Bedömningsgrund: Styrdokument (utbildningsplaner och kursplaner)Bedömningsgrund Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

Motivering: Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen. Samtliga kursplaner innehåller beskrivning av undervisning, kurslitteratur/annat lärandematerial och utformning av examination, dock saknas kritisk information i icke-fastställda kursplaner som t ex förkunskapskrav och nivå. Processen för att fastslå, förnya och kvalitetssäkra styrdokumenten beskrivs väl.

Bifogat ansökan finns en utbildningsplan där förkunskapskrav, mål och innehåll beskrivs. Föreslagna förkunskapskrav gäller kandidatexamen om 180 högskolepoäng i ingenjörsvetenskap och att denna ska omfatta minst 15 högskolepoäng i matematik. Matematikkravet bedöms för lågt för att studenterna ska ha förutsättningar att nå kursmålen i några av kurserna. Denna bedömning delas av lärosätets programansvariga och lärare och kommer enligt utsago vid intervjutillfället för ansökan att revideras till 30 högskolepoäng i matematik.

Kursplaner finns bifogat för samtliga kurser, dock saknas i de icke-fastställda kursplanerna information om nivå och förkunskapskrav. Avsaknaden av förkunskapskrav gör det svårt att bedöma progressionen mellan de olika kurserna.Exempelvis saknas förkunskapskrav för kursen Industriell organisation, vilken i ansökan anges som en del i en progression med bas i kursen Mikroekonomi för beslutsfattare. I vissa delar ger alltså de ännu ej fastställda kursplanerna inte ett genomarbetat intryck då viktiga komponenter saknas (t ex förkunskapskrav) och namn inte överensstämmer mellan planer och ansökningstext.

Sammantaget hade också en tydligare beskrivning av den tänkta progressionen mellan kurser varit önskvärd i ansökan, dock beskrivs detta väl av programansvariga och lärare vid intervjutillfället.

Ansökan såväl som intervjudagen ger en tydlig bild av de processer som finns för att inrätta kurser, fastslå styrdokument samt arbeta med uppföljning och kvalitetssäkring. Beskrivningarna innehåller information om såväl de aktiviteter som ingår i processen samt de aktörer som är medverkande i processen. Processen för att fastslå, förnya och kvalitetssäkra styrdokumenten beskrivs väl och bedöms vara tillfyllest.

Sammantaget ser vi att mycket av kraven på styrdokument är uppfyllda, men de ofullständiga kursplanerna gör att vi inte kan bedöma aspektområdet som tillfredsställande.

Bedömningsgrund: Säkring av examensmålenBedömningsgrund Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Motivering: Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas om huvudområdet skulle varit ekonomi. Dock brister utbildningen inom teknik, vilket i enlighet med vad som skrevs under föregående aspektområde innebär att denna aspekt inte bedöms tillfredsställande.

I ansökan beskrivs och diskuteras examensmålen och hur det säkerställs att studenten uppfyller målen. För alla mål utom ett bedöms beskrivningen vara tillfredsställande. Frågor kvarstår gällande hur det säkerställs att studenterna uppnått målet om att "visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling". Olika typer av examination ingår i programmet och innehåller bland annat oppositionsmoment, kritiskt granskande av vetenskapliga artiklar och individuella inlämningsuppgifter, detta stöder studenterna i färdigheter som är nödvändiga för det avslutande individuella masterarbetet - ett arbete som i hög grad är kopplad till flera av programmets mål. I vissa fall är kopplingen mellan hur utbildningen gör att studenten kan nå utbildningens lärandemål via dess utformning, genomförande, examination (constructive alignment) otydligt beskriven. Ett exempel är hur det säkras att studenten når målet om fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom utvalda delområden.

Utbildningens utformning visar på en progression och koppling mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination för en utbildning inom ett annat huvudområde än det tekniska. Dock skulle denna progression ha tjänat på att tydliggöras i ansökan, men framför allt borde progressionen i ett tekniskt huvudområde tydliggjorts, se också bedömning huvudområdet. Säkringen av examensmålen brister därmed i sin utformning.

Bedömargruppen anser också att det hade varit önskvärt att en tydlig matris för hur individuella kursmål relaterar till programmål och slutligen till nationella mål hade funnits med i ansökan. En sådan matris utvecklas för alla program när de är fastställda; under intervjuerna framkom det att matrisen möjligen f redan finns framtagen för aktuell utbildning. Detta bedöms tillfredsställande men bedömargruppen vill ge rådet till högskolan att vid andra ansökningar om examensprövningar lämpligen bilägga liknande matriser i ansökan.

I ansökan finns både brister i att beskriva progression (avsaknad av förkunskapskrav i vissa kursplaner) och goda exempel på progression. Ett bra exempel på progression är de två dedikerade metodkurser som med både praktiska och teoretiska inslag skapar goda förutsättningar för att studenterna ska uppnå flera av programmålen. Kurserna innehåller granskning av vetenskapliga artiklar vilket förbereder studenterna för det självständiga arbetet; vidare examineras "Forskningsdesign och metod" genom en inlämningsuppgift som liknar de inledande momenten i programmets avslutande självständiga examensarbete. I "Statistik och ekonometri" ges grundläggande kunskaper kring kvantitativ analys, men också praktisk tillämpning av analysmetoderna och moment om hur resultaten kan tolkas. Vidare visar följande skrivelser god medvetenhet om progression i det tänkta programmet: (1) "För att förbereda studenterna för examensarbetet arbetar vi genomgående i programmets kurser med inlämningsuppgifter, seminarier, case, praktisk tillämpning av forskningsmetoder m.m." (s. 17) och (2) "Sättet vi arbetar med handledning av det självständiga arbetet är också viktigt för att säkerställa måluppfyllelsen. Detta är centralt för att arbetena ska återspegla en integration mellan de olika kompetenser och kunskapsområden som utgör grund för utbildningen (teknik – ekonomi – metoder)." (s. 17).

Vi bedömer att föreslagen utbildning har goda möjligheter att främja studenternas lärande och att den i viss mån tar hänsyn till studenternas förutsättningar. För att säkerställa att studenterna har det grundläggande kunskapsmässiga förutsättningarna för att klara utbildningsprogrammet är det viktigt att förkunskapskravet i matematik skärps så som diskuterats med lärosätets representanter. Att examination genomförs i olika former - inlämningsuppgifter (både individuella och i grupp), tentamina, reflexiv uppgift och rapporter av olika slag – torde främja lärande och även vara ett sätt att ta hänsyn till studenters olika förutsättningar och därmed olika styrkor i förhållande till olika examinationsformer.

Bristerna i utformning gör dock att den slutliga bedömningen blir att aspektområdet bedöms som inte tillfredsställande.

Utformning, genomförande och resultat

Aspektområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms inte tillfredsställande. Styrdokument och beskrivningen av hur dessa styrdokument fastslås, förnyas och kvalitetssäkras är tillfredsställande. Dock brister kursplaner som ännu inte är fastställda språkligt och innehållsmässigt jämfört med de fastställda. Vidare kvarstår frågor om hur det säkerställs att studenterna uppnått målet om att visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För att säkerställa att studenterna har förutsättningar för att uppnå utbildningens mål krävs en skärpning av förkunskapskravet i matematik.