Doktorandperspektiv

Doktoranden ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

Inflytande på utbildningen finns, enligt självvärderingen och intervjuerna, i form av att doktoranderna har stora möjligheter att i dialog med handledare välja doktorandkurser, framföra önskemål om att det arrangeras nya/andra kurser och seminarier, formulera forskningsfrågor samt för de flesta att välja att engagera sig i undervisning på grundnivå och avancerad nivå eller andra institutionsuppdrag efter eget intresse. Detta bidrar enligt bedömargruppen till att det finns goda chanser till individuell anpassning av utbildningen. Doktoranderna har även ett doktorandkollegium som anordnar seminarier. Det framkommer av självvärderingen att det finns struktur för uppstartsmöten med handledare och projektadministratörer vid anställningsstart samt att lärosätet erbjuder en introduktionsutbildning till alla nyanställda. Under utbildningen förekommer uppföljningssamtal med avdelningsledare, forskningsledare och medarbetarsamtal. Institutionen har kontinuerliga informationsmöten och seminarier som doktoranderna är delaktiga i. Det finns en handlingsplan för hur handledarbyte går till, vilket prefekten ansvarar för. Men det framgår inte av självvärderingen hur handlingsplanen hanteras om prefekten är den aktuella handledaren. Av underlaget framgår att informationskanalerna i stort fungerar väl och att doktoranderna får möjlighet att medverka i forskarutbildningens utveckling.

När det gäller det formella inflytandet finns doktorandrepresentanter i universitetsstyrelsen, fakultetsnämnder, fakultetsnämndernas utskott, anställningsnämnder och universitetsövergripande arbetsgrupper samt i institutionsledningen via teknologkårens doktorandsektion. Lärosätet har även två doktorandombud, som vid behov kan representanterna doktoranderna och agera stöd i konflikter.

Utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranderna.

Doktoranderna i arbetsvetenskap har tillgång till egna arbetsrum. De har även tillgång till ergonomiska bord och stolar, friskvårdsaktiviteter, företagshälsovård, datorer, och telefoner på samma sätt som övrig personal vid institutionen. Det finns ett uttalat mål att arbetstiden är kl. 8-17, att man eftersträvar en jämn arbetsbelastning samt att psykosocial stress hanteras i den individuella studieplanen och de individuella handledarsamtalen. Arbetsmiljön utvärderas kontinuerligt. Det finns riktlinjer och strukturer för hur forskarutbildningen ska bedrivas och en beredskap för att hantera svårigheter som kan uppstå. Intervjuerna visar att psykosocial belastning förekommer och att ytterligare insatser på området är planerade. Bedömargruppen anser att utbildningen säkerställer att doktorander har en god fysisk arbetsmiljö och att utbildningen uppmärksammar psykosociala arbetsmiljöfrågor.

Bedömargruppen konstaterar att det i självvärderingen inte framkommer något om doktorandernas egna erfarenheter och perspektiv. Vid ämnet finns flera övriga forskningsstuderande som inte har en doktorandtjänst och vilken typ av position dessa har framförs inte. Inte heller hur väl integrerade de är i institutionens aktiviteter eller vilken möjlighet de har att vara aktiva i dem. Bedömargruppen konstaterar att det förekommer mycket stor variation i hur väl ifyllda de individuella studieplanerna är, vilket kan vara ett tecken på ojämlikt stöd från handledarna. I dessa frågor finns ett behov av utveckling och ökad tydlighet.

Doktorandperspektiv

Tillfredsställande

Bedömargruppen finner att doktoranderna är välrepresenterade och organiserade i formella sammanhang, vilket tillsammans med de mer informella inflytandekanalerna ger doktoranderna möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande samt att utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranderna. Bedömargruppen konstaterar att det förekommer mycket stor variation i hur väl ifyllda de individuella studieplanerna är, vilket kan vara ett tecken på ojämlikt stöd från handledarna.