Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik.

Inledningsvis genomför doktoranderna i regel en bredare litteraturstudie ("state of the art"). Den allmänna studieplanen är generell och styr inte kursernas bredd, omfattning och innehåll, eftersom detta tvärvetenskapliga ämne har doktorander med mycket olika utbildningsbakgrunder. Därför får doktoranderna i uppdrag att leta fram kurser inom och utom institutionen som är relevanta och lämpliga för dem. Kursutbudet beskrivs som brett. Masterkurser kan tillgodoräknas som forskarutbildningskurser. Deltagande i nationella och internationella forskarskolor uppmuntras. Dessutom skräddarsys läskurser, som ofta blir individuella för doktoranderna. Det finns bara en övergripande obligatorisk introduktionskurs för nya doktorander vid lärosätet. En högskolepedagogisk introduktionskurs är obligatorisk för undervisande doktorander.

Detta innebär att det i hög grad vilar på handledarna att genom utformning, genomförande och examination säkerställa bred kunskap och förståelse inom ämnet inklusive dess vetenskapliga metodik. Detta hanteras genom nära samarbete, mycket handledning, systematik och aktiva samtal. Dessutom är den individuella studieplanen viktig för att dokumentera ställningstaganden. Metodfrågor diskuteras framför allt i samband med handledningstillfällena. Granskningen av de individuella studieplanerna visar att kurser om 60 hp ska tas för doktorsexamen, och att doktoranderna har en bredd i sina kurser med flera metod- och vetenskapsteoretiska kurser. Däremot kan doktoranderna genomföra sin utbildning utan kurser inom vetenskapsteori och vetenskapliga metoder. Bedömargruppen rekommenderar därför att göra sådana kurser obligatoriska samt därigenom säkerställa måluppfyllelsen inom vetenskapsteori och vetenskapliga metoder, även för licentiatexamen.

Examinationen, oftast genomförd av huvudhandledaren, beskrivs som en bedömning av måluppfyllelse gentemot den allmänna studieplanens lärandemål. Kravnivån är möjligen inte systematisk enligt handledarna, men man gör sitt bästa genom att handledare diskuterar med varandra och detta kalibreras vid årliga formella studieplansmöten med prefekten. Licentiatuppsatsen examineras av en diskussionsledare som kommer från institutionen, men från annat ämne än rehabiliteringsteknik.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Förmågan att planera och med adekvata metoder bedriva forskning beskrivs i självvärderingen som integrerad i forskarutbildningen. Det vanliga arbetet i forskningsprojekt för doktoranderna innebär att tidsramar är en naturlig del. Även undervisning, seminarier, konferenser, publicering av vetenskapliga artiklar och handledning innebär arbete inom givna tidsramar.

Kommunikation med vetenskapssamhället och med samhället i övrigt övas genom att presentation av resultat är en del av många kurser, seminarier och konferenser. Det är obligatoriskt att delta i seminarier och konferenser. Kommunikation med vetenskapssamhället kan även ske vid peer review av doktorandens artiklar, även om detta inte är ett krav i den allmänna studieplanen. I forskningsprojekten ingår som en naturlig del att muntligt och skriftligt kommunicera med olika icke-vetenskapliga aktörer, och doktoranderna får också öva upp sin förmåga att skriva populärvetenskapligt i dessa sammanhang. Många möjligheter finns till kontakter med samhället i övrigt, bl.a. vid ett årligt öppet hus-arrangemang "Certec informerar" med cirka 300-500 deltagare, där doktorander förväntas delta. Dessutom skriver doktoranderna en obligatorisk populärvetenskaplig sammanfattning i avhandlingen. Därmed säkras förutsättningar för att bidra till samhällets utveckling.

Doktoranderna får förutsättningar för att stödja andras lärande när de deltar i undervisningen, och för det krävs en pedagogisk kurs. De som inte undervisar skriver t.ex. debattartiklar och deltar i "Certec informerar". En diskussion om lärande och undervisning förs vid avdelningsmöten.

Intervjuerna bekräftar den beskrivning som ges i självvärderingen av den här kunskapsformen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Av underlagen framgår att intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet säkerställs genom handledning, uppmuntran till kritisk reflektion, presentationer och diskussioner vid interna seminarier och externa konferenser. Intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet säkerställs vidare genom att doktoranderna om möjligt deltar i forskningsansökningar för att få kunskap om forskningsdesign. En ökad grad av självständighet krävs av doktoranden längs forskarutbildningen, särskilt efter licentiatexamen. Redan före licentiatexamen ska doktoranden ha presenterat sin forskning på en konferens för att visa på självständighet.

