Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Utbildningen har enligt självvärderingen en god struktur och ett gott innehåll för det fritidspedagogiska området i kurserna. Det beskrivs i självvärderingen med stöd i kurserna Fritidspedagogikens kunskapsområde, Fritidshemmet som lärandemiljö, Arbetslaget och samverkan för barns lärande samt Barn, böcker och berättande. För ämnesinnehållet (fritidspedagogiska området) visar därmed beskrivningarna på en god kvalitet som studenterna får och examineras i. I ett exempel, från kursen Fritidspedagogikens kunskapsområde, ska studenterna problematisera hur fritidshemmets verksamhet kan stimulera elevers utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid. I seminarieform problematiseras egna erfarenheter i relation till litteraturens innehåll om barns uppväxtvillkor och förutsättningar för lärande inom till exempel närmiljö, nätverk och genusfrågor. En progressionslinje beskrivs i självvärderingen på ett adekvat sätt mellan de ovanstående kurserna som avser både innehållet och examinationen samt att fokusera på ett forskande arbetssätt och ett vetenskapligt förhållningssätt. I självvärderingen är det dock svagt beskrivet hur det i kurserna görs kopplingar till aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete i relation till det fritidspedagogiska området. Vid intervjun förtydligade lärarna att det i flera kurser görs anknytningar på utbildningen till internationella forskningsresultat inom området, delvis eftersom forskningsbasen inom området är svag nationellt. I självvärderingen finns ett exempel från kursen Fritidspedagogikens kunskapsområde där studenterna ska skriva ett vetenskapligt arbete om fritidshemmets uppdrag samt yrkesrollen som lärare i fritidshem. Här bedömer bedömargruppen att det är troligt att studenterna också ska göra kopplingar till relevant forsknings- och utvecklingsarbete. En majoritet av de självständiga arbetena i urvalet håller hög kvalitet i relation till examensmålet för såväl det fritidspedagogiska området som aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Examensmålet täcks enligt självvärderingen in utifrån exempelvis följande kurser: Pedagogiskt ledarskap - förhållningssätt och bemötande, Teorier och metoder inom utbildningsvetenskaplig forskning samt Examensarbete för grundlärare i fritidshem: didaktik. Innehållet som beskrivs i självvärderingen om kursmål, undervisningsinnehåll och examination ser enligt bedömargruppen adekvat ut för såväl vetenskapsteoretiska utgångspunkter, metoder för att samla in och analysera kvalitativa och kvantitativa data samt kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Som exempel beskrivs i självvärderingen att studenterna i den första terminens fyra kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) ska använda grundläggande informationsteknologi (IT) för informationssökning och kommunikation, identifiera olika typer av publikationer med avseende på vetenskaplig kvalitet samt lokalisera dem med hjälp av databassökning utifrån kursspecifika frågor. Vidare ska studenterna analysera observationer med fokus på lärande, hantera vetenskaplig akribi, tolka och förstå statistiska tabeller, kunna göra enklare analyser av kvantitativa data, kritiskt granska vetenskapliga texter inom området beträffande aspekter såsom forskningsfrågor och metod samt planera och genomföra en intervju. Därmed byggs enligt bedömargruppen en progression upp, och i en senare kurs genomför studenterna en enkätundersökning. Detta länkar på ett adekvat sätt över till den sista Examensarbeteskursen.

Undervisningen om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är svagt beskriven i självvärderingen. Det beskrivs att studenterna får en föreläsning om skillnaden mellan forskning och beprövad erfarenhet med fokus på att båda handlar om språkligt formulerade erfarenheter av undervisning. Forskningen beskrivs som att den prövas kritiskt utifrån etablerade vetenskapliga metoder medan beprövad erfarenhet delas genom att formuleras verbalt med andra professionella. Exempel på hur detta examineras är dock otydligt beskrivet.

