Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripen kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövning.

Det framgår av självvärdering att flera kurser är inriktade mot det fritidspedagogiska området. Vid kursen i utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK 1) får samtliga studenter en uppgift om fritidshemmets uppdrag inklusive att arbeta i arbetslag. Tre fjärdedelar av litteraturen (främst antologier) är fritidspedagogiskt inriktad. Det framgår av underlagen att studenterna förefaller göra merparten av uppgifter i par eller grupp. Grundläggande läs- och skrivutveckling samt dito matematikinlärning sker termin två. Studenterna får t ex öva att granska läromedel i svenska och genomföra matematik-didaktiska aktiviteter samt att analysera elevers lösningar. Individuella examinationer alternativt gruppexaminationer sker under termin två. Termin tre väljer studenterna mellan Bild och Idrott och hälsa. UVK II, termin fyra behandlar ledarskap, relationer, samarbete etc. och inkluderar även specialpedagogik. Fritidspedagogiska perspektiv berör hållbar utveckling, nyanländas lärande, normkritik, barns livsvillkor och genus/jämställdhet. UVK III, termin fem har utomhuspedagogik och den så kallade B-uppsatsen. UVK IV, termin sex möter studenterna vetenskap via diskussioner om en avhandling. En webbtentamen utgör examinationen.

Urvalet av självständiga arbeten visar att litteratur och valda ämnen är inriktade mot det fritidspedagogiska området och majoriteten av arbetena bedömer bedömargruppen ha hög måluppfyllelse. En svaghet enligt bedömargruppen är dock när studenter presenterar informanters uppfattningar om viktiga begrepp utan att diskutera denna information i relation till referenslitteratur. Bedömargruppen anser det viktigt att studenter tydliggör relevansen för utbildningen av det valda syftet i ett självständigt arbete.

Bedömargruppen har gjort bedömningarna utifrån en syntes mellan skriftliga dokument, självständiga arbeten och intervjusvar. Bedömargruppen anser att ämneskunskaperna som lärosätet ger vid utbildningen inom det fritidspedagogiska området är adekvata. Mängden pågående samverkansprojekt är en styrka och kan utnyttjas av lärosätet än mer i undervisningens måluppfyllelse. Ett utvecklingsområde är att inkludera litteratur och föreläsningar som rör elevers inre och sociala utveckling. Viss litteratur berör inte fritidspedagogik.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examinationer, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet i flera kurser endast i begränsad utsträckning behandlar detta examensmål. Inom två kurser täcks dock hela examensmålet in av kursmålen. Den första kursen i utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK I) inkluderar föreläsningar kring vetenskap som teori och produkt. I den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU 1) får studenterna reflektera kring vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De får föreläsningar om kvantitativ metod och de genomför en fältuppgift att konstruera och genomföra en enkät riktad till yrkesverksamma fritidspedagoger som de redovisar i grupp; kriteriet för att bli godkänd är aktivt deltagande. I VFU 2 fyller VFU-handledaren i ett bedömningsformulär som ska återspegla reflektionsförmågan. På campus redovisar studenterna uppgiften de löst och tar med erfarenheter från diskussionen med VFU-handledaren. De lämnar även in en portfolio med reflektioner kring vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Denna examineras.

I tillvalskursen termin tre finns föreläsningar som vilar på vetenskaplig teori och kunskapsutveckling. Termin fyra vid UVK II samt VFU 3 betonas det vetenskapliga förhållningssättet, exempelvis med anknytning till specialpedagogik. Lärosätet använder litteraturseminarier och individuella inlämningar för examination. I handledning med VFU-handledaren återkommer reflektion kring vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det centrala innehållet under UVK IV är vetenskapsteori, kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod, vetenskaplig text samt vetenskapligt arbete. Studenterna går kursen Självständigt arbete parallellt. Lärplattformen Moodle ska stötta studenternas frågor kring vetenskapligt skrivande och tänkande. Studenterna examineras i en webbtentamen i vetenskapsteori. När studenterna skriver sina självständiga arbeten är läraktiviteterna framför allt handledningstillfällen. Alla självständiga arbeten belyses vid seminarier där opponering och försvar ingår. Disputerade seminarieledare gör bedömningen efter att dessa samtalat med handledaren.

