Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik.

Forskarutbildningen styrs av en allmän studieplan som ger stor frihet för doktorander och handledare att forma både utbildningens kursdel och det vetenskapliga arbetet. Av den allmänna studieplanen framgår att kursdelen uppgår till minst 90 hp för doktorsexamen och minst 45 hp för licentiatexamen, men inga kurser anges som obligatoriska, utan kurserna anpassas till doktorandens behov. Däremot rekommenderas det att kurser om kommunikation och etikfrågor ska ingå, och för doktorsexamen förväntas metodikkurserna omfatta cirka 30 hp.

Doktorandernas kunskap och förståelse utvecklas genom en kombination av olika moment i utbildningen: kurser, seminarier, konferensdeltagande, handledning och kunskapsinhämtande för det egna avhandlingsarbetet. Förpackningslogistik har utvecklat nedanstående praxis för hur det ska gå till.

Vid antagning planeras det första årets kurser och studier (vanligen en litteraturgenomgång i området och en empirisk studie) för ökad kunskap och förståelse inom ämnet. Här ingår Introduktionskurs i förpackningslogistik, som bygger på att läsa och analysera tidigare avhandlingar inom området samt forskningsartiklar från ämnet. Kursen ger insikter om olika metoders lämplighet i olika sammanhang och deras för- och nackdelar. Kursen är numera obligatorisk för nya doktorander. Nya doktorander läser också Lunds tekniska högskolas allmänna och övergripande introduktionskurs för nya doktorander (2 hp).

För att få en överblick över forskningsmetoder ska doktoranderna under första året läsa en översiktskurs om metodik. De flesta läser en sådan på 15 hp. Därefter läser doktoranderna fördjupande kurser inom de metoder som ska användas i det egna projektet. Vidare ska doktoranderna läsa kurser inom vetenskapsteori under utbildningen. Dessa frågor diskuteras också vid forskningsseminarier under doktorandperioden. De kurser som ingår i forskarutbildningen examineras på olika sätt. Före licentiatexamen och doktorsexamen ordnas ett slutseminarium med en extern granskare.

Måluppfyllelsen säkras genom att doktoranden skriver artiklar i vetenskapliga journaler eller för konferenser med granskningsprocess. Konferensdeltagandet är viktigt för att doktoranden ska kunna presentera och diskutera sin forskning med forskarsamhället. Genom deltagande i nationella och internationella forskarnätverk får doktoranden möjlighet att delta i vetenskapliga diskussioner med andra seniora forskare inom ämnesområdet.

Bedömargruppens uppfattning är att den beskrivna kursstrukturens utformning, genomförande och examination skapar förutsättningar för bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik. De individuella studieplanerna bekräftar att de forskarstuderande valt sina kurser på ett sätt som stärker den bilden, även om kurserna ibland kan ha andra namn. Bedömargruppen menar dock att utbildningen skulle kunna förbättras genom en stramare kursstruktur där vetenskapsteori och forskningsetik säkras genom att obligatorieläggas och där det även beaktas att examensmålen för licentiatexamen säkras.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Enligt självvärderingen säkras förmåga att planera och bedriva forskning inom givna tidsramar främst genom att doktoranderna deltar i projekt med seniora forskare. Detta gör att doktoranderna praktiskt lär sig hantverket för forskningen och gradvis ökar sin självständighet, innan de tar fullt eget ansvar för sitt eget avhandlingsarbete. Alla doktorander skriver minst ett konferensbidrag per år med tydliga deadlines, vilket ställer krav på planering och ger erfarenhet av hur granskningsprocesser fungerar.

För att kunna välja adekvata metoder läser doktoranderna under första året en övergripande metodkurs. Därefter läser de fördjupande kurser om de metoder som de avser att tillämpa. Introduktionskurs i förpackningslogistik, som bygger på att läsa och analysera tidigare avhandlingar inom området, ger också kunskaper om hur doktoranderna kan välja metoder utifrån det fenomen som de avser att studera.

Förmågan att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället tränas i kursen Academic writing for publication in the engineering and science disciplines. Dessutom finns möjlighet att läsa kursen Communicating science. Kommunikation tränas också genom interna forskningsseminarier och vid nationella och internationella konferenser. Doktoranderna förväntas presentera minst ett bidrag varje år på en internationell vetenskaplig konferens.

