Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik.

Den övergripande strukturen för utbildningen är väl dokumenterad och tydligt beskriven i självvärderingen. Det framgår exempelvis i beskrivningen när individuella studieplaner och forskningsplaner ska upprättas. Självvärderingen beskriver också en plan för att tillgodose att doktoranderna kan genomföra de kurser som krävs, vilka ges minst vartannat år. Lärosätets ambition är att ha en fyraårig planeringshorisont, och tyngdpunkten ligger på kursmomenten i form av doktorandkurser för att säkra uppfyllelse av målen inom detta bedömningsområde. Genom att använda programmatriser som beskriver relationen mellan examensmål och utbildningens lärandemål ger lärosätet en god överskådlig koppling mellan dessa. Programmatriser ger också vägledning för handledarna i uppföljningen av progressionen för den forskarstuderande. Kursdelen ska enligt den allmänna studieplanen omfatta 60 högskolepoäng av totalt 240 högskolepoäng. Inom ämnet produktionssystem ingår 28 högskolepoäng obligatoriska kurser, som ges vartannat år, och 32 högskolepoäng är valbara kurser. För licentiatexamen erfordras 40 högskolepoäng kurser. Lärosätet framhåller speciellt två kurser som ska ge bredd och fördjupning inom forskarutbildningsämnet: Industriell produktframtagning och Produktionssystem. Inom vetenskaplig metod ges Vetenskapsteori och forskningsmetodik samt Forskningsmetodik, fördjupning. Som fördjupning har man även vid två tillfällen gett Practice Oriented Research.

Granskning av individuella studieplaner visar att det främst är doktorandkurser som antas bidra till måluppfyllelsen. Det omfattande utbud av kurser som finns tillgängligt nationellt och genom samarbeten med internationella nätverk gör det möjligt att få en bred och djup kunskap inom forskarutbildningsämnet produktionssystem, som också stärker och stödjer avhandlingsarbetets inriktning.

Allmänna seminarier och planeringsseminarier förekommer. Dessutom finns så kallade "work in progress"-seminarier samt licentiatseminarier och disputationer. Inom forskarutbildningen finns en särskild blankett som underlag om den forskarstuderande vill ha högskolepoäng för aktivt seminariedeltagande. Med aktivt deltagande menas att den forskarstuderande har läst igenom materialet, gjort en skriftlig reflektion och medverkat i diskussioner. Genom blanketten kan den forskarstuderandes progression också följas upp i relation till måluppfyllelse.

I januari 2018 infördes en ny mall för den individuella studieplanen, som har till syfte att bidra till att den forskarstuderande och handledaren kan styra de individuella utbildningsprocesserna mot examensmålen på ett tydligare sätt. I samband med införandet av den nya mallen togs också en vägledning fram. Utbildning för handledare och forskarstuderande har genomförts för att underlätta införandet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Enligt självvärderingen säkras måluppfyllelsen till en betydande del genom att doktoranden planerar, uppdaterar och dokumenterar forskningsrelaterade aktiviteter. Redan från början tränas förmågan att upprätta och planera forskning som påbörjas och säkerställs tidigt genom en välarbetad, omkring tjugo sidor lång, forskningsplan som doktoranden ska presentera efter nio månader. I den ingår vad den forskarstuderande ska göra och när, forskningsfrågor, val av metodik, kursmoment och seminarier under hela utbildningen. I forskningsplanen ingår också att reflektera över forskningens bidrag till samhället tillsammans med det industriella bidraget. Ett väl förberett forskningsplaneringsseminarium är enligt lärosätet ett tydligt mått på progression. Detta sägs vara en tydligt kvalitetshöjande del i forskarutbildningen som läggs till grund tidigt. Under utbildningen ombeds den forskarstuderande att hålla ett fåtal "work in progress"-seminarier. I forskarskolan ProWood är dessa mer omfattande eftersom de också tjänar som avstämning med parterna knutna till forskningsprojektet. De flesta forskarstuderande är knutna till externfinansierade projekt, och på så sätt övas de i att planera forskning och genomförande med samverkande företag eller partner. De flesta forskningsprojekt involverar flera företag, vilket ställer ökade krav på planeringsförmåga.

Lärosätet hänvisar här också till en del kurser för att säkerställa att dessa examensmål nås. Kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik antas öva förmågan att planera och genomföra forskning genom att metodkapitlet i forskningsplanen skrivs. Vid lärosätet finns också möjligheten att genomföra individuella litteraturkurser som i sig tränar förmåga till planering, metodval och genomförande av systematiska sammanställningar.

Artikelskrivande sägs i underlaget vara en aktivitet som kräver planering och genomförande inom givna tidsramar och är av central betydelse för uppfyllnad av examensmålen, något som bedömargruppen instämmer i. Ett sätt att utvärdera detta på kan vara att se på hur många artiklar som den forskarstuderande är förste författare på, eftersom förste författaren ofta har huvudansvaret för att koordinera de flesta av aktiviteterna för publikationen. Av de 15 bilagda individuella studieplanerna så återfanns i enbart två fall en litteraturredovisning där artiklarnas titel och författare redovisades. Rekommendationen till lärosätet är därför att samtliga individuella studieplaner revideras, så att en heltäckande publikationslista inkluderas och att också samtliga författare till publikationerna framgår. I dessa två fall var huvuddelen av artiklarna utförda med den forskarstuderande som huvudförfattare, och då antas förste författaren vara den som planerar publikationen och tillika dess forskningsrelaterade aktiviteter. Bedömningen som kan göras på detta begränsande underlag är att de forskarstuderande snabbt når en sådan mognadsgrad att de får ansvar för att planera publikationer. Eftersom flera publikationer dessutom har flera författare kan det tolkas så att miljön vid lärosätet har en inkluderande karaktär, vilket främjar forskarutbildningen positivt.

Doktoranderna presenterar sina artiklar både nationellt och internationellt på konferenser och skickar in sina artiklar till välrenommerade tidskrifter. De brukar föra en skriftlig dialog med granskare vid tidskriften fram till publicering. Av självvärderingen framgår det att det är den forskarstuderande som är ansvarig för denna skriftliga dialog om justeringar och oklarheter i den aktuella publikationen.

Förmågan att stödja andras lärande sker genom att doktoranderna får medverka i handledningen av examensarbeten på lägre nivåer samt ansvara för begränsade inslag i kurser. Undervisningen utökas sedan i takt med utbildningens fortskridande. Vid en tidpunkt närmare licentiatexamen kan den forskarstuderande verka som granskare av konferensbidrag inför konferenser.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Självvärderingen tar upp kurser som ett viktigt inslag för att nå måluppfyllelsen. Här framhålls kursen Informationssökning och vetenskaplig kommunikation, som är obligatorisk. Kursen innehåller en antiplagiatguide som ger tydlig information om reglerna för användandet av andras texter och material. Kursen omfattar också forskningsetiska överväganden om den egna forskningen. Lärosätet har också våren 2018 beslutat att kursen Etik för ingenjörer och forskare (2 hp) ska vara obligatorisk för alla forskarstuderande, vilket bedöms vara ett bra initiativ. Kursen är även öppen för handledare. Övriga kurser om ansvarsfullhet och redlighet är Vetenskapsteori och forskningsmetodik samt en fördjupningskurs i forskningsmetodik.

Handledarna och andra forskare som den forskarstuderande kommer i kontakt med framhålls av lärosätet som betydelsefulla för de forskarstuderandes utveckling till att bli ansvarsfulla forskare. Här betonas vikten av att vid handledningstillfällen ta upp frågor om vetenskaplig redlighet och det ansvar som den forskarstuderande har vid planeringen av både forskningsprojekt och enskilda studier, exempelvis för citeringsregler och hur empiriskt material ska hanteras.

Underlaget beskriver hur den forskarstuderandes värderingsförmåga börjar utvecklas redan i framtagandet av forskningsplanen, som sedan ska försvaras. Här ingår forskningsetiska överväganden som en del i planeringen. Eftersom planeringen startar omgående efter antagningen till forskarutbildningen och dess omfattning förväntas vara cirka 20 sidor, blir den en utgångspunkt för kommunikation mellan handledarna och den forskarstuderande. Intervjuerna stärker bilden av nyttan med forskningsplanen för de fortsatta forskarstudierna. Efterhand som utbildningen pågår åtar sig den forskarstuderande uppdrag som peer review-granskare främst av artiklar till konferenser, vilket ytterligare utvecklar självständigheten.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Våren 2018 var 26 procent av det totala antalet antagna forskarstuderande kvinnor vid lärosätet som helhet. Rekryteringen har som mål att 35 procent av alla som antas till forskarutbildning ska var kvinnor, vilket också har slagits fast i lärosätets jämställdhetsplan. Inom ett område, produktionssystem, har lärosätet överträffat målet och nått en andel om 37,5 procent kvinnor. Motsvarande andelar för handledare är 23 procent kvinnor för lärosätet som helhet och 33,3 procent för produktionssystem. Lärosätet uttrycker att man, förutom att eftersträva lika fördelning vid rekryteringen av forskarstuderande samt att båda könen finns representerade i handledarteamet, också eftersträvar det gällande val av opponent och betygskommitténs sammansättning.

Att få en jämn könsfördelning är svårt och avspeglas redan vid rekryteringen. När en doktorandtjänst utlystes var det exempelvis en betydande andel män som sökte, 86 procent. Att utforma annonser och tjänstebeskrivningar som synliggör förutsättningarna för båda könen att motsvara de kvalifikationer som beskrivs i de utannonserade tjänsterna kan vara ett sätt att förbättra rekryteringssiffrorna. Detsamma gäller sammansättningen av kursansvariga, examinatorer etc. Lärosätet har som mål att det ska finnas handledare av båda könen inom samtliga forskarutbildningsämnen vid 2018 års utgång, varav minst någon med behörighet som huvudhandledare. Att detta synliggörs kan bidra till att fler kvinnor söker utlysta tjänster.

I urvalet eftersträvas en likabehandling av kvinnliga och manliga sökanden. För att undvika att något kön premieras på felaktiga grunder består rekryteringsgruppen av både män och kvinnor. Lärosätet har lyckats väl i detta avseende, även om målet inte hittills uppnåtts på samtliga områden.

Lärosätet erbjuder flera kompetensutbildningskurser för personalen som berör jämställdhetsfrågor. Speciellt bör framföras den nyutvecklade kursen Jämställdhet i högre utbildning om 7,5 hp, som ges för första gången hösten 2019. I de obligatoriska doktorandkurserna finns lärare och examinatorer av båda könen, samt att man använder kurslitteratur författad av båda könen. Handledarna diskuterar vilka källor som refereras till i publikationer och också vikten av att citera både manliga och kvinnliga författare i de egna publikationerna.

Lärosätet genomför enkätundersökningar som påvisar ett fullgott resultat, eftersom lärosätet fick ett medelvärde på över 4,5 av maximalt 5 när det gäller frågan om arbetsplatsen ger alla medarbetare lika möjlighet att utvecklas oavsett kön. Inga svar fanns där medarbetare upplevt sig särbehandlade på grund av kön.

Lärosätet har flera olika policydokument som på olika sätt berör jämställdhetsfrågor. Jämte detta återfinns olika typer av handlingsplaner där lärosätet påpekar vikten av att anstränga sig ytterligare för att uppnå satta rekryteringsmål för könsfördelningen.

Den individuella studieplanen skulle kunna innehålla ett avsnitt som behandlar föräldraledighet för att belysa de forskarstuderandes livssituation. Detta är speciellt relevant eftersom doktorandernas medelålder är 36 år.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Forskarutbildningens upplägg beskrivs tydligt i självvärderingen, där de olika avstämningspunkterna också framkommer. Detta är föredömligt gjort och ger den forskarstuderande en klar överblick av utbildningens huvudsakliga steg, kvalitetssäkringsrutiner och uppföljningar. Forskningsplanen, som ska redovisas efter cirka nio månader, är en viktig komponent för kvalitetsarbetet och uppföljningen.

Forskarutbildningen följs varje år upp på uppdrag av forskarutbildningschefen som i sin tur redovisar till ledningen. Forskarutbildningschefen sitter med i lärosätets ledningsgrupp som möts varannan vecka, och kan därmed ta upp frågor relaterade till forskarutbildningen med kort varsel.

Den individuella studieplanen är det dokument där den forskarstuderandes progression ska redovisas, minst varje år. Under 2017 har lärosätet utarbetat en ny mall för den individuella studieplanen, för att bättre stödja både den forskarstuderande och handledarteamet. I denna mall finns en tydlig ansvarsfördelning för vem som gör vad och när, som är formaliserat i skriften Uppföljning av utbildning på forskarnivå vid Tekniska Högskolan. Till den reviderade mallen tillkom också ett vägledande underlag, vilket bedöms som en bra åtgärd.

Uppföljning initieras genom att forskningsstudieledaren informerar huvudhandledaren och forskarstuderanden om att den individuella studieplanen ska uppdateras inom tre månader. Den fastställda individuella studieplanen diarieförs och läggs in i Ladok.

I självvärderingen har lärosätet identifierat att det bör finnas en kontrollfunktion som säkerställer att kursutvärderingar genomförts. Lärosätet saknar också en långsiktig rutin att dokumentera och följa hur kurserna utvecklas och om förbättringar har genomförts av kursansvariga. Bedömargruppen delar dessa synpunkter och uppmuntrar lärosätet att åtgärda avsaknaden av dessa identifierade rutiner och funktioner.

Lärosätet har en utvecklad struktur för rekrytering och urvalsprocess som rekryteringsgruppen arbetar efter. När antagning har skett skickas ett välkomstbrev med information om den allmänna studieplanen och den individuella studieplanen ut till den nyantagna forskarstuderanden. Oftast utses en fadder också ut bland de mer erfarna, som hjälper den nyantagne tillrätta, något som även bekräftas utifrån de genomförda intervjuerna. Erfarenheterna med faddrar är att det har fallit väl ut.

Lärosätet ägnar tillräcklig tid till regelbundna möten mellan handledaren och den forskarstuderande (periodvis sker möten mer än en gång i veckan, och periodvis varannan eller var tredje vecka). Vid dessa sker uppföljning av doktoranderna där väsentliga delar dokumenteras i den individuella studieplanen, vilket bedöms upprätthålla en god kvalitet i uppföljningen av doktoranderna. Mötena fungerar också som stöd för doktoranderna. Positivt är att den individuella studieplanen också finns på engelska, inklusive lärandemålen. En granskning av individuella studieplaner som bedömargruppen har fått se visade en betydande skillnad i dokumenteringen av publikationer - bara två av 15 hade en fullständig publikationslista med samtliga författare (1 doktorand deltog i UKÄ:s bedömargrupp varför den individuella studieplanen utelämnades och 15 av 16 lämnades in). På intet sätt framkommer de olika författarnas bidrag, eftersom den individuella studieplanen borde visa vilka bidrag som är den enskilde forskarstuderandes egna, för att hennes eller hans progression ska kunna bedömas. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att åtgärda avsaknaden av fullgoda publikationslistor i de individuella studieplanerna. Tilläggas ska att det var i den nya utarbetade versionen av den individuella studieplanen som en fullgod publikationslista fanns, däremot inte i samtliga fall.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

När det gäller genomströmning vid lärosätet är bedömargruppen av uppfattningen att en genomströmningshastighet om 4,3 års nettostudietid för doktorsexamen är att betrakta som att ingen avvikelse finns från vad som kan förväntas.

Lärosätets planerade aktiviteter för förbättringar innehåller en revision av lärosätets övergripande kvalitetssystem, som man bedömer kommer att påverka systematiken i uppföljningen av forskarutbildningen i sin helhet positivt. Likaså kommer en övergripande antagningsordning för doktorander och handläggningsordning för antagning och anställning av doktorander som är gemensam för lärosätet att ytterligare bidra till en ökad kvalitet i uppföljning, åtgärder och återkoppling, enligt lärosätet.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Utbildningen bedöms vara tillfredsställande i alla avseenden när det gäller samtliga bedömningsgrunder. Utbildningen erbjuder mycket goda förutsättningar när det gäller måluppfyllelse inom kunskapsformen kunskap och förståelse. Det finns ett omfattande kursutbud och en bred seminarieverksamhet och framför allt finns en klart strukturerad gång för forskarutbildningen från dess start.

Forskarutbildningen vid lärosätet säkerställer doktorandernas måluppfyllelse inom kunskapsformen färdigheter och förmågor genom att dessa tränas kontinuerligt under utbildningen på ett tillfredsställande sätt. En rekommendation till lärosätet är att samtliga individuella studieplaner revideras, så att en heltäckande publikationslista inkluderas och att också samtliga författare till publikationerna framgår.

När det gäller kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt menar bedömargruppen att lärosätet har kurser som stödjer den forskarstuderandes progression inom området värdering och förhållningssätt. Framtagande av en omfattande forskningsplanering är också betydelsefullt och stärker tidigt den forskarstuderande inom detta område. Att doktoranderna i handledningssituationer får diskutera forskningsplanen bedöms vara gynnsamt för måluppfyllelsen. Utöver detta noterar bedömarna att den forskarstuderande får delta i industrianknutna projekt, vilket också bidrar till att träna värderingsförmåga och förhållningssätt.

Bedömargruppen konstaterar att det finns en tydlig medvetenhet om jämställdhetsfrågor och att lärosätets ansträngningar kan bedömas vara tillfredställande.

Som gott exempel vill bedömargruppen framhålla utbildningens tydliga struktur för samtliga moment i utbildningen och att lärosätet har en god uppföljning och aktivt bedriver ett förbättringsarbete. Positivt är att den individuella studieplanen också finns på engelska, inklusive lärandemålen.