Bedömargruppen konstaterar att alla utom ett självständigt arbete genomgående har brister i måluppfyllelsen. Denna svaghet återspeglas i avsaknad av teorier eller vetenskapsteoretisk anknytning. Även där referenserna är relevanta är det sällsynt att studenterna beskriver vilken funktion en vetenskaplig produkt kan tänkas ha. De valda instrumenten är inte metodologiskt övertygande. Enligt bedömargruppen visar de självständiga arbetena en ojämn kvalitet och det finns ett behov av att utveckla en tydligare länkning mellan specifika kursinslag och träning av förmågan att skriva vetenskapligt. Värderingen av reflektion som kan ingå i portfolios eller samtal med VFU-handledare eller läsning av tidigare uppsatser menar bedömargruppen inte är tillräckligt. Lärosätet gör sig beroende av att VFU-handledare på fältet är vetenskapligt skolade och har hunnit få omfattande erfarenheter för måluppfyllelsen. Ett utvecklingsområde vore att strukturerat skriftligt examinera kompetens i hur man kan dra slutsatser och diskutera med stöd av vetenskapliga källor. Detta kan dessutom med fördel appliceras på både kvalitativa och kvantitativa data. Alla examinatorer är disputerade men det är oklart om seminarieledarens bedömning av självständiga arbeten väger tyngre än examinatorns, som även samarbetar med en kursansvarig lärare. Sammantaget rekommenderar bedömargruppen en tydlighet kring lärosätets bedömning av de självständiga arbetena. Underkännande kan vara befogat men det förekommer sällan enligt intervjuerna. Mot bakgrund av att granskade arbeten har omfattande brister gentemot ovan examensmål rekommenderar bedömargruppen en översyn av kursinnehållet så att den förväntade effekten nås när studenterna skriver sitt avslutande självständiga arbete.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Av självvärderingen framgår att uppgifter inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) tar upp fritidshemmets uppdrag och innehåll från olika synvinklar. Härmed övar studenterna sin förmåga i kritiskt förhållningssätt. Detta inkluderar reflektion över fritidshemskontext med hjälp av VFU-handledarens kompetens och erfarenhet. I termin 1 läser studenterna om fritidshemmets uppdrag och en viktig del handlar om föräldrasamarbete. Fältstudien som studenterna genomför ska de analysera med hjälp av forskningslitteratur och styrdokument. I utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) skriver studenterna i en och samma uppgift om ledarskap, lärmiljö, sociala relationer och samarbete. Här behöver studenterna kunna reflektera kring erfarenheter, både egna och andras, vilket de gör i förhållande till litteratur. Ett annat exempel är att studenterna ska kunna läsa textgenren avhandlingar kritiskt. Mötet med aktiva forskare är tänkt att inspirera studenterna men också ge möjlighet till samtal omkring metodfrågor.

Urvalet av de självständiga arbetena visar att majoriteten av studenterna som har skrivit arbetena tar in andras erfarenheter utan att koppla dessa systematiskt till egna erfarenheter. Förmågan att se resultaten i relation till kurslitteratur eller andras forskningsresultat är också bristfällig. Uppfattade skillnader kan finnas mellan respondenter och miljöer men dessa blir inte diskuterade. Det framgår att studenterna inte betonar vilkas erfarenheter som de lyft fram, och bristande färdigheter i att binda samman litteratur med praktiska erfarenheter uppkommer därmed.

Bedömargruppen har gjort bedömningarna utifrån en syntes mellan skriftliga dokument, självständiga arbeten och intervjusvar. Progressionen på VFU-kurserna är ambitiös och adekvat. Ett utvecklingsområde är dock att träna förmågan i att tillvarata forskningsresultat med andras erfarenheter för att väga upp begränsad erfarenhet hos studenterna. De praktiska momenten i utbildningen är fylligt beskrivna medan tydligheten i den förväntade teoretiska kunskapsutvecklingen inte betonas. Att läsa avhandlingsabstrakt är bra, men enligt bedömargruppen inte tillräckligt för att utveckla kritisk färdighet och förmåga att uppfatta relevanta forskningsresultat med bäring på den kommande yrkesrollen. En styrka i de självständiga arbetena är fritidspedagogiska ämnesval. Bedömargruppen rekommenderar dock träning i reflektion över egna och andras erfarenheter samt successiv träning i vetenskapligt hantverk.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det framgår av självvärderingen att olika föreläsningar och uppgifter har koppling till målet. Som exempel ges en läraktivitet som syftar till att träna förmågan att kunna samarbeta med andra lärare, och en fältstudieuppgift som går ut på att kunna samtala med barn om deras sociala liv på fritidshemmet. Under den första terminen ska studenterna även genomföra en pedagogisk planering. Studenterna examineras i relationell och kommunikativ kompetens. VFU-handledaren bedömer studentens didaktiska och ämnesdidaktiska förmåga under VFU 1. Studenterna redovisar genomförda uppgifter i den egna studiegruppen och examineras av kurslärare. Termin två gör studenterna fyra pedagogiska planeringar för fritidshemmet. I kursen Grundlärare i fritidshem ingår praktiska workshops. Här får studenterna arbeta med programvaror och appar för att kunna använda digitala verktyg inom fritidshemmen. Utbildningen uppmärksammar också de didaktiska perspektiven i grundläggande kurser i matematik respektive inom läs- och skrivutveckling. Likaledes finns det didaktiska inslag i tillvalskurserna. Termin fyra ska studenterna göra pedagogiska planeringar för minst fem lektioner inom skolan. Om VFU-handledaren, vilken är bild- eller idrottslärare, bedömer studentens genomförande som godkänt utifrån ledarskap samt didaktisk och ämnesdidaktisk förmåga och lärosätet godkänner detta får studenten behörighet att sätta betyg på eleverna upp till år sex. Termin fem får studenterna visa ökat ansvar för verksamhet och undervisning. Lärosätet beskriver att bedömningsformuläret är likartat för olika ämnen och det fylls i av VFU-handledaren. Examinationsgången på lärosätet är densamma som föregående termin enligt självvärderingen.

Kraven för att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik med lämplig metodik för undervisning och aktiviteter på skola och fritidshem bedömer bedömargruppen vara både otydliga och låga. Bedömargruppen menar att det finns ett behov av att stärka det yrkesspecifika ämneskunnandet med fler inslag i utbildningens innehåll och genomförande. Det saknas undervisning i ämnesspecifik didaktik. Det saknas en tydlig länkning mellan innehåll och examination och det är otydligt hur målet säkerställs genom examination. Progressionen under VFU-perioderna bedömer bedömargruppen som tillräckliga och det är en styrka att studenterna får öva sin didaktiska förmåga i flera praktiska workshops på campus. Sammantaget gör underlagen det inte troligt att studenterna uppnår förmågan att tillämpa den didaktik och ämnesdidaktik som krävs för undervisning och lärande inom området.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Det framgår av självvärderingen att den första VFU-perioden behandlar värdegrunden för skola och fritidshem. Studenterna tränar sina färdigheter i att reflektera samt relationell och kommunikativ förmåga. Den första VFU-perioden behandlar värdegrunden för skola och fritidshem. Nästa period är uppgiften knuten till läs-, skriv- och matematikkurserna. För sin planering får studenterna en mall vilken innefattar dokumentation och aktivitetsutvärdering. Studenterna och VFU-handledare utvärderar de förberedda aktiviteterna som utförts på fritidshemmet. Termin tre läser studenterna sitt valda tillvalsämne Bild alternativt Idrott och hälsa. I ämnet Bild med den examinerande portfolion får studenterna beskriva hur de planerar, leder och utvärderar lektioner och aktiviteter. Termin fyra inleds med VFU 3 hos en bild- eller idrottslärare. VFU-handledaren använder och bedömer planeringsmallen för fem lektioner men den examineras av kurslärare efter redovisning i studentens studiegrupp. Kursen Fritidspedagogiska perspektiv innefattar en intervjuuppgift med fritidspedagoger. Studenterna analyserar svaren med stöd av kurslitteratur. Termin fem är den ena VFU- uppgiften för studenterna att självständigt genomföra ett mindre tema på fritidshemmet. Liksom förut används bedömningsformuläret. Studenterna får föreslå hur lekmiljön kan utvecklas samt följa ett barn och dokumentera den aktuella dagen med text och foto. Uppgiften mynnar ut i ett fiktivt föräldrasamtal. VFU-handledaren deltar i "samtalet" och ger återkoppling. Efter VFU:n skapar studenterna en digital presentation vilken delas av studiegruppen och examineras av kurslärare. Styrdokument och kunskapskrav diskuteras i förhållande till elevarbeten i bild. I idrott möter studenterna utmaningar i bedömning via fallbeskrivningar. Inom UVK 3 ingår föreläsningar exempelvis om individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram liksom en workshop om betyg och bedömning.

