Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik.

Enligt självvärderingen kontrolleras kunskaps- och förståelsemålen genom bland annat kurser, publikationer, framläggning av licentiatuppsats och slutgiltig avhandling. Vidare presenterar doktoranderna sina resultat fortlöpande på grupp- och projektmöten, där möjlighet till granskning finns. Vidare anges i självvärderingen att för att uppnå progression och visa bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet, tränas doktoranderna i att ta större ansvar under utbildningens gång. Progression följs sedan upp varje år med studierektorn, för att se att målen kan uppnås eller har uppnåtts.

Av den allmänna studieplanen framgår att kursdelen för doktorsexamen uppgår till 60 hp och 45 hp för licentiatexamen. Självvärderingen beskriver ganska allmänt hur det kan säkerställas att doktoranden kan visa bred kunskap och förståelse, både när det gäller vetenskaplig metodik och inom det specifika forskarutbildningsområdet. Konkret anges att doktoranden ska läsa 7,5 hp inom vetenskapsteori och forskningsmetodik. Doktoranden kan välja mellan olika kurser som ges både vid Chalmers och av den nationella forskarskolan. Det säger möjligen något om att vetenskaplig metodik inom forskarutbildning garanteras för en del doktorander. Men en allmän kurs i vetenskaplig metodik garanterar inte att avhandlingsområdets metoder behandlas. Det står inget beskrivet om kvalitativ respektive kvantitativ metod. Inte heller ger självvärderingen tillräcklig vägledning för att kunna bedöma om kunskap om hela forskarutbildningsämnet har uppnåtts i tillräckligt hög grad. Kunskapsinhämtningen uppges ske både genom teoretiska kurser och praktiskt vetenskapligt arbete i laboratorium. Kraven är att 15 hp (doktorsexamen) respektive 9 hp (licentiatexamen) är obligatoriska inom det breda forskarutbildningsämnet ("Generic and Transferable Skills"). Det visar att doktoranden skaffar sig bred kunskap inom forskarutbildningsämnet, men inte att kunskap om vetenskaplig metodik har tillräcklig bredd.

Metoder diskuteras i nära samverkan mellan doktorand och handledare. Utveckling av kunskap och förståelse är också en viktig del i själva arbetet med licentiat- och doktorsavhandlingen. Den grundläggande kunskapen och förståelsen redovisas i inledningen av avhandlingen. Progressionen följs upp vid den årliga genomgången av den individuella studieplanen, och självvärderingen uppger i övrigt att möjliggörande och säkerställande av kunskap och förståelse ligger i själva upplägget av avhandlingsarbetet (förutom genom de specifika kurserna). Här har handledaren, studierektorn och examinatorn en viktig roll för att kontinuerligt öka kunskapen och förståelsen allmänt vetenskapligt och specifikt inom forskningsområdet. Men det garanterar knappast att tillräcklig bredd inom hela forskarutbildningsämnet examineras.

För att ge förutsättningar för doktorander att få bred kunskap och förståelse inom vetenskaplig metodik kombineras praktiskt arbete i laboratorium med industriprojekt och teoretiskt arbete.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Bedömningen utgår från självvärderingen, individuella studieplaner, genomströmningsstatistik och intervjuer. Doktoranderna får systematisk träning i att planera och bedriva forskning inom givna tidsramar. Med stor andel externfinansiering ingår forskningen ofta i övergripande projekt med tydliga tidsramar. Ett flertal deadlines formuleras inom forskarutbildningen. Genomströmningen eller nettostudietiden är 4,2 år i snitt, dvs. några månader över den nominella studietiden.

Förmågan att presentera forskningsresultat är central och väl uttryckt i examensmålen. Detta övas genom flera forskarkurser med adekvata titlar och på konferenser av olika slag (även populärvetenskapliga, vilket innebär bidrag till samhället), vid licentiatuppsatsen samt inte minst genom hela forskarutbildningen genom samförfattande och dialog med handledare. Stödjande av andras lärande sker genom att alla doktorander ska undervisa. Doktoranderna deltar i undervisning och handledning av studenter på grundnivå och avancerad nivå. För att träna doktoranderna i att skriva och presentera i olika vetenskapliga sammanhang, får de möjlighet att delta i kurser inom pedagogik, presentationsteknik och akademiskt skrivande. Doktoranderna får även möjligheten att träna på detta genom att presentera sina resultat kontinuerligt på seminarier på avdelningar, institution och internationella konferenser.

