Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att utbildningen genom sitt innehåll, sin utformning och sitt genomförande möjliggör för studenterna att uppnå målet. Det finns en tydlig, genomtänkt och förankrad progression och en genomarbetad modell för olika nivåer i utbildningen. Vidare finns det adekvata och examinerbara verb i lärandemålen och en för studenten tydligt utformad länkning mellan lärandeaktiviteter och examinationer. Bedömargruppen anser också att utbildningen säkerställer uppfyllandet av examensmålet genom examination. Studenterna vägleds från att i början av utbildningen kunna beskriva och ringa in professionsrelevanta problemställningar till att i takt med utbildningens framskridande i allt högre grad självständigt kunna formulera problemställningar som är tydligt förankrade i olika teoretiska perspektiv. Utbildningen belyser fritidspedagogikens ämnesdidaktiska särart genom leken och det informella situationsbaserade lärandet. Vidare fördjupar utbildningen studenternas lärande med aktuell forskning som grund för kursinnehållet inom områden som genus, kultur, värderingar och etik samt ämnena bild och musik.

Bedömargruppen vill lyfta progressionstrappan som ett gott exempel, eftersom den används kontinuerligt i utbildningen och underlättar bedömningen av kunskaper och förmågor både för studenter och lärare. Uttrycket "bemyndigande" i progressionstrappans sista steg förtydligar också studentens eget ansvar över sin professionskompetens. I examinationsuppgifterna återfinns samhällsaktuella och professionsrelevanta frågor.

Urvalet av självständiga arbeten visar att merparten av studenterna som har skrivit arbetena har kunskaper inom det fritidspedagogiska området, ämneskunskaper och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. I några av de fall där de självständiga arbetena inte visar att målet är uppfyllt är utgångspunkt och frågeställning förankrade i uppsatsskribentens egna erfarenheter. Det innebär att det inte finns någon egentlig fältmetod i arbetena. Essäformen kan också i något fall tänkas bidra till ett jagperspektiv som inte är i samklang med det vetenskapliga förhållningssättet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att utbildningen möjliggör att studenterna kan uppfylla målet. Den vetenskapliga progressionens utformning och genomförande har anpassats till studentgruppen efter bedömningar som framkommit i en utvärdering. Anpassningen består i att man har förstärkt undervisningen på de områden som tidigare var problematiska för studentgruppen. Speciellt fokus har lagts vid att relatera studenternas övning i att tolka och skriva akademiska texter till ett övergripande vetenskapligt förhållningssätt. Som exempel ger lärosätet en seminarieuppgift som steg för steg leder studenten mot att förstå hur en akademisk text konstrueras både som en del av forskningsprocessen och med tanke på läsarvänlighet i relation till kunskapsförmedling. Genom uppgiften får studenterna kännedom om vetenskapsteori. Studenterna introduceras också till empiriska studier och genomför egna studier. En B-uppsatskurs gör relationerna mellan teori och metod tydligare. På den bemyndigande nivån i progressionstrappan prövas studenterna i att självständigt kunna tillämpa begreppen i ett vetenskapligt arbete. Uppföljning av vad som framkom i en utvärdering av det allmänna utbildningsområdet har lett till mer undervisning om, och examinering av, kvantitativa metoder.

Utbildningen förankrar och problematiserar också begreppet beprövad erfarenhet genom att studenterna själva får genomföra mindre undersökningar och ta del av forskning. Här finns en viss skillnad i pedagogiskt tillvägagångssätt mellan erfarenhetsspåret (där studenterna har tre års erfarenhet av yrket eller mer) och det ordinarie spåret, men i stort följer de båda spåren samma studiegång.

Urvalet av självständiga arbeten visar att majoriteten av studenterna som skrivit arbetena uppfyller målet, vilket visar att utbildningen säkerställer att målet uppfylls. Det är tydligt i självvärderingens beskrivningar av examinationsuppgifterna att målet i delar säkerställs successivt redan tidigare i utbildningen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas, visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Bedömargruppen menar att det framgår av självvärderingen att utbildningen genom sin utformning och sitt genomförande möjliggör att studenterna uppnår målet. Undervisningsformerna ger tillfällen för diskussion och reflektion både kring egna erfarenheter från verksamheter och kring erfarenheter beskrivna i akademiska texter. Särskilt i början av utbildningen skriver lärarna tydliga kursmanualer så att studenterna förstår vad som förväntas av dem, exempelvis att vara pålästa inför seminarier och att problematisera kurslitteraturen. Vissa områden behandlas under specifika kurser som till exempel i Läroplansteori, Betyg och bedömning eller Kris- och konflikthantering, där studenterna också ska kunna identifiera adekvata åtgärder.