Bedömargruppen konstaterar att progressionen för studenterna är vagt formulerad. Beskrivningen över hur examinationen går till är otydlig. Det saknas en tydlig länkning mellan innehåll och examination. Många uppgifter i undervisningen äger relevans men har ett bredare upplägg än de praktiska delarna. Att den teoretiska anknytningen behöver förtydligas medges av lärosätet som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen efterlyser innehåll som säkerställer att varje barns lärande och utveckling uppmärksammas. Organisationen kring VFU:n har många förtjänster, men bedömningens trepartssamtal blir tveksamma i de fall handledaren på lärosätet inte har varit närvarande under lektionerna eller aktiviteterna. Vid risk för underkännande krävs att lärare från lärosätet besöker studenten. Valideringsinstrumentet kan vara tveeggat eftersom det i det enskilda fallet kan innebära att varken VFU-handledare eller lärare från lärosätet bedömt studenten. Den samlade bedömningen är att lärosätet inte säkerställer att studenterna uppnår detta mål.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det framgår av självvärderingen och intervjuerna att vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas i två kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) samt i kursen Fritidspedagogiska perspektiv. I den senare kursen ges både föreläsningar och aktiviteter som beaktar ett flertal aspekter. En aktivitet innefattar exempelvis besök på en skola med i huvudsak utlandsfödda barn, varav flertalet flyktingar. Skolans rektor och fritidspedagog deltar. Normkritiskt förhållningssätt behandlas i en föreläsning av en representant från Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL). Hållbar utveckling inkluderar miljöfrågor och mänskliga rättigheter och behandlas teoretiskt och praktiskt i kursen Fritidspedagogiska perspektiv. En skriftlig uppgift utgår från intervjuer med fritidspedagoger och hur dessa arbetar med hållbar utveckling och mångfald. I UVK I ges en föreläsning där barndomen och barns rättigheter beskrivs historiskt och i nutidsperspektiv. I UVK II tränar studenterna i att bedöma utredningar och åtgärdsprogram bland annat med hänsyn till samhälleliga och etiska aspekter.

Bedömargruppen anser att utbildningens utformning och genomförande gör det troligt att studenterna uppnår målet trots vissa svagheter. Det framgår dock inte av underlagen hur lärosätet examinerar insikter i etiska aspekter, vilket är en svaghet. Bedömargruppen noterar ordvalet "tillräcklig" i flera kriterier i en examinationsuppgift vilket blir subjektivt och svagt formulerat. Kriterier bör inte inbjuda till diskussioner om tolkningen. Lärosätet medger att det finns utrymme för att mer ingående beakta hållbar utveckling. Programarbetslaget kommer att ta in synpunkter och förslag och därefter utveckla måluppfyllelsen, vilket är en styrka. Bedömargruppen rekommenderar ökad tydlighet beträffande hur beskrivna uppgifter examineras. Sammantaget är bedömningen att målet uppfylls även om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen samt en hållbar utveckling, är utvecklingsområden.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet växlar mellan ordvalen jämställdhet och jämlikhet. I utvärderingen ingår dock endast att redogöra för jämställdhet. Det framgår också av självvärderingen att studenterna i undervisningssituationen studerar språk, talutrymme, hierarkier samt öppna och dolda strukturer. Alla lärare har genomfört en fortbildning i jämställdhetsperspektiv vilket kan ses som ett gott exempel. Studenterna möter externa föreläsare från Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RSFL) samt från Kriminellas revansch i samhället (KRIS). Kurslitteraturens författargenus är kartlagt enligt lärosätet. Självvärderingen framhåller att målet som helhet ingår i tre kurser. Inslag som lärosätet presenterar är ett fiktivt föräldramöte där studenterna ska presentera hur de arbetar med genus och jämställdhet. En annan uppgift är en samtalspromenad vilken studenterna ska göra med pojkar respektive flickor. I Grundläggande läs- och skrivutveckling finns en webbföreläsning om olika skriftspråksutveckling med hänsyn till genus. I tillvalskursen Bild berörs olika mediers och digitala miljöers betydelse ur jämställdhetsperspektiv. Även i Idrott och hälsa förväntas studenterna kunna presentera sin förståelse av likvärdig undervisning i ämnet. Termin fyra och fem innefattar jämställdhetsperspektivet. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) förväntas studenterna delvis kartlägga genusperspektivet på sitt fritidshem och under nästa termin förväntas de genomföra uppgifter "med genusglasögon". I självvärderingen nämner lärosätet exempelvis att matematikkursen under termin två i framtiden kommer att ta upp genusaspekter.