Hälften av de självständiga arbetena i urvalet har brister i relation till vissa delar av examensmålet. Det är främst för metodologisk och vetenskapsteoretisk medvetenhet som brister framträder. Bedömargruppen bedömer ändå att måluppfyllelsen är på en acceptabel nivå ur ett sammantaget perspektiv. Denna bedömning gör bedömargruppen med anledning av att examensmålet på grundläggande nivå endast avkräver att studenterna ska ha kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Examensmålet uppnås enligt självvärderingen i första hand troligtvis utifrån följande av utbildningens kurser: Kunskap och lärande i fritidshemmet, Demokratins villkor och hållbar utveckling samt Examensarbete för grundlärare i fritidshemspedagogik. Utifrån självvärderingen är det bedömargruppens mening att de kursmål och kursinnehåll som beskrivs (även i relation till det föregående examensmålet) är relevanta samt att examinationsuppgifterna likaså bedöms vara rimliga och variationsrika. I självvärderingen beskrivs även exempel från kursen Teorier och metoder inom utbildningsvetenskaplig forskning där studenterna ska nå fördjupad kunskap om vetenskapliga teorier och metoder. I kursen behandlas bland annat skillnaden mellan vetenskaplig och icke-vetenskaplig litteratur samt vikten av etiska överväganden. Dessutom behandlas klargöranden av utfall av kvalitativ analysteknik genom att förstå vikten av att beskriva alla steg tagna i metoden och analysen för att visa att resultaten är grundade i systematik genom materialet. Skillnaden mellan forskning och beprövad erfarenhet diskuteras också, med fokus på att båda handlar om språkligt formulerade erfarenheter av undervisning. Studenterna får i en uppgift visa på att forskning ska prövas kritiskt utifrån etablerade vetenskapliga metoder, medan beprövad erfarenhet kan delas genom att formuleras verbalt med andra professionella. De flesta av uppgifterna inom ramen för kurserna genomförs enskilt. Majoriteten av de självständiga arbetena i urvalet har hög kvalitet avseende examensmålet och bedömargruppen bedömer därför sammantaget att utbildningen säkerställer studenternas måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Studenterna genomför enligt självvärderingen didaktiska uppgifter för att nå examensmålet. Detta gör utbildningen främst via kurserna Specialpedagogik i fritidshemmet, Arbetslaget och samverkan och Barnkultur och medier. I den förstnämnda kursen finns exempelvis en adekvat case-uppgift som ger studenterna möjlighet att lära sig samt bli examinerade utifrån ett autentiskt undervisningsinnehåll, som de först planerar och genomför inne på högskolan och som sedan examineras i verksamhetsförlagd utbildning. Utifrån de två kurserna Arbetslaget och samverkan (inklusive verksamhetsförlagd utbildning) och Barnkultur och medier beskrivs i självvärderingen hur didaktisk tillämpning och metodik kommer till uttryck, utifrån såväl planering och genomförande som utvärdering av fritidshemspedagogisk verksamhet. Måluppfyllelsen nås med stöd i såväl högskoleförlagd undervisning som i verksamhetsförlagd utbildning, där didaktisk tillämpning enligt bedömargruppen behöver visas i såväl planering av och resonemang om undervisningen som i faktisk undervisningshandling i verksamhetsförlagd utbildning. Ett uppgiftsexempel illustrerar denna progression väl; uppgiften skapar samverkan mellan fritidshem, studenten och högskolan. I första steget samtalar studenten med barn om aktuell barnkultur för att kartlägga nuläget. Syftet är att studenten ska identifiera vilka kulturaktiviteter elever deltar i och vilka tankar eleverna har om dessa. Studenten identifierar sedan tre delar att arbeta vidare med: Barns kultur, barns perspektiv och barnkulturprodukter konkret i verksamhetsförlagd utbildning. Steg två bygger vidare på de samtal som studenten skrivit om i steg ett. Studenten förväntas reflektera över sina egna observationer och knyta samman detta med litteraturen. I steg tre ska studenterna reflektera över och diskutera varandras observationer. Steg fyra är en gruppuppgift och bygger vidare på uppgifterna ett, två och tre, och studenten ska här redovisa tankar och planering kring en lärprocess med utgångspunkt i aktuell barnkultur.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna är det bedömargruppens mening att utbildningens upplägg och genomförande är relevanta samt att examinationsuppgifterna likaså bedöms vara rimliga och variationsrika och säkerställer att studenterna uppnår målet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Utbildningen berör enligt självvärderingen examensmålet inom ramen för i första hand kurserna Pedagogisk dokumentation och utvärdering och Pedagogiskt ledarskap - förhållningssätt och bemötande (inkl. verksamhetsförlagd utbildning). Säkringen av progressionen inom och bedömningen av verksamhetsförlagd utbildning sker genom kursers anpassning till en övergripande matris kallad Verksamhetsförlagd utbildning - fokus och progression, som syftar till att säkerställa examensmålen. Matrisen är uppdelad i tre nivåer och belyser områdena didaktisk kompetens, analys- och reflektionsförmåga samt samarbete och kommunikativ kompetens. Exempel på innehåll och examination finns beskriven utifrån kursen Pedagogisk dokumentation för fritidshemmet. Studenten ska observera sin handledare i verksamhetsförlagd utbildning då denna dokumenterar och utvärderar det pedagogiska arbetet samt ta del av den dokumentation som finns på arbetsplatsen. Vidare ska studenten föra ett samtal med sin handledare om hur dokumentation används för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Studenten ska göra en sammanställning av observationen och samtalet med handledaren där det framgår vilka metoder och material som fritidslärare använder för pedagogisk dokumentation samt hur dessa nyttjas. De ska resonera om vilken hänsyn som är viktig att ta i relation till planering, dokumentation och utvärdering samt reflektera över motstridiga argument angående dokumentation och hur man kan förhålla sig till dessa motstridigheter.

