Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Det finns ett betryggande antal handledare i förhållande till antalet doktorander inom forskarutbildningen vid lärosätet som har föredömligt med tid avsatt för handledning och gemensamt arbete i projekt. Handledarna är aktiva forskare och miljön präglas av forskningsprogram som sker i samverkan mellan akademin och näringslivet. Självvärderingen och intervjuerna visar på en hög grad av interaktivitet och samverkan mellan doktorander och seniora forskare, samt mellan akademin och det omgivande samhället, inklusive industrin och internationella forskningsmiljöer.

Det finns en god formell struktur för forskarutbildningen med noggrann användning och kontroll av individuella studieplaner som borgar för måluppfyllelse och uppföljning av forskarutbildningen. Den här strukturen är särskilt viktig för att säkerställa att målen för kunskap, förståelse, färdighet och förmåga uppfylls, där målen för värderingsförmåga och förhållningssätt kräver mer av samverkan mellan handledare och doktorander. Sådan samverkan är också säkerställd genom organiseringen av forskarutbildningen på lärosätet.

Jämställdhet bedöms inte vara tillfredsställande. Medvetenhet om jämställdhet existerar, liksom insikten om att det finns mycket kvar att göra och vissa strategier utformade för detta. Jämställdhet verkar dock framför allt handla om en numerär balans, medan värderingar och kulturfrågor nämns i mindre utsträckning.

För uppföljning, åtgärder och återkoppling finns en god formell struktur, där den individuella studieplanen och den kompletterande målmatrisen har en framlyft roll. Bedömargruppen menar att det finns utrymme för att tydliggöra handledarnas roll i uppföljning och återkoppling.

Doktoranderna har en god representation i samtliga formella organ på lärosätet och har full rösträtt i dessa, vilket borgar för en god möjlighet att ha inflytande på forskarutbildningen. De har möjlighet att ha inflytande både i den lokala forskarmiljön vid forskarutbildningen och centralt på lärosätet. I självvärderingen anges att studierektorn och forskningsadministratören tillsammans har regelbundna möten med doktoranderna inom forskarutbildningen, men att studierektorn inte har tillräcklig tid eller tillräckliga möjligheter att genomföra dessa, vilket bör ses över och åtgärdas.

Doktoranderna har en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Det är positivt att det finns en genomtänkt strategi för hur man säkerställer att industridoktoranderna involveras på institutionen. Att doktoranderna är utlyfta som en egen grupp i regelbundna medarbetarundersökningar bidrar också positivt till arbetsmiljön.

Samverkan med det omgivande samhället, särskilt med industrin, är en väl integrerad del av forskarutbildningen i produktionsteknik. Doktoranderna förbereds väl för framtida arbetsliv, både genom sina projekt där samverkan sker, genom kurser med industriella exempel och genom deltagande från företag. Vidare tillhandahålls karriärplanering, vilket ger ytterligare en styrka för förberedelse för fortsatt arbetsliv.