En styrka är att utbildningen använder sin professionsutvecklingsmatris aktivt genom att studenterna vid kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) måste göra självreflektioner kring sin pågående professionsutveckling i relation till lärandemålen för den aktuella kursen. Den här typen av reflektioner genomförs tillsammans med VFU-handledare minst en gång per vecka, vilket borgar för studenternas kontinuerliga fokus på förmågorna. Den andra delen av målet, att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom området, kan till viss del anses uppfylld genom studenternas pågående personliga professionsutveckling. Självvärderingen ger också flera exempel på hur lärosätet utbildar för generiska kompetenser och ett livslångt lärande. Målet säkerställs alltså successivt, men också specifikt i det självständiga arbetet. Urvalet av självständiga arbeten visar en god måluppfyllelse för majoriteten av arbetena, vilket tyder på att den undervisning som självvärderingen beskriver är av hög kvalitet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det framgår av självvärderingen att utbildningen möjliggör för studenterna att visa förmågan att tillämpa adekvat didaktik från grundläggande nivå till bemyndigande nivå. Det sker genom en progression som också examineras så att studenterna måste återknyta till kunskaper och förmågor de har förvärvat under tidigare kurser. Det sker med en tydlig samhällsförankring genom att studenterna till exempel måste ta hänsyn till stora elevgrupper vid den didaktiska planeringen. Studenternas egna erfarenheter tas också tillvara och problematiseras i examinerande uppgifter i relation till aktuell forskning.

Lärosätet belyser hur målet både undervisas och examineras inom estetiska ämnen och inom det fritidspedagogiska området. Lärosätet beskriver också hur allmändidaktiska frågor och handlingsalternativ lyfts under kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK-kurser), till exempel i relation till ledarskap och grupprocesser. Under den sista VFU-kursen genomför studenterna ett längre projekt om interkulturalitet, genus och normer i fritidshemmet, vilket bland annat förbereder och lär studenterna att arbeta med långa projekt och stora elevgrupper. Sådana längre projekt vill bedömargruppen lyfta som ett gott exempel eftersom de gynnar studenternas utveckling i förhållande till målet. Det didaktiska perspektivet tillämpas genom teoretiska resonemang på utbildningen. Det finns också möjligheter för studenterna att praktiskt tillämpa (det vill säga färdighetsträna) förmågan både i ämneskurser och inom det fritidspedagogiska området. Bedömargruppen menar att utbildningen säkerställer studenternas förmåga genom examination.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Det framgår av självvärderingen att utbildningen genom sin utformning och sitt genomförande möjliggör för studenterna att uppnå målet. Det framgår också att utbildningen säkerställer detta genom examination. Professionsutvecklingsmatrisen som nämnts ovan bidrar till ett konstruktivt genomförande för att nå målet. Matrisen hjälper studenterna att fokusera på det vetenskapliga perspektivet eller den beprövade erfarenheten samtidigt med det didaktiska perspektivet, och inkluderar dessutom det kommunikativa och demokratiska ledarskapet i undervisningen. Målet övas, prövas och slutexamineras i första hand under VFU-kurserna, men de högskoleförlagda kurserna innefattar också par- och grupparbeten där studenterna får öva sig i att gemensamt planera undervisning. Detta är en styrka eftersom studenterna får övning i kollegial samverkan, men också för att de då har de teoretiska ämneskunskaperna aktuella. Studenterna får också redan i början av sin utbildning ett planeringsverktyg som innebär att de ska planera, utföra och utvärdera undervisning. Självvärderingen hänvisar dock till en revidering som resulterat i att den bemyndigande nivån för VFU:n, där målet ska säkerställas i sin helhet, kommer att senareläggas i utbildningen. Syftet är att ge studenterna en bredare teoretisk bas innan kursen genomförs. Det finns kursuppgifter som tar upp varje elevs utveckling, och lärandemålen nämner barns olika intressen, förmågor och behov. Studenterna måste reflektera över barns utveckling och meningsskapande som det sker i olika lärandesituationer.

Självvärderingen uttrycker en önskan om att det ska vara ett krav att VFU-handledarna har gått handledningskurs. Med tanke på att det ligger ett stort ansvar i VFU-handledarnas medverkan i utbildningen anser bedömargruppen att det är ett rimligt krav.