I den andra kursen, som är den sista verksamhetsförlagda kursen i utbildningen, ska studenterna enligt kursinnehållets beskrivning i självvärderingen självständigt visa kunskaper i didaktisk kompetens, samarbetskompetens och kommunikativ kompetens. Enligt bedömargruppen relaterar detta tydligt till examensmålet att planera, genomföra och utvärdera/utveckla undervisning för varje elevs lärande. För att än tydligare se kopplingen till att stödja "varje elevs lärande" i utbildningen hänvisar bedömargruppen till exemplet som beskrivs under det tidigare redovisade examensmålet ovan: "visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik …" inom ramen för kurserna Arbetslaget och samverkan samt Barnkultur och medier där studenterna genomför samtal med barn i verksamheten.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Examensmålet behandlas enligt självvärderingen i följande kurser: Demokratins villkor och hållbar utveckling för fritidshemmet, Grupprocesser och pedagogiskt ledarskap och Specialpedagogik med inriktning mot grundlärare i fritidshem. Det finns flera relevanta uppgifter som anknyter till stora delar av examensmålet. I kursen Demokratins villkor och hållbar utveckling för fritidshemmet förs diskussioner om läraryrkets komplexitet utifrån perspektiv som behandlar genus, etnicitet, klass, makt och jämställdhetsfrågor. I kursen Grupprocesser och pedagogiskt ledarskap behandlas områden såsom kommunikation, konflikter, relationsarbete och kränkande behandling/mobbning i olika slags grupper och miljöer, även virtuella. I kursen får studenterna även diskutera diskrimineringsgrunder. I kursen Specialpedagogik med inriktning mot grundlärare i fritidshem diskuteras och examineras teorier om normalitet, marginalisering samt inkludering och exkludering i nutid och i ett historiskt perspektiv. Barnkonventionens intentioner behandlas utifrån begrepp som trygghet, delaktighet, inflytande och inkludering samt barns perspektiv och barnperspektiv. Studenterna ska utveckla tankar om sitt eget pedagogiska förhållningssätt och i en examinerande uppgift reflektera över hur det kan bidra till ett exkluderande respektive inkluderande av elever i samhälle och skola samt till en hållbar social utveckling.

Det är i de högskoleförlagda kurserna ovan som innehållet i målet läses enligt självvärderingen; examinationerna är muntliga och de skriftliga uppgifterna fokuserar på kunskap och förståelse och inte på den direkta förmågan i det pedagogiska arbetet. Detta är enligt bedömargruppen bara en del av det som lärs ut och examineras i relation till examensmålet. Inom kurser såsom "Fritidshemmet som lärandemiljö" och "Arbetslaget och samverkan för barns lärande" beskrivs hur färdigheter relaterat till målet lärs ut och examineras på utbildningen.

