Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Det framgår av lärartabellen att totalt undervisar tretton lektorer på utbildningen och två doktorander. Antalet professorer och docenter kopplade till utbildningen är vardera tre. Vidare framgår det av lärartabellen att på utbildningen undervisar 16 adjunkter. Antalet anställda enligt lärartabellen uppgår till 33, och av dessa är knappt hälften disputerade. Det finns ingen disputerad lärare (som har mer än 1 procent tid i aktuell utbildning) inom fritidspedagogik eller didaktik enligt lärartabellen. Bland de tio lärare som har mer än 10 procents undervisningstid på utbildningen är endast tre disputerade (inom Statskunskap och Sport), majoriteten är adjunkter. För övriga lärare är undervisningstiden på utbildningen låg och utgör mellan 4-6 procent. Målsättningen enligt självvärderingen är att disputerade lärare ska undervisa 25 procent på utbildningen. För närvarande ligger lärosätet långt ifrån detta mål. Disputerade lärare medverkar huvudsakligen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och självständigt arbete, medan kurser mot utbildningens inriktning bärs upp av adjunkter med för utbildningen specifik och relevant yrkesutbildning. Examinatorer och seminarieledare är disputerade men handledarkompetensen av självständiga arbeten är oklar. Lärare i utbildningen pekar på professionsbakgrund, t. ex utbildad fritidspedagog. Vid behov lånar utbildningen in specifika kompetenser från det omgivande utbildningsväsendet. Enligt självvärderingen antogs 60 studenter till utbildningen hösten 2018.

Endast två lärare har tidsbegränsade anställningar enligt lärartabellen, vilket borgar för en stabilitet på lång sikt. Kompetensutvecklingstiden har ökat vilket är gynnsamt på kort sikt. Lärarna utbildas inom högskolepedagogik. En styrka är kursutbudet och fortbildningen för verksamma fritidspedagoger. Handledare utanför övningsskolorna har i allmänhet fyra dagars utbildning som handledare. Det framkom vid intervjuerna att de digitala systemen utnyttjas och används av såväl studenter som lärare, men praktikerna och effektiviteten i användandet varierar. Bedömargruppen menar att lärare bör uppmärksammas på att använda de digitala kanalerna på ett likvärdigt sätt.

Bedömningarna har gjorts utifrån en syntes mellan skriftliga dokument och intervjusvar.

Bedömargruppen anser att den professionsrelaterade kompetensen är adekvat men det saknas vetenskaplig kompetens bland undervisande personal inom framför allt fritidspedagogik något som får tydligt genomslag i studenternas måluppfyllelse av målen. Varken självvärderingen eller intervjuerna ger bedömargruppen ett övertygande svar på hur det säkerställs att studenternas samtliga handledare vid sammanställandet av de självständiga arbetena har adekvat vetenskaplig kompetens. Det är en brist att andelen lärare från grundskolan inklusive inriktning specialpedagogik förmodas representera specifik ämnesdidaktisk kompetens som krävs för fritidshem. Bedömargruppen menar att antalet lärare som utgör kärnan i utbildningen och som har vetenskaplig kompetens inte står i proportion till utbildningens volym. Bedömargruppen stöder självvärderingens angivna utvecklingsområde att öka andelen professorer och övriga forskarutbildade lärare i utbildningen, särskilt inom fritidspedagogik. I självvärderingen synliggörs att det finns ett behov av fler disputerade lärare och att lärosätet arbetar för att väga upp de brister som i nuläget präglar utbildningens personalgrupp. Detta arbete menar bedömargruppen är en bra utgångspunkt för att skapa möjligheter att utöka den vetenskapliga kompetensen inom området, men den bedöms dock inte vara tillräcklig för att upprätthålla kvalitet på kort och lång sikt.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö men verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Det framgår av självvärderingen att forskningsgruppen riktad mot fritidspedagogik består av två professorer, en lektor i bild och två adjunkter. Ett forskningsområde är det informella lärandet, ett annat uppföljnings- och utvärderingsforskning inom ramen för specialpedagogik. Ytterligare forskningsområden är organisatoriskt lärande inom privata och offentliga organisationer samt policyimplementering i fritidshemmen. Lärosätet framhåller samverkansprojekt med omkringliggande kommuner. Lärosätet önskar utveckla ökad samverkan med regionens skolor inklusive att praktiknära forskningsresultat ska komma utbildningen tillgodo. I vilken utsträckning studenterna får ta del av forskningsrön framkommer är oklart. I självvärderingen inkluderar lärosätet ett projekt med målet att belysa hur personalen genomför sitt lärandeuppdrag med hänsyn till styrdokument. Ett annat handlar om fritidshemmens lärmiljöer utifrån fritidslärares uppfattningar om dessa. Dessa projekt har resulterat i föreläsningar som lärosätet gett regionalt, nationellt och internationellt.

Utbildningsmiljön för studenterna präglas framför allt av självstudier på distans fyra veckor följt av en vecka på campus. Under distansveckorna finns exempel på grupparbeten som studenterna genomför digitalt. Det framkommer vid intervjuer att studierna och grupparbetena på tre till fyra studenter karaktäriseras av betydande frihet och ett stort eget ansvar. Både studenter och lärare utnyttjar och använder de digitala systemen, men praktikerna och effektiviteten i användandet varierar. Vid intervjuerna framkom att studenterna vid grupparbeten vanligtvis använder Messenger. Campusveckorna innebär stor variation för att åstadkomma attraktivitet och närvaro bland studenterna. Lärare nämner workshops, praktiska moment, skriftliga examinationer och lärarledda aktiviteter men det framkommer inte av underlagen hur studenterna får ta del av den vetenskapliga och professionsrelaterade miljön.

Bedömargruppen har gjort reflektioner med användning av skriftliga dokument och intervjusvar. Det finns en för utbildningen tillräcklig professionsinriktad och vetenskaplig miljö, men den vetenskapliga miljön bedöms som snäv. Sambandet mellan forskning och utbildningen bedöms som bristfällig. Det bedrivs mycket forskning och lärosätet har flera pågående satsningar och projekt. Underlagen övertygar inte bedömargruppen om och hur resultaten faktiskt kommer studenterna till godo. Bedömargruppen efterlyser forskning med fokus på barnen i fritidshemmet. Lärosätet riktar nu olika projekt mot lärmiljön och arbetssätt ur personalperspektiv. Utbildningsmiljön på campusveckorna saknar inslag riktade mot yngre barns lärande och utveckling från ett fritidspedagogiskt didaktiskt eller sociologiskt perspektiv. Ett utvecklingsområde är att fler doktoranders forskningsprojekt blir tydligare kopplade till fritidshemsverksamhet. Ett annat utvecklingsområde är att tydligare stödja föreläsningar så att nya forskningsrön introduceras och blir efterfrågade för att klara uppgifter. Det bör tydliggöras hur studenterna genom olika aktiviteter får ta del av den forskning som bedrivs och på så vis stärka kopplingen mellan forskning och utbildning. Med korta och intensiva veckor på campus uppstår konkurrens mellan schemalagda aktiviteter. Risken är att studenterna väljer bort frivilliga moment. Ett nära samband mellan forskning och utbildning blir problematiskt att upprätthålla.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Sammantaget visar underlagen att bedömningsgrunden personal är otillräcklig. Den professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen bland personalen är adekvat men den vetenskapliga kompetensen brister bland undervisande personal, framför allt inom fritidspedagogik. Det finns en tillräcklig professionsinriktad utbildningsmiljö däremot bedöms den vetenskapliga miljön som snäv och sambandet mellan forskning och utbildningen är bristfällig. Bedömargruppen efterlyser forskning med fokus på barnen i fritidshemmet. Lärosätet riktar nu olika projekt mot lärmiljön och arbetssätt ur personalperspektiv. Utbildningsmiljön saknar inslag riktade mot yngre barns lärande och utveckling från ett fritidspedagogiskt didaktiskt eller sociologiskt perspektiv. Framtida forskningsprojekt kan med fördel riktas mer specifikt mot elevernas fritidspedagogiska erfarenheter och upplevelser och delges studenterna för att höja kvaliteten i utbildningen. Verksamheten bedrivs inte så att studenterna på ett tydligt och kontinuerligt sätt får ta del av forskningen. Med korta och intensiva veckor på campus uppstår konkurrens mellan schemalagda aktiviteter och risken är att frivilliga moment väljs bort av studenterna.