då med mänskliga rättigheter, barns rättigheter och hållbar utveckling i fokus. I svenska lyfts litteraturens betydelse för ett mångkulturellt och demokratiskt samhälle. Senare i utbildningen läggs fokus på de vetenskapliga aspekterna. Av självvärderingen framgår att lärosätet har noterat problem med bedömningen av vetenskapliga aspekter och med bedömningen av hållbar utveckling. Enligt självvärderingen pågår ett utvecklingsarbete för att åtgärda progressionen i bedömningen av vetenskapligt förhållningssätt, och för att hållbar utveckling ska examineras utifrån på social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i en av de obligatoriska kurserna. Intervjuerna bekräftade de förbättringsförslag som beskrivs i självvärderingen på ett sådant sätt att bedömargruppen övertygas om att samtliga delmål - relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling - examineras på ett rimligt sätt. Bedömargruppen noterar vidare att det finns en särskild forskningsprofil på lärosätet inom hållbar utveckling som borde få ett större genomslag i utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Utbildningens innehåll beaktar, kommunicerar och förankrar tydligt ett jämställdhetsperspektiv och flera kurser har lärandemål som helt eller delvis berör jämställdhet. Under några kurser behandlas jämställdhet utan att det examineras. I svenska analyserar studenterna barnlitteratur och läromedel utifrån könsperspektiv, genusperspektiv och normkritiskt perspektiv. Under den specialpedagogiska kursen ska studenterna kunna beakta jämställdhet ur ett inkluderingsperspektiv. Studenternas förmåga att beakta ett jämställdhetsperspektiv examineras också i pedagogiska situationer under de verksamhetsförlagda kurserna. Bedömargruppen ser positivt på att jämställdhetsperspektivet inte bara beaktas i teorikurser utan att studenterna också under kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen lär sig att beakta jämställdhetsperspektiv i skolans pedagogiska praktik.

Utbildningen strävar efter ett jämställt urval av kurslitteratur och lyckas överlag bra med det. När det gäller svenskämnets kurslitteratur är jämställdhet svårt att uppnå eftersom de flesta forskare inom literacy och didaktik är kvinnor. Studentgruppen har inte en jämn fördelning mellan könen, men när det är möjligt försöker lärosätet hitta konstruktiva gruppindelningar där män som underrepresenterat kön kan ingå i en grupp där ytterligare någon man ingår. Lärarna har en relativt jämn könsfördelning, men bland docenter och professorer är andelen män högre. I handlingsplanen för jämställdhetsintegrering har lärosätet särskilt uppmärksammat underrepresenterat kön bland professorer. Lärosätet ordnar också kurser för lärare för att de innehållsligt ska bli säkrare på jämställdhetsfrågor. Bedömningen är att lärosätet har ett systematiskt jämställdhetsarbete som kommer studenterna på lärarutbildningen väl till godo.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det kvalitetssäkringssystem som beskrivs i självvärderingen framstår som systematiskt och robust. Svagheten i kvalitetsarbetet är att delar av det som beskrivs inte är genomfört. Flera av insatserna beskrivs i termer av att "diskussioner pågår" och att "arbete håller på att tas fram". Arbetet sker på övergripande nivå via en speciell lärarutbildningsnämnd (LUN) som ansvarar för de grundläggande förutsättningarna för både utbildningsvetenskaplig forskning och för lärarutbildningen. På programnivå drivs utvecklingsarbetet och kvalitetssäkringen av en programansvarig tillsammans med dels en programgrupp, dels ett programråd där även studenter och arbetslivsrepresentanter ingår. Programgruppen sammanställer kommentarer och reflektioner från studenter och arbetslivsrepresentanter i en programrapport. Föredömligt nog får sedan samtliga intressenter ta del av rapporten som underlag för LUN att ta ställning till. Bedömargruppen menar att det är en styrka i kvalitetsarbetet att programansvarig kontinuerligt träffar programansvariga för de övriga lärarutbildningarna och projektledaren för projektet framtidens lärarutbildning. Studenter medverkar i ett antal kurs-, termins- och programvärderingar och enligt självvärderingen avrapporteras resultatet och eventuella ändringar eller åtgärder till studenterna. Studenterna ger dock en annan bild. De menar att återkopplingen är för svag, vilket gör att svarsfrekvensen på utvärderingarna är låg. Den utredning som pågår för att formulera kunskapsmål och tydligare länka dem till examination och betygskriterier kan ses som ett resultat av genomförda utvärderingar.

För att kunna utvecklas mer med hjälp av skolverksamma har utbildningen tagit initiativ till ytterligare utvärderingssamtal med representanter från skolvärlden, vilket bedömargruppen ser som en styrka. Utvecklingsbehov rapporteras och förankras med samtlig personal en gång varje termin, och då diskuterar man också åtgärder. Samtliga ämnen återkopplar vilka förändringar som gjorts till efterföljande års studenter.