Sammantaget bedömer bedömargruppen att utbildningen säkerställer att studenterna i utbildningen uppnår en förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån de olika perspektiv som examensmålet kräver.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att det vid lärosätet finns en nyss uppdaterad Plan för jämställdhetsintegrering 2017-2019, som ger riktlinjer för jämställdhetsarbetet även på utbildningsnivå. Jämställdhetsarbetet ska vara en integrerad del av verksamheten och ingå i den årliga verksamhetsplaneringen vid varje akademi/avdelning. I planen ingår bland annat att samtliga chefer kommer att genomgå kursen Genus och jämställdhet i den akademiska organisationen. Kurser inom lärarutbildningarna är utformade så att de ska kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv samt bidra till en medvetenhet om de olika diskrimineringsgrunderna som ingår i diskrimineringslagen.

Som exempel på hur jämställdhetsmålet beaktas beskrivs i självvärderingen att i kursen Demokratins villkor och hållbar utveckling får studenterna analysera yrkets komplexitet utifrån perspektiv som bland annat behandlar genus och jämställdhet. I kursen Barnkultur och medier examineras följande mål: problematisera användningen av barnkulturprodukter, barnaktiviteter samt debatten om dessa utifrån köns- och åldersaspekter. Därmed bedömer bedömargruppen att det finns adekvata strategier för jämställdhetsarbete samt ett relevant innehåll i en del av utbildningens kurser.

Utbildningen har påbörjat ett arbete med att öka medvetenheten om genus och jämställdhet genom att utveckla en vägledning för att stödja kursansvariga lärare och examinatorer vid planering och utformande av kurser. Den ska utveckla användandet av ett normkritiskt arbetssätt, utöka förståelsen för vilka hindren för jämställdhet är och därmed vilka upplägg som kan vara verkningsfulla i kursens utformande. Bedömargruppen uppmuntrar ett sådant arbete för att förankra ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det finns enligt självvärderingen en tydlig systematisk strategi för att arbeta med kurs- och programutvärderingar inom utbildningen. Varje kurs utvärderas när de avslutas, och när studenterna läser sin sista termin görs en programutvärdering. Var tredje termin görs en specifik utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen som såväl studenter som handledare besvarar. Specifik utvärdering av verksamhetsförlagd utbildning är enligt bedömargruppen ett bra exempel på en kvalitetssäkringsstrategi som inte är så vanlig vid lärarprogram.

Sammanställning och analys samt återkoppling efter kursutvärderingar utförs av utbildningsledarna och utbildningsledarkollegiet. Ett utvecklingsområde som lyfts fram i självvärderingen är att få ökad svarsfrekvens vid kursutvärderingar. Utbildningen har nyligen implementerat en ny strategi där en studeranderepresentant utses vid kursstarterna som muntligt för fram kursdeltagarnas synpunkter på kursen, vid sidan av det formella websurvey-utvärderingsverktyget.

Ett exempel som lyftes fram vid intervjun med lärarna avseende något som åtgärdats utifrån studenters synpunkter är att det historiska perspektivet och innehållet har minskats med ett par poäng i de två första kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK): Fritidshemmets och skolans organisatoriska och historiska bakgrund och Kunskap och lärande ur ett historiskt och nutida perspektiv med inriktning mot fritidshem. Denna ändring implementerar utbildningen från och med vårterminen 2019.

Bedömargruppen ser ett utvecklingsbehov i att följa upp studenters utvärderingar. En snabb och konkret återkoppling till studenterna är troligen en av de viktigaste faktorerna för att få studenter att vilja delta i kursutvärderingsprocedurer.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det finns i självvärderingen ingen analys av kvarvaron i utbildningen. Det ser bedömargruppen som en brist. Dock har utbildningen initierat ett genomströmningsprojekt under 2017 som förmodligen grundar sig i att man önskar öka kvarvaron. Projektet har fokuserat på studenter med otillräckliga studieresultat från termin ett. . Statistiken visar att kvarvaron år två ligger klart över riksgenomsnittet på 77 procent. Det framgår vidare av självvärderingen att utbildningsledarna vid lärosätet arbetar med en systematisk uppföljning av studenter som har svårigheter att klara kurserna. Den "Individuella studiegången" (ISG) upprättas i form av ett dokument som sedan regelbundet följs upp genom utbildningen. De har fått information om stödfunktioner vid lärosätet via ett mejlutskick. Dessa stödfunktioner är studievägledning, studentombud, skrivarverkstad, våga tala-kurser, studenthälsan samt samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Underlagen visar att studenterna uppnår samtliga mål inom kunskapsformen Kunskap och förståelse.