Bedömargruppen anser att lärosätet presenterar ett antal exempel på hur jämställdhet beaktas i utbildningen men även hur utbildningens upplägg och genomförande gör det troligt att studenterna uppnår målet som berör jämställdhet. De externa föreläsarnas innehåll beskriver lärosätet knapphändigt. Bedömargruppen rekommenderar att litteraturens innehåll relateras till målet. Redan nu har lärosätet kartlagt om författarna är män eller kvinnor vilket signalerar en förenklad syn på jämställdhet. Jämställdhet berör fler organisatoriska frågor och processer, vilket är ett utvecklingsområde anser bedömargruppen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att programansvarig regelbundet samråder med programarbetslaget, och framför allt med kursansvariga och examinatorer. Dessa möten innefattar ett utbyte av information och eventuell utveckling av utbildningen. Arbetet omfattar att säkra examensmål, progressionsöversyn samt återkoppling till studenter eller de skolor där studenterna gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) för att nämna några exempel. Bland förändringarna nämner lärosätet flytt av VFU-period, stödinsatser och kursplaneförändringar inklusive relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärosätet har varit mån om att närvaron under de campusförlagda veckorna ska vara optimal. En åtgärd som de vidtagit är variation av läraktiviteter och examinationer. Vidare sker en programdialog en gång per termin för att säkerställa kvaliteten i utbildningen och frågor som behandlas är söktryck, genomströmning, kompetensaspekter och programutveckling. Programdialogen är relativt ny och har målet att åstadkomma samverkan mellan program, kollegium och linje.

Lärosätet sammanställer och lägger ut utvärderingar av kurser på Moodle så att både de som genomfört kursen och de som förväntas gå den härnäst kan ta del av resultaten. För VFU-kurser ger lärosätet återkoppling till de kommunala VFU-samordnarna. Svarsfrekvensen på kursvärderingar är låg. Från och med våren 2018 gör lärosätet årsvisa reflektionsutvärderingar. Programansvarig har fått uppdraget att genomföra dessa under lektionstid före sommaruppehållet. Tanken är att ge en återkoppling till studenterna i början av höstterminen. En skillnad jämfört med traditionella utvärderingar är att studenterna uppmuntras att se över sin egen lärprocess under det år som gått. Denna form av utvärderingar kommer lärosätet behandla i det pedagogiska ämneskollegiet och i programarbetslaget. Tanken är att även SAOL (samordningsorganet för lärarutbildning) samt Programrådet ska kunna involveras vid behov.