Sammanfattningsvis är bedömningen att lärosätet har ett väl utvecklat system för utvärdering och återkoppling dock är flera utvecklingsinsatser ännu på planeringsstadiet. Av självvärderingen framgår att utbildningen gör årliga uppföljningar som fokuserar på utbildningens utveckling. Under vårterminerna genomförs studentdialoger med avgångsstudenter vilket är en styrka. Vartannat år följer man upp utbildningens innehåll och genomförande för att säkerställa att utbildningen stämmer med examensmålen. Bedömargruppen ställer sig frågande till att lärosätet inte har fångat upp att specifika ämneskunskaper saknas för 4-6 i relation till förskoleklass och årskurs 1-3. Bedömargruppen menar att ett utvecklingsområde är hur återkopplingen till studenterna kan förbättras.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet arbetar aktivt för att kvarvaron i utbildningen ska vara så hög som möjligt. Kvarvaron år två har varierat över åren men är nu 91 procent, vilket är 19 procentenheter över riksgenomsnittet. I självvärderingen reflekterar lärosätet över vilka orsaker som kan finnas till den höga kvarvaron. Orsaker som lyfts fram är att kursupplägget förändras utifrån utvärderingar så att det gagnar studenternas lärande, samt att lärosätet har utvecklat centrala stödfunktioner. Specifikt nämns hur universitetet samordnar särskilda insatser för studenter med funktionsnedsättning, till exempel mentor, anteckningsstöd och förlängd terminstid. Studenternas svårigheter med akademiskt skrivande har man bemött med att införa en skrivstödskurs som löper parallellt med den första kursen i den utbildningsvetenskapliga kärnan under termin 1. Det är efter att den kursen infördes som kvarvaron ökade markant. Lärosätet ger också föreläsningar om studieteknik, stress och om hur man kan bli bra på att tala inför andra. Bedömargruppen menar dock att flera av dessa åtgärder också finns på andra lärosäten. Lärosätet skiljer eventuellt ut sig med den studievägledning som är knuten till de institutioner som ingår i lärarutbildningen. Dessa studievägledare arbetar bland annat med studieplanering på kurs- och ämnesnivå vilket bedömargruppen uppfattar som positivt. Bedömargruppen menar att en styrka på lärosätet är att studievägledarna arbetar nära studenterna.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Det framgår av underlagen att det sker en samläsning mellan inriktningarna förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6. Självvärderingarna för de båda inriktningarna är i princip identiska. Vid intervjuerna framkommer heller inte något som övertygar bedömarna om att utbildningen har en särskild anpassning mot inriktning 4-6 vilket i en del lägen försvårar för studenterna att nå vissa av målen. Kursplanemål, examinationsformer som de framträder i kursplanerna är i huvudsak lika för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 och inriktningen årskurs 4-6, förutom att litteraturen i något enstaka fall kan skilja inriktningarna åt. Av intervjuerna framgick att även om kursplanerna är desamma skiljer examinationsuppgifterna sig åt. Bedömargruppen har inte övertygats om att inriktningen årskurs 4-6 erbjuder studenterna de specifika kunskaper som krävs för att de ska bli trygga i sin yrkesroll.

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det av underlagen att måluppfyllelsen är otillräcklig inom båda målen. Utbildningens innehåll och genomförande möjliggör inte för studenterna att få specifika ämneskunskaper och kunskaper om aktuell forskning för årskurs 4-6. Även om studenterna tidigt tränas i att skriva vetenskapliga texter och examineras på innebörden av kvantitativa och kvalitativa metoder visar de granskade självständiga arbetena på allvarliga brister i metodreflektion, vetenskapligt förhållningssätt och reflektion. Det finns därför ett behov av att förtydliga målformuleringar, betygskriterier och examination.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det av underlagen att måluppfyllelsen är otillräcklig för samtliga mål. Måluppfyllelsen brister i förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter. Länkningen mellan kursmål, innehåll, examination och betygskriterier är otydlig och de självständiga arbetena visar på stora brister. Studenterna erbjuds inte tillräcklig kunskap och uppnår därmed uppnår förmågan att tillämpa sådan ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för yrkesutövningen. När det gäller bedömningen av studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen uppfattar bedömargruppen att det råder allvarliga brister i själva bedömningen av studenternas färdigheter. Av intervjuerna framgår att det system som ska garantera kvalitet i handledarnas bedömningar ännu inte är på plats. Flera studenter gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på skolor utanför övningsskoleprojektet. Det gör att vissa studenter bedöms av handledare som saknar handledarutbildning, vilket blir problematiskt i en VFU-organisation som bygger på att handledare på egen hand bedömer studenternas insatser utan närvarande examinerande lärare. Bedömarna anser att det behövs någon form av kvalitetsgaranti såsom handledarutbildning bland handledarna. Lärosätet är i färd med att utveckla ett robust system i samverkan med övningsskolor, men det dröjer innan det nya systemet är på plats.

När det gäller kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt visar underlagen att utbildningen tar upp och successivt examinerar relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt hållbar utveckling på ett adekvat sätt.

Jämställdhetsperspektivet beaktas i utbildningen på flera nivåer. Först och främst examineras studenternas förmåga att beakta ett jämställdhetsperspektiv i skolans praktik. Vidare arbetar lärare i utbildningen aktivt med att integrera det underrepresenterade könet - i det här fallet män - på ett konstruktivt sätt. Dessutom ordnar lärosätet kurser för lärare för att de innehållsligt ska bli säkrare på jämställdhetsfrågor. Lärosätets ledning arbetar med att få en jämnare könsfördelning bland docenter och professorer.

Lärosätet har ett väl fungerande kvalitetssystem med systematisk uppföljning dock är inte det system som beskrivs fullt ut genomfört. Dock finns det mer att önska när det gäller återkoppling till studenterna. Lärosätet arbetar för att studenterna genomför sina studier inom den planerade tiden och har nått goda resultat. Bedömargruppen tror att den specifika studievägledningsfunktionen som finns på institutionsnivå kan vara en bidragande orsak. Lärosätet menar att det främst handlar om stödet i akademiskt skrivande.