Förmågan att presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med samhället i övrigt tränas primärt genom att doktoranderna deltar i forskningsprojekt som ofta genomförs i samarbete med externa aktörer, som myndigheter, offentlig verksamhet eller näringsliv. Vidare samlar doktoranderna empiri hos företag, vilket ofta kräver dialog och återkoppling av resultaten till företagen.

Eftersom forskningsprojekten oftast är formulerade utifrån frågor kopplade till relevanta samhällsproblem, ofta miljö- eller hållbarhetsproblem, får doktoranderna förutsättningar att kunna bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. För att ge de universitetsanställda doktoranderna möjlighet att stödja andras lärande deltar doktoranderna även i ämnets grundutbildning, och som handledare av examensarbeten inom sitt forskningsområde. Ungefär hälften av doktoranderna deltar i grundutbildningen. Industridoktoranderna har däremot inte denna möjlighet. För att vara kvalificerad att delta i grundutbildningen krävs 5 hp pedagogisk utbildning. Vid intervjuerna framkom att doktorandernas deltagande i grundutbildningen är av begränsad omfattning samt att de så kallade industridoktoranderna inte deltar alls. Här ser bedömargruppen en utvecklingspotential.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Enligt självvärderingen säkras intellektuell självständighet och värderingsförmåga genom att doktoranden successivt får större inflytande över sin egen doktorandprocess. I början får doktoranden konkret stöd, råd, struktur och förklaringar som efterhand övergår till ökat fokus på konstruktiv kritik och frågor för reflektion. Kritiken utgår från vetenskaplig redlighet, som applicering av metodik, logiska resonemang och etik i datainsamling.

Enligt självvärderingen finns ett antal aktiviteter som stöd för kritisk reflektion och granskning av vetenskapssyn, metodik och kunskapsteoretiska perspektiv. Som exempel nämns att då doktoranderna regelbundet publicerar sig i vetenskapligt granskade tidskrifter och konferenser möter de kritik och feedback genom hela forskningsarbetet som stimulerar deras förmåga att upptäcka begränsningar och brister, för att sedan förbättra och utveckla forskningsarbetet. Det framgår inte av självvärderingen på vilket sätt doktorander som skriver en monografi kan få motsvarande förmåga. Frågor om vetenskapssyn och val av metodik diskuteras vid för- och slutseminarier inför licentiat- och doktorsavhandlingar, en rutin som även omfattar monografiavhandlingar. Enligt självvärderingen tas frågor om värderingar och vetenskapligt förhållningssätt även upp i doktorandkurserna. Frågorna belyses också i forskningsansökningar, där finansiärer oftast vill ha en beskrivning av ett tänkt projekts samhällspåverkan.

Frågor om vetenskaplig redlighet och etiska överväganden är något som enligt den allmänna studieplanen ska ingå i utbildningen. Det ingår till exempel i kursen Vetenskapsteori och forskningsmetod. I flera av de insända individuella studieplanerna saknas det däremot kurser i vetenskapsteori eller forskningsetik. Bedömargruppen anser att forskningsetik och vetenskapsteori bör tydliggöras genom att markeras som obligatoriska inslag, där man även beaktar att lärandemålen för licentiatexamen uppfylls. Sammantaget är bedömningen ändå att måluppfyllelsen säkerställs inom kunskapsformen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

På övergripande lärosätesnivå finns ett väl utbyggt system för att beakta jämställdhetsfrågor med jämställdhetsplan, jämställdhetsgrupp och jämställdhetssamordnare. Inom forskarutbildningsämnet förpackningslogistik är tre av de elva handledarna kvinnor. I doktorandgruppen är förhållandet det motsatta: tre av elva doktorander är män. Den ojämna könsfördelningen i handledargruppen förklaras av att ämnets rekryteringsbas till övervägande delen har bestått av män, medan den ojämna könsfördelningen i doktorandgruppen förklaras av att tre av fyra som nyligen disputerat var män samt att en man avslutat sin forskarutbildning i förtid. Som en insats för att belysa jämställdhetsaspekter har majoriteten av handledarna och doktoranderna deltagit i kursen Se människan, som behandlar dessa frågor.

Ett jämställdhetsperspektiv behandlas i forskarutbildningen inom ramen för en introduktionskurs för nyantagna doktorander, men i övrigt finner bedömargruppen få sådana inslag i utbildningen. Intervjuerna visar dock att det finns en medvetenhet om dessa frågor.