Målet examineras i hög grad genom samtal och studenternas reflekterande, vilket bedömargruppen anser är en svaghet. Endast vid två tillfällen under utbildningen är lärare från lärosätet på besök under studenternas VFU. Det är endast vid dessa två tillfällen som läraren ser studenterna i undervisningssituationen och genomför trepartssamtal. Bedömargruppen rekommenderar fler besök av lärare från lärosätet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det framgår av självvärderingen att utbildningens utformning och genomförande möjliggör för studenterna att få en god insikt i de aspekter som det här målet tar upp. Det framgår också att utformningen, genomförandet och examination säkerställer studenternas förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Bedömargruppen anser att den interkulturella profilen, som både lärarutbildningen och hela lärosätet har, stärker studenternas förutsättningar för att nå det här målet. Undervisningen belyser på ett uttalat sätt spänningsfältet mellan fostran kontra frihet och mellan att bevara kulturarv kontra att förändra kulturarv. Det visar på en medvetenhet om frågornas komplexitet. Studenterna får redan på grundnivå en examinerande uppgift där barns olika förutsättningar ska sättas i relation till begreppet interkulturellt förhållningssätt och till styrdokument. I resten av utbildningen fördjupas sedan detta medan fler aspekter tillkommer, som till exempel specialpedagogiska behov.

Även för det här målet anlägger utbildningen ett historiskt perspektiv. Det är en styrka eftersom perspektivet möjliggör hållbar utveckling genom att studenten når en professionskompetens som inkluderar förståelsen för social konstruktion. Examinationerna i kurser i både den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom den verksamhetsförlagda utbildningen har fokus på studenternas reflekterande över vetenskapliga, etiska och samhälleliga aspekter. Bedömargruppen menar dock att en svaghet är att lärarutbildarna i liten grad (om någon alls) ser studenterna "in action". Självvärderingen visar också att det behövs en kompetenshöjning hos undervisande lärare när det gäller hur målet kan övas och examineras, och att utbildningen håller på att ta fram en vägledning för lärarna.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att utbildningens innehåll, utformning och genomförande beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv. Utbildningens upplägg och genomförande gör det troligt att studenterna uppfyller jämställdhetsmålet. Utbildningen ges i en uttalat interkulturell anda där jämställdhet är en integrerad del och går som en röd tråd genom utbildningen på ett föredömligt sätt. I samband med en särskild jämställdhetssatsning har lärosätet dessutom formulerat tre områden som särskilt viktiga, och därefter sjösatt åtgärder för att förbättra förutsättningarna för jämställdhet. Områdena spänner över allt från rekrytering och interna karriärvägar till studentgruppernas könssammansättning. Åtgärderna innebär generellt att man medvetandegör normer och höjer kunskapsnivån om jämställdhetsfrågor. De mer konkreta åtgärderna innebär till exempel att locka män att söka utbildningen och att stanna kvar för att slutföra utbildningen.

Utbildningens innehåll syftar till att utveckla studenternas interkulturella kompetens, bland annat via olika spänningsfält som relaterar till givet och konstruerat, till allmänmänskligt och individuellt, till universellt och kulturellt etc. Studenterna får också en tydlig struktur för att ta sig an de komplexa frågorna professionellt via tanken om olika typer av lärande (lära om, lära för och lära genom). Den interkulturella profilen är en uttalad styrka i utbildningen, som dessutom förstärks eftersom profilen mot interkulturalitet är parad med tanken om bildning. För att kunna genomföra examinationsuppgifterna måste studenterna rannsaka både sina egna ställningstaganden och de ställningstaganden som finns i styrdokumenten.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Bedömargruppen menar att det framgår av självvärderingen att det finns ett systematiskt och välfungerande arbete för att följa upp utbildningen. Det framgår också att uppföljningens resultat omsätts i adekvata åtgärder. Självvärderingen beskriver på olika ställen hur lärosätet arbetar aktivt för de förbättringar som olika riktade utvärderingar har påkallat. Några av förbättringarna sammanfaller också med strävan att få fler studenter att stanna kvar i utbildningen. Dessa beskrivs nedan i bedömningsgrunden med fokus på genomströmning.

Programsamordnaren är ansvarig för kontinuerliga utvärderingar av utbildningen, och det finns ett system för studenternas kursutvärderingar och terminsutvärderingar. Studenterna får återkoppling via studiewebbens programsida som är öppen för alla programmets studentkullar. För att försöka öka svarsfrekvensen i kursutvärderingarna vill man tydligare markera skillnaden mellan kurs- och terminsutvärderingar. Lärosätet har också använt en enkät för att få riktade svar om större förändringar i utbildningen. Bedömargruppen menar att en svaghet är den låga svarsfrekvensen på kursutvärderingarna.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet har en föredömligt god insikt om att studenterna ska genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Det framgår också att utbildningen i hög grad även verkar för detta utifrån de analyser man har gjort. Utifrån självvärderingens beskrivning verkar inte lärosätet tappa studenternas perspektiv vid något tillfälle. Som nämnts tidigare har man till exempel lagt mer fokus på lärandeaktiviteter kring studenternas egna skrivande. Under den första tiden får studenterna också extra tydliga studiemanualer och de får arbeta med gruppstärkande processer. Studieovana studenter uppmanas begära hjälp från de stödfunktioner som finns på lärosätet centralt, till exempel studieverkstad och bibliotek.