Utbildningen visar flera goda exempel på studenternas måluppfyllelse för examensmålet om "kunskaper inom det fritidspedagogiska området" och "ämneskunskaper inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete". I relation till examensmålet finns i utbildningen viktiga och adekvata moment, där framförallt blandningen av uppgifter samt uppföljningen och progressionen av uppgifterna inom såväl högskoleförlagda som verksamhetsförlagda kurser visar på genomtänkta strategier för studenternas lärande. För målet om "att visa kännedom om vetenskapsteori och forskningsmetoder avseende kvalitativa och kvantitativa data" finns det dock brister i metodologisk och vetenskapsteoretisk medvetenhet, som visar sig i de granskade självständiga arbetena.

Underlagen visar att studenterna uppnår samtliga mål inom kunskapsformen Färdighet och förmåga.

För examensmålet om "förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik" visar utbildningen flera goda exempel på studenternas måluppfyllelse. Dessa exempel sätter enligt bedömargruppen starkt fokus på studenternas såväl allmändidaktiska som ämnesdidaktiska och metodiska kompetens. Utbildningens specifika bedömningsmatris som används i verksamhetsförlagda kurser, Verksamhetsförlagd utbildning - fokus och progression, är ett annat gott exempel på hur utbildningen har operationaliserat de didaktiska och metodiska examens- och kursmålen. Tillsammans med starka underlag såsom observationsbesök och trepartssamtal (universitetslärare, handledare och student), som utbildningen använder för att bedöma och examinera i de verksamhetsförlagda kurserna, borgar den enligt bedömargruppen för att måluppfyllelsen säkerställs. Bedömargruppen bedömer att måluppfyllelsen är god för examensmålet "visa förmåga att självständigt och kritiskt systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter och forskningsresultat". För examensmålet "visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning" menar bedömargruppen att det finns goda exempel på kursinnehåll för att säkerställa måluppfyllelse. Även här är det blandningen av kursinnehåll och uppgifter som överlappas mellan högskoleförlagda och verksamhetsförlagda kurser som enligt bedömargruppen säkerställer studenternas förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisning.

Underlagen visar att utbildningens upplägg och genomförande gör det troligt att studenterna uppnår målet inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt. Det finns flera relevanta uppgifter som anknyter till stora delar av examensmålet och utbildningen säkerställer studenternas förmågor.

Enligt bedömargruppen finns det vid utbildningen en tydlig strategi som ger riktlinjer för jämställdhetsarbetet. Dessutom utvecklar utbildningen en vägledning för att stödja kursansvariga lärare och examinatorer vid planering och utformande av kurser. Den ska utveckla användandet av ett normkritiskt arbetssätt samt utöka förståelsen för vilka hindren för jämställdhet är och därmed vilka upplägg som kan vara verkningsfulla i kursens utformande. Jämställdhetsmålet beaktas i flera kurser på ett sätt som gör det troligt att studenterna uppnår målet.

Vid utbildningen finns det enligt bedömargruppen ett gott exempel på uppföljning av verksamhetsförlagda (VFU) kurser. En specifik utvärdering görs av dessa var tredje termin som såväl studenter som VFU-handledare besvarar. Specifik utvärdering av VFU är enligt bedömargruppen ett bra exempel på en kvalitetssäkringsstrategi som inte är så vanlig vid lärarprogram. Ett utvecklingsområde är dock hur utbildningen ska få en ökad svarsfrekvens vid alla de webbaserade skriftliga formella kurs- och terminsutvärderingarna som kontinuerligt görs. Här har utbildningen en strategi för att öka deltagandet genom att utse en studeranderepresentant vid varje kurs som ska bidra med synpunkter muntligt som komplement till de skriftliga.