Det är ingen tvekan om att förutsättningar finns för att tillägna sig det som efterfrågas. Men det finns en osäkerhet om varje individuell doktorand verkligen har den förmåga som efterfrågas. Enbart det förhållande att man har presenterat på internationella konferenser, undervisat studenter och presenterat för industriföreträdare är på inget sätt ett mått på att man varit framgångsrik på detta. Bedömargruppen har svårt att bedöma om målen är uppfyllda utifrån självvärderingstexten och utan att använda andra indikatorer på att målen uppfyllts. När detta är konstaterat, är det på sin plats att tillägga att denna osäkerhet och brist gäller många forskarutbildningar. Av intervjuerna framgick att mycket säkras i licentiatuppsatsen i och med sammanläggningen av artiklar med peer review. Examinatorerna diskuterar med varandra och med studierektorn.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Måluppfyllelse när det gäller examensmålen i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt framgår främst ur självvärderingen. Det uppges att intellektuell självständighet tränas successivt under utbildningen, till exempel genom seminarier och möten. Erfarna industriforskare och doktorander blandas med nya doktorander. Doktoranderna granskar varandras artiklar innan de skickas till tidskrift. Utbyte vid vetenskapliga konferenser är en annan viktig komponent i att träna värderingsförmågan. Externa diskussionsledare vid licentiatpresentationen är ytterligare ett sätt att träna doktoranden.

Vetenskaplig redlighet och forskningsetiska bedömningar hanteras till stor del av handledarna. Handledaren stöds av utbildningstillfällen som ges av lärosätets etik- och oredlighetsnämnd. Även i kursform övas detta. Det framgår däremot inte om kursen är obligatorisk. Vetenskaplig redlighet tränas i det dagliga arbetet i växelverkan mellan doktorand och handledare. I den fortlöpande publiceringen och i refereeförfarandet är det också viktigt att ta till sig vetenskaplig redlighet.

Vetenskapens roll i samhället hanteras särskilt i licentiatuppsatsen. Det är också obligatoriskt att skriva en populärvetenskaplig text med kopplingar till samhället för varje avhandling. Två kurser, varav en är obligatorisk, syftar till att ge en djupare insikt i hållbar utveckling, vetenskapens roll i samhället och forskningsetiska frågor. Examinationen sker bland annat genom att doktoranden reflekterar över och sätter sin egen forskning i relation till hållbar utveckling, samhällsperspektiv och forskningsetik. Doktorandprojekt är ofta kopplade till näringslivet, och på så sätt diskuteras kopplingen mellan forskning och samhälle.

Det finns alltså goda möjligheter att tillägna sig kunskaper som leder till utbildningsmålen i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Men vid intervjuerna framgick att det finns utrymme för förbättring när det gäller kurserna inom "Generic and Transferable Skills " (GTS). Dessa kurser ger möjligheter att träffa doktorander från andra områden. Det går inte alltid att ta dem tidigt i utbildningen, som är avsikten, eftersom de populäraste kurserna ofta är fullbokade. Det uppgavs att etik ingår i GTS-kurserna och att det är obligatoriskt. Bedömargruppen anser att det på olika sätt framgår att etikdelarna behandlas på ett tillfredsställande sätt.

Vid intervjun med den övergripande ansvariga framkom att man i stort sett är nöjd med rutinerna för måluppfyllelse: examination/disputation med validering av delresultat, handledares och examinatorers insatser, kollegialt granskade artiklar, obligatoriska kurser samt årlig genomgång av individuella studieplaner. Nu genomförs förändringar i formen för den individuella studieplanen, för att progression och måluppfyllelse ska bli tydligare. Bedömargruppen tycker att det kunde ha varit till hjälp att få någon slags översiktlig beskrivning av förmågor hos dem som tidigare genomgått utbildningen. Det är svårt att läsa ut om det sker en systematisk uppföljning.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Miljön är mansdominerad. Lärosätet har en handlingsplan för jämställdhet, där jämlikhetsarbetet ska skapa en miljö med öppenhet och mångfald utan diskriminering och kränkande särbehandling. Man genomför ett omfattande jämställdhetsintegrationsarbete som ska vara klart 2019.

Enkäter visar att doktoranderna upplever generellt god arbetsmiljö. Männen är mindre positiva (särskilt beträffande etnicitet) än kvinnorna (särskilt beträffande kön), och inom forskarutbildningsämnet är man på samma nivå som doktorander generellt. Det var dock låg svarsfrekvens på enkäten (cirka 50 procent). Av 13 huvudhandledare är 11 män, vilket kan påverka doktorandgruppens mansdominerade sammansättning. En medarbetarenkät genomförs varje år, där både psykosocial och fysisk arbetsmiljö utvärderas. Jämställdheten uppges vara god på Chalmers.

Problem identifieras och olika insatser har genomförts, till exempel seminarier om härskartekniker. Det uppges alltså att kvinnliga doktorander upplever miljön mer jämlik än vad manliga gör. Det framgår inte på vilket sätt jämställdhetsaspekter hanteras i själva forskningsuppgifterna och projektet. Det framgår inte heller hur man hanterar och uppmuntrar jämställdhet i fråga om föräldraledighet, vård av sjukt barn etc. Mycket i självvärderingen handlar om generell policy och medarbetarenkäter. Bedömargruppen hade varit behjälpt av en tydligare beskrivning av jämställdhetsaspekter när det gäller val av forskningsuppgifter, val av forskningspersoner och vad man mer konkret gör att för att uppnå en jämställd arbetsplats.