Trots lärosätets goda insatser beskriver lärosätet att otillräckliga förkunskaper hos studentgruppen gör att deras åtgärder inte med säkerhet når "ända fram". Självvärderingen noterar att den ökade genomströmningen under de senaste åren är knuten till en ökad antagning till erfarenhetsspåret, en inriktning med studenter med tre års erfarenhet av yrket eller mer. Trots insatserna ovan råder en fortsatt skev fördelning där avhoppen från det ordinarie spåret relativt sett fortfarande är fler. Det statistiska underlaget visar att andelen kvarvaro på utbildningen år två ligger på samma nivå som i hela landet i stort, det vill säga 77-78 procent.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse för samtliga kunskapsformer. Det sker genom en tydlig länkning mellan lärandeaktiviteter, lärandemål och examinationer. Studenterna vägleds också i en utarbetad progression genom utbildningen med hjälp av en progressionstrappa som framför allt används i kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen.

För kunskapsformen Kunskap och förståelse handlar det om att studenten i början av utbildningen utmanas att beskriva och ringa in professionsrelevanta problemställningar som gäller det informella, situationsbaserade lärandet. Detta fritidspedagogikens signum fördjupas sedan med olika perspektiv såsom genus och kultur samt med ämnena bild och musik. Det vetenskapliga förhållningssättet och dess metoder för att undersöka olika fenomen behandlas också kontinuerligt genom utbildningen. I början ligger fokus på studenternas tolkning och produktion av akademiska texter för att ge extra stöd när studenterna är ovana vid den nya studieformen.

Måluppfyllelsen för kunskapsformen Färdighet och förmåga möjliggörs genom ett kontinuerligt fokus på perspektivtagande genom kurserna, dels i relation till den interkulturella profilen och bildningsprofilen, dels i relation till professionsutvecklingsmatrisen. Studenterna övar på och prövas i att systematisera och tillvarata egna och andras erfarenheter. Utbildningens progression är planerad efter de tre nivåerna grundläggande nivå, fördjupande nivå och bemyndigande nivå, som speglar kraven på studenternas allt större självständighet. Även när det gäller att uppnå förmågan att tillämpa adekvat didaktik är utbildningen upplagd för att stödja studentens progression och för att studenterna aktivt ska kunna använda det de har lärt sig i tidigare kurser. Examinationerna är dessutom samhällsanknutna och tar exempelvis hänsyn till stora elevgrupper. Studenterna får tidigt i utbildningen ett planeringsverktyg för att kunna planera undervisning och lärandeaktiviteter, och examinationerna är upplagda för att se till att studenterna kan planera, genomföra och utvärdera sin undervisning både i grupp och enskilt.

Förutsättningarna för måluppfyllelse av kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt är också väl underbyggda i utbildningen. Som nämnts tidigare stärker lärarutbildningens interkulturella profil studenternas förutsättningar att nå det här målet, och undervisningen belyser på ett uttalat sätt spänningsfältet mellan fostran kontra frihet och bevara kulturarv kontra att förändra kulturarv. Detta visar på en medvetenhet om frågornas komplexitet.

Den interkulturella profilen är också en stödjande grund för hur utbildningen förmedlar och förhåller sig till jämställdhet. Jämställdhet är en integrerad del och går som en röd tråd genom utbildningen på ett föredömligt sätt.

Lärosätet och lärarutbildningen har tydligt beskrivit de vägar de tagit för att utvärdera sin verksamhet, vilka brister och svårigheter de har hittat och hur de har arbetat och arbetar nu för att åtgärda bristerna och bemöta svårigheterna. Beskrivningen tyder på genomtänkta åtgärder, vilket också märks när det finns resultat i form av till exempel en ökad genomströmning eller jämnare könsfördelning. Utbildningen har utvecklat arbetssätt och undervisningsaktiviteter för att gå studentgruppen till mötes i att försöka underlätta mötet med akademin. Detta har man gjort med hjälp av tydliga studiemanualer, mer skrivträning och arbete med grupprocesser.