Den hierarkiska ordningen inom linje respektive kollegium är otydligt beskriven. Bedömargruppen efterlyser därför ett förtydligande av vilka frågor och kvalitetsaspekter som behandlas inom respektive konstellation eller organ. Förtjänstfullt är dock att lärosätet ämnar fortsätta arbetet med översyn av examensmål och hur dessa länkas till lärandemål, aktiviteter och examinationer. Bedömargruppen rekommenderar att de så kallade reflektionsutvärderingarna struktureras ytterligare. Studenter som går sitt sista år kanske inte är motiverade att delge sina tillkortakommanden. Bedömningsformulärens stringens förefaller oklar för bedömargruppen.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Självvärderingen innehåller ingen tydlig analys av kvarvaron år två. Kvarvaron för år två på utbildningen visar enligt statistiken att den ligger något under riksgenomsnittet på 77 procent. Lärosätet har noterat att studenter med utländska namn mer frekvent uteblir vid studiestart vilket det ser över. I självvärderingen nämner lärosätet att vissa studenter inte klarar heltidsstudier och samtidigt arbeta. Av intervjuerna framgår att ju längre bort från Sundsvall studenterna bor desto mer ökar risken för avhopp. Det framgår av underlagen att för studenter med funktionsnedsättning finns det möjlighet att få mentorsstöd, olika hjälpmedel, teckenspråkstolk, skrivtolk med flera individuella arrangemang. Det är också lovvärt att lärosätet har genomfört förbättringar i studentstöd med hjälp av mentorer, studiemanualer och gruppstärkande processer. Huruvida genomströmningen har gagnats av programrevideringar framgår inte av underlagen. Åtgärder som görs är relevanta med bedömargruppen förutser att de kommer att ta lång tid att genomföra. Lärosätet borde utreda distansutbildningens utmaningar ytterligare. Det finns styrkor som omsorg om enskilda i behov av stöd samt stöttning av studenter från studieovana miljöer. Däremot saknar bedömargruppen en tydlig och sammanhållen strategi för att stötta studenterna och verka för att de genomför studierna inom planerad studietid.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Lärosätet har för lärarutbildningarna skapat en examensmålsmatris och avser att komplettera med en progressionsmatris. Båda kan bli en styrka men är i nuläget otydliga. De beskrivna lärandemålen är oftast beskrivna utifrån ett övergripande perspektiv. Fritidshemmets unika verksamhet och funktion är knapphändigt beaktat i självvärderingen. För de aktuella målen är det oftast svårt att uppfatta vad studenterna har för uppdrag under distansveckorna. Lärosätet påtalar att studenterna bedriver heltidsstudier, men veckorna på campus inkluderar en veckodag avsatt för omexaminationer varför aktiviteterna på Campus tunnas ut.

För kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelsen för ämneskunskaper inom det fritidspedagogiska området och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Mängden pågående samverkansprojekt är en styrka. Ett utvecklingsområde är att inkludera litteratur och föreläsningar som rör elevers inre och sociala utveckling. Vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder är bristfälligt behandlade i de självständiga arbetena. Det finns ett behov av att utveckla en tydligare länkning mellan kursinslag och träning av förmågan att skriva vetenskapligt, att dra slutsatser och diskutera med stöd av vetenskapliga källor. Utbildningen säkerställer inte studenternas måluppfyllelse.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det av underlagen att utbildningen inte möjliggör eller säkerställer att studenterna uppfyller målet att visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. De självständiga arbetena visar på stora brister. De praktiska momenten i utbildningen är adekvata medan tydligheten i den förväntade teoretiska kunskapsutvecklingen är otillräcklig. Kraven för att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik med lämplig metodik för undervisning och aktiviteter på skola och fritidshem bedöms vara för låga och otydliga. Det saknas undervisning i ämnesspecifik didaktik. Vad gäller studenternas förmåga att både på egen hand och tillsammans med andra planera och genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen visar underlagen att målet inte uppfylls. Utbildningen säkerställer inte att studenterna uppnår målet.

För måluppfyllelsen av kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt är bedömningen att målet uppfylls även om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen samt en hållbar utveckling, är utvecklingsområden.

Lärosätet presenterar ett antal exempel på hur jämställdhet beaktas i utbildningen men även hur utbildningens upplägg och genomförande gör det troligt att studenterna uppnår målet som berör jämställdhet. Ett utvecklingsbehov är att litteraturens innehåll bör relateras till målet. Redan nu har lärosätet kartlagt om författarna är män eller kvinnor, vilket signalerar en förenklad syn på jämställdhet. Jämställdhet berör fler organisatoriska frågor och processer, vilket är ett utvecklingsområde.

Utbildningen följs systematiskt upp. Flera förändringar har gjorts till följd av uppföljning och återkoppling sker till relevanta intressenter. Svarsfrekvensen är låg men lärosätet har infört årsvisa reflektionsutvärderingar. Förtjänstfullt är att lärosätet ämnar fortsätta arbetet med översyn av examensmål och hur dessa länkas till lärandemål, aktiviteter och examinationer. Bedömargruppen saknar en tydlig sammanhållen strategi för att stötta studenterna och verka för att de genomför studierna inom planerad studietid. Lärosätet borde utreda distansutbildningens utmaningar ytterligare.