Förmågan att göra forskningsetiska bedömningar säkerställs genom att i princip samtliga doktorander deltar, men med olika grad av deltagande, i skrivande av de etikansökningar som samtliga projekt medför. Däremot kan etik innebära bredare frågor än dem som hanteras i en etikansökan. En kontinuerlig diskussion om etiska frågor förs i forskningsgruppen. Det förs även diskussioner med arbetslivsrepresentanter i referensgrupper i forskningsprojekten om forskningsetik, vilket gör att bedömargruppen ser sättet att säkerställa den forskningsetiska förmågan sammantaget som tillfredsställande. Bedömargruppen rekommenderar att en etikkurs görs obligatorisk, något som redan har diskuterats i kollegiet, för att säkerställa bredden och den systematiska tillämpningen för samtliga doktorander, samt även säkerställa måluppfyllelsen till licentiatexamen.

Bedömargruppens intryck är att vetenskapens möjligheter och begränsningar samt dess roll i samhället är föremål för en levande diskussion i forskningsgruppen. Seminarier om forskningens roll i samhället genomförs vid avdelningen. Doktoranderna uppmuntras till kritisk reflektion och granskning av vetenskapssyn, metodik och kunskapsteoretiska perspektiv.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Självvärderingen lyfter fram en stor aktivitet och en hög medvetenhet om jämställdhet vid avdelningen och i forskningsämnet rehabiliteringsteknik. Ett av Certecs huvudteman är "Universal Design". Inte enbart kön behandlas då, utan även ålder, funktionsförmåga och sociokulturell bakgrund. Inkludering och mångfald är alltså centralt i ämnet. En aktiv diskussion om jämställdhet och likabehandling förs så att doktoranderna får kunskaper om normer och attityder, vilket bekräftades vid intervjuerna. Inom doktorandgruppen finns det tre kvinnor, men av de tidigare tolv doktoranderna var åtta män. Bland de seniora forskarna på Certec är tre män och tre kvinnor, så det finns en balans mellan könen på avdelningen. Det finns en övergripande policy om jämställdhet vid lärosätet, samt en handlingsplan och en organisation inom lärosätet.

Vid institutionen finns en arbetsgrupp för JäLM (jämställdhet, likabehandling och mångfald) och en doktorandrepresentant ingår i gruppen. Ett av målen är att ha en jämn könssammansättning inom alla personalkategorier och ämnen, vilket kan visas vid rekrytering. I betygsnämnder ska det finnas ledamöter av båda könen och minst en ledamot ska ha samma kön som respondenten. Det är viktigt att säkerställa att lika många manliga och kvinnliga gästföreläsare förekommer. En reflektion över genusaspekter görs vid ansökningar.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Institutionen har tagit fram tydliga processer och riktlinjer för forskarutbildningsprocessen och för fastställandet av de individuella studieplanerna. Om processer inte följs eller målen inte nås dokumenteras alla avvikelser i den individuella studieplanen, som är nyckeldokumentet, och uppföljningen av utbildningen sker vid handledningsmötena och den årliga revideringen av studieplanen. Uppföljning av utbildningens genomförande görs individuellt löpande under kurser, i regelbundna handledningsmöten och vid medarbetarsamtal.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Uppföljning av avhandlingsarbetet inför disputationen har en tydlig processbeskrivning. Ett förseminarium och ett slutseminarium med en extern opponent används som regel, för att följa upp och hitta åtgärder för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av avhandlingen. Detta är inte obligatoriskt men rekommenderat. Den allmänna studieplanen ger skarpa och tydliga krav på doktorsavhandlingens omfattning och innehåll (sammanläggningsavhandlingar baserade på minst fyra artiklar rekommenderas, vetenskapligt granskade av externa bedömare, varav tre artiklar ska vara accepterade före disputation) samt slutseminarium före disputation. Alternativt tillåts monografier med mitt-, trekvarts- och slutseminarium före disputation. Licentiatexamen rekommenderas, men dess omfattning och innehåll är inte lika väl beskrivna.

I de individuella studieplanerna görs systematiska uppföljningar av respektive examensmål, framför allt mot slutet av doktorandtiden. Huvudhandledaren ansvarar för detta, i dialog med biträdande handledare. Studieplanerna är tydligt kumulativa och bedömargruppen ser hanteringen av individuella studieplaner som föredömlig. Nettostudietiden är i snitt 4,4 år, vilket är längre än snittet på lärosätet och något längre än ämnet som helhet på nationell nivå.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömningen är att måluppfyllelsen inom kunskapsformen kunskap och förståelse säkerställs genom dialog, flexibilitet och dokumentation i den individuella studieplanen, trots avsaknaden av obligatoriska kurser. Bedömargruppen rekommenderar ändå obligatoriska kurser i vetenskaplig metod och teori.

När det gäller färdighet och förmåga menar bedömargruppen att forskarutbildningen visar på goda och systematiska arbetssätt, bland annat genom doktorandernas projektdeltagande, vilket borgar för tidhållning och dialog med många grupper. Kommunikation med vetenskapssamhället och samhället i övrigt är vanliga inslag.

Värderingsförmåga och förhållningssätt ingår på ett relevant sätt i forskarutbildningen, men bedömargruppen rekommenderar att införa en obