Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Samlat omdöme Grundlärarexamen, inriktning fritidshem

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Mittuniversitetet
Ämne: Grundlärarexamen III
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms inte vara tillfredsställande.

Sammantaget visar underlagen att bedömningsgrunden personal är otillräcklig. Den vetenskapliga kompetensen brister bland undervisande personal, framför allt inom fritidspedagogik. Den professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen bland personalen är adekvat. Det finns en tillräcklig professionsinriktad och vetenskaplig utbildningsmiljö men däremot bedöms den vetenskapliga miljön som snäv. Sambandet mellan forskning och utbildningen är bristfällig. Forskningen som lärosätet bedriver riktas i flera projekt mot lärmiljön och arbetssätt ur olika perspektiv. En betydande del av projekten utnyttjar de vuxnas perspektiv men inte något är beskrivet om barnens utveckling under den omfattande tid många befinner sig på fritidshemmet. Verksamheten bedrivs inte så att studenterna på ett tydligt och kontinuerligt sätt får ta del av forskningen. Med korta och intensiva veckor på campus uppstår konkurrens mellan schemalagda aktiviteter och risken är att frivilliga moment väljs bort av studenterna.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms inte vara tillfredsställande.

Ett generellt intryck är att lärosätet kan förtydliga kraven i utbildningen och ge mer stegvis träning i vetenskaplig reflektion. Bedömargruppen föreslår ökat fokus på att stärka kunskaper om de yngsta barnen i fritidshemmet liksom att utöka specifika fritidspedagogiska styrkor och utmaningar. Detta medför att samläsningen med övriga utbildningar kan minska. En kritisk aspekt för de digitala lärmiljöerna uppkommer om lärare på universitetet inte använder de lärplattformar som anses centrala. Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen på varierad måluppfyllelse. Utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelsen för ämneskunskaper inom det fritidspedagogiska området och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Mängden pågående samverkansprojekt är en styrka. Vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder är bristfälligt behandlade i de självständiga arbetena. Det finns ett behov av att utveckla en tydligare länkning mellan kursinslag och träning av förmågan att skriva vetenskapligt, att dra slutsatser och diskutera med stöd av vetenskapliga källor. Utbildningen säkerställer inte studenternas måluppfyllelse.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det av underlagen att utbildningen inte möjliggör eller säkerställer att studenterna uppfyller målet att visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. De självständiga arbetena visar på stora brister. De praktiska momenten i utbildningen är adekvata medan tydligheten i den förväntade teoretiska kunskapsutvecklingen är otillräcklig. Kraven för att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik med lämplig metodik för undervisning och aktiviteter på skola och fritidshem bedöms vara för låga och otydliga. Det saknas undervisning i ämnesspecifik didaktik. Målet uppfylls därför inte. Vad gäller studenternas förmåga att både på egen hand och tillsammans med andra planera och genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen visar underlagen att målet inte uppfylls. Utbildningen säkerställer inte att studenterna uppnår målet. Organisationen kring den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har många förtjänster, men bedömningens trepartssamtal blir tveksamma om lärosätets bedömare inte har varit närvarande under lektionerna eller aktiviteterna.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt uppfylls målet även om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen samt en hållbar utveckling, är utvecklingsområden.

Lärosätet presenterar ett antal exempel på hur jämställdhet beaktas i utbildningen men även hur utbildningens upplägg och genomförande gör det troligt att studenterna uppnår målet som berör jämställdhet. Ett utvecklingsbehov är att litteraturens innehåll bör relateras till målet. Redan nu har lärosätet kartlagt om författarna är män eller kvinnor, vilket signalerar en förenklad syn på jämställdhet. Jämställdhet berör fler organisatoriska frågor och processer, vilket är ett utvecklingsområde.

Utbildningen följs systematiskt upp. Flera förändringar har gjorts till följd av uppföljning och återkoppling sker till relevanta intressenter. Svarsfrekvensen är låg men lärosätet har infört årsvisa reflektionsutvärderingar. Förtjänstfullt är att lärosätet ämnar fortsätta arbetet med översyn av examensmål och hur dessa länkas till lärandemål, aktiviteter och examinationer. Bedömargruppen saknar en tydlig sammanhållen strategi för att stötta studenterna och verka för att de genomför studierna inom planerad studietid. Lärosätet borde utreda distansutbildningens utmaningar ytterligare.

Bedömningsområdet Studentperspektiv bedöms vara tillfredsställande.Studenterna får möjlighet till både formellt och informellt inflytande. En brist som bedömargruppen dock finner är att campus-distansmodellen i nuvarande form gör det svårt för studenterna att ta en aktiv roll i det informella inflytandet.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan bedöms vara tillfredställande. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället. Det förekommer en rad olika aktiviteter och samarbetsprojekt mellan utbildningen och regionens skolor och fritidshem. En styrka är kursutbudet och fortbildningen för verksamma fritidspedagoger. Underlagen gör det troligt att utbildningen förbereder studenterna för ett föränderligt arbetsliv.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)