Bedömargruppens menar att det finns ett löpande jämställdhetsarbete vid lärosätet, men att det finns en förbättringspotential när det gäller att förtydliga hur ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Vid lärosätet finns en övergripande struktur med riktlinjer för antagning av nya doktorander, forskarutbildning (exempelvis förfarande vid tillgodoräknanden) samt examination (licentiat och doktor).

Lärandemålen finns i den allmänna studieplanen, och i den individuella studieplanen operationaliseras dessa. Det centrala dokumentet är den individuella studieplanen som uppdateras en gång per år. Detta sker genom att doktoranden efter diskussioner med handledaren uppdaterar sin individuella studieplan, som sedan presenteras vid ett formellt möte med prefekten och handledaren. Detta möte leder oftast till mindre justeringar och sedan en godkänd plan.

För att säkra kvaliteten på avhandlingsarbetet finns ett antal kontrollstationer där de viktigaste är att doktoranderna skriver sammanläggningsavhandlingar, vilket innebär att artiklarna granskas externt, samt att man före licentiat- och doktorsexamen har slutseminarium med en extern granskare. Från den allmänna studieplanen framgår att doktoranden kan skriva en avhandling eller licentiatuppsats i form av en monografi. Det framgår inte av självvärderingen att det finns motsvarande kontrollstationer för dessa doktorander. Vid intervjuerna klargjordes att licentiatuppsatsen examineras av någon annan än handledaren.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Mellan de årliga avstämningarna har doktoranden och handledaren, förutom kontinuerliga behovsstyrda handledningsmöten, minst ett möte per termin som fokuserar på forskningsprocessen. En viktig del i dessa processmöten är att bedöma avklarad andel gentemot använd tid. Om dessa inte korrelerar, diskuterar de olika anledningar och vägar framåt för att doktoranden ska kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid. Bedömargruppen anser att dessa rutiner ger en bra möjlighet att följa doktorandens progression i forskarutbildningen.

Bedömargruppen menar att forskarutbildningen i förpackningslogistik har ett system där utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination systematiskt följs upp. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Det finns även rutiner för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att den beskrivna kursstrukturen skapar utrymme för bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik. De individuella studieplanerna bekräftar att de forskarstuderande valt sina kurser på ett sätt som stärker denna bild, även om kurserna ibland kan ha andra namn. Bedömargruppen menar samtidigt att utbildningen skulle kunna förbättras ytterligare genom en stramare kursstruktur, där vetenskapsteori och forskningsetik säkras genom att obligatorieläggas och där det även beaktas att examensmålen för licentiatexamen säkras.

Bedömargruppen anser att forskarutbildningen säkerställer måluppfyllelse inom kunskapsformen färdighet och förmåga. Men vid intervjuerna framkom att doktorandernas deltagande i grundutbildningen är av begränsad omfattning samt att de så kallade industridoktoranderna inte deltar alls. Här ser bedömargruppen en utvecklingspotential.

Frågor om vetenskaplig redlighet och etiska överväganden är något som enligt den allmänna studieplanen ska ingå i utbildningen. Det ingår till exempel i kursen Vetenskapsteori och forskningsmetod. I flera av de insända individuella studieplanerna saknas det däremot kurser i vetenskapsteori eller forskningsetik. Bedömargruppen anser att forskningsetik och vetenskapsteori bör tydliggöras genom att markeras som obligatoriska inslag, där man även beaktar att lärandemålen för licentiatexamen uppfylls. Sammantaget är bedömningen ändå att måluppfyllelsen säkerställs inom kunskapsformen.

Bedömargruppens menar att det finns ett löpande jämställdhetsarbete vid lärosätet, men att det finns en förbättringspotential när det gäller att förtydliga hur ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Ett jämställdhetsperspektiv behandlas i forskarutbildningen inom ramen för en introduktionskurs för nyantagna doktorander, men i övrigt finner bedömargruppen få sådana inslag i utbildningen. Intervjuerna visar dock att det finns en medvetenhet om dessa frågor.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling behandlas på ett tillfredsställande sätt. Lärandemålen finns i den allmänna studieplanen, och i den individuella studieplanen operationaliseras dessa. För att säkra kvaliteten på avhandlingsarbetet finns ett antal kontrollstationer där de viktigaste är att doktoranderna skriver sammanläggningsavhandlingar, vilket innebär att artiklarna granskas externt, samt att man före licentiat- och doktorsexamen har slutseminarium med en extern granskare.