De operativt ansvariga hävdade vid intervjun att man beaktar jämställdhetsperspektiv genom att man försöker få en jämn könsfördelning bland gästföreläsare och att man diskuterar med doktorander om jämställdhetsperspektiv. Vidare framhölls att i tung metodlitteratur har kvinnor (underrepresenterat kön) som författare samt att man har ett internationellt samarbete med tre kvinnliga internationella professorer.

Vid intervjun med den övergripande ansvariga framkom att man för att få fler kvinnliga sökanden till tjänster, har regeln att man inte får gå vidare med anställningsprocessen om inte kvinnor har ansökt. Man granskar också annonser ur ett jämställdhetsperspektiv innan de offentliggörs. Lärosätet har korrigerat intervjusvaret med påpekandet att regeln inte speciellt gäller kvinnor. Den säger att lärosätet inte får ha enkönade sökfält, dvs. det ska alltid finnas sökande av båda könen till alla tjänster.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Rutiner för uppföljningen är etablerade. Innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp genom de individuella studieplanerna, olika kontrollpunkter under utbildningens gång, samt självvärderingar som institutionen utför på sina utbildningar.

Interna utvärderingar av forskarskolor sker vart fjärde år, senaste utvärderingen genomfördes 2012. Utvärderingsmodellen består av självvärdering, kollegiebedömning och uppföljning. Eftersom UKÄ:s utvärdering pågår ersätter denna för tillfället den interna bedömningen och uppföljningen. En åtgärdsplan kommer att tas fram som bygger på den egna självvärderingen enligt UKÄ:s formulär och bedömargruppens rapport. Den senaste interna bedömningen visade att det fanns svårigheter för enstaka doktorander att få handledning (tid och tillgänglighet) samt att doktorander upplever stress i arbetet och studierna. Utifrån de identifierade problemen redovisas åtgärder. Återkoppling mot näringslivet framhålls som omfattande och god.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Årliga studieuppföljningssamtal genomförs med doktoranderna, och åtgärder kan genomföras vid behov. Artikelskrivande och presentation på konferenser är viktiga instrument för att följa upp studierna. Uppföljning av doktoranderna beskrivs i systematiska och skarpa processer. Studierektorn och huvudhandledaren försöker finna en lösning om inte studierna fortgår på önskat sätt. Vid svårare fall tar studierektorn upp detta med proprefekten. Genomströmningen eller nettostudietiden är 4,2 år i snitt.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat är överlag tillfredsställande. Mycket av det som efterfrågas verkar genomtänkt och de tre kunskapsformerna säkerställs. När det gäller kunskap och förståelse säkerställs att doktoranden skaffar sig bred kunskap inom forskarutbildningsämnet, men det finns vissa svagheter i att säkerställa tillräcklig bredd i kunskap om vetenskaplig metodik.

När det gäller kunskapsformen färdighet och förmåga är det ingen tvekan om att förutsättningar finns för att tillägna sig det som efterfrågas. Men det finns en osäkerhet om varje individuell doktorand verkligen har den förmåga som efterfrågas. Enbart det förhållandet att man har presenterat på internationella konferenser, undervisat studenter och presenterat för industriföreträdare är på inget sätt ett mått på att man varit framgångsrik på detta. Bedömargruppen har svårt att bedöma om målen är uppfyllda utifrån självvärderingstexten och utan att använda andra indikatorer på att målen uppfyllts. När detta är konstaterat, är det på sin plats att tillägga att denna osäkerhet och brist gäller många forskarutbildningar.

Det finns goda möjligheter att tillägna sig kunskaper som leder till utbildningsmålen i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Bedömningen är att det på olika sätt framgår att etikdelarna behandlas på ett tillfredsställande sätt.

Självvärderingen uttrycker att jämställdhetsperspektivet beaktas. Men beskrivningen kunde ha varit mer utförlig. Mycket i självvärderingen handlar om generell policy och medarbetarenkäter. Även om det vid intervjuerna framgick att det finns en medvetenhet om jämställdhetsperspektiv i utbildningen, hade bedömargruppen varit behjälpt av en tydligare beskrivning av jämställdhetsaspekter när det gäller val av forskningsuppgifter, val av forskningspersoner och vad man mer konkret gör att för att uppnå en jämställd arbetsplats.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling beskrivs på ett tillfredsställande sätt, med bland annat interna utvärderingar av forskarskolor vart fjärde år. Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid. Årliga studieuppföljningssamtal genomförs med doktoranderna, och åtgärder kan genomföras vid behov.