Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Lärarutbildningen utmärks av ett studentnära perspektiv där lärandeaktiviteter dels anpassas efter den studentgrupp som läser vid lärosätet, dels är aktuella ur ett skolperspektiv. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta det högskolepedagogiska greppet att hela utbildningen igenom arbeta med en professionsutvecklingsmatris, där studenterna förflyttar sig från grundnivå via fördjupande nivå till bemyndigande nivå. Studenterna får kontinuerligt under utbildningen reflektera över var de befinner sig på väg mot sin lärarexamen. Dessutom genomsyras utbildningen av den interkulturella profilen som i varje kurs på olika sätt ger studenten olika perspektiv på hur kunskap, normer och värderingar konstrueras över tid och i olika sammanhang. Det framgår också av självvärderingen att lärosätet arbetar aktivt med att regelbundet samla lärarlaget för att diskutera eventuella förändringar, utvecklingsområden och särskilda insatser inom utbildningen. Lärosätet samlar också lärarlaget i planeringsmöten, bedömningsmöten och betygsmöten i samband med kursavslut.

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms som tillfredsställande. Förutsättningarna för att genomföra grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem bedöms som tillfredsställande. Bedömargruppen anser att ett utvecklingsbehov är att anställa fler lärare med professionsutbildning, samt att öka andelen lärare med tillsvidareanställning. Inom forskningsmiljön finns ämneskunniga med konkreta program för professionsnära forskning. De två profilerna interkulturalitet och bildning, som är starkt förankrade på lärosätet, är en styrka för grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem. Vid intervjuerna framkom att dessa profiler genomsyrar samtliga kurser och är ett självklart inslag i examinationsuppgifterna. Detta gäller särskilt profilen interkulturalitet.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms som tillfredsställande. Utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse för samtliga kunskapsformer genom en tydlig länkning mellan lärandeaktiviteter, lärandemål och examinationer. Studenterna vägleds också i en utarbetad progression genom utbildningen med hjälp av en progressionstrappa, som framför allt används i kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). För kunskapsformen Kunskap och förståelse handlar det om att studenterna i början av utbildningen utmanas att beskriva och ringa in professionsrelevanta problemställningar som gäller det informella situationsbaserade lärandet. Detta fritidspedagogikens signum fördjupas sedan med olika perspektiv såsom genus och kultur samt med ämnena bild och musik. Det vetenskapliga förhållningssättet och dess metoder för att undersöka olika fenomen behandlas också kontinuerligt genom utbildningen. I början ligger fokus på studenternas tolkning och skrivande av akademiska texter för att ge extra stöd när studenterna är ovana vid den nya studieformen.

Måluppfyllelsen för kunskapsformen Färdighet och förmåga möjliggörs genom ett kontinuerligt fokus på perspektivtagande genom kurserna, dels i relation till den interkulturella profilen och bildningsprofilen, dels i relation till professionsutvecklingsmatrisen. Studenterna övar på och prövas i att systematisera och tillvarata egna och andras erfarenheter. Utbildningens progression är planerad efter de tre nivåerna grundläggande nivå, fördjupande nivå och bemyndigande nivå som speglar kraven på studentens allt större självständighet. Även när det gäller att uppnå förmågan att tillämpa adekvat didaktik är utbildningen upplagd för att stödja studentens progression och för att studenterna ska kunna aktivt använda det de har lärt sig i tidigare kurser. Examinationerna är dessutom samhällsanknutna och tar exempelvis hänsyn till stora elevgrupper. Studenterna får tidigt i utbildningen ett planeringsverktyg för att kunna planera undervisning och lärandeaktiviteter, och examinationerna är upplagda för att se till att studenterna kan planera, genomföra och utvärdera sin undervisning både i grupp och enskilt.

Också förutsättningarna för måluppfyllelse av kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt är väl underbyggda. Lärarutbildningens interkulturella profil stärker studenternas förutsättningar att nå det här målet. Att undervisningen uttalat belyser spänningsfältet mellan fostran kontra frihet och bevara kulturarv kontra förändra kulturarv visar på en medvetenhet om frågornas komplexitet.

Jämställdhet är en integrerad del och går som en röd tråd genom utbildningen på ett föredömligt sätt. Den interkulturella profilen är också en stödjande grund för hur utbildningen förmedlar och förhåller sig till jämställdhet.

Utbildningen följs upp systematiskt genom kursutvärderingar och interna utvärderingar, och resultaten omsätts i relevanta och genomtänkta åtgärder. Lärosätet och lärarutbildningen har tydligt beskrivit de vägar de har tagit för att utvärdera sin verksamhet, vilka brister och svårigheter de hittat och hur de har arbetat och arbetar nu för att åtgärda bristerna och bemöta svårigheterna. Beskrivningen tyder på genomtänkta åtgärder, vilket också märks i de fall det finns resultat i form av till exempel en ökad genomströmning eller jämnare könsfördelning. Utbildningen har utvecklat arbetssätt och undervisningsaktiviteter för att gå studentgruppen till mötes i att försöka underlätta mötet med akademin. Detta har man gjort med hjälp av tydliga studiemanualer, mer skrivträning och arbete med grupprocesser.

Bedömningsområdet Studentperspektiv bedöms som tillfredsställande. Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningen genom skriftliga utvärderingar, medverkan i programråd, möten med programsamordnare samt informella kontakter. Bedömargruppen anser att lärosätet tar väl vara på studenternas synpunkter och uppslag.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan uppfylls tillfredsställande genom de olika typer av samarbete som finns vis det regionala utvecklingscentrumet och övningsskolorna. Dessutom anordnas temadagar där lärare, forskare och lärarstudenter samlas kring aktuella teman. Utbildningen ger studenterna en beredskap att möta förändringar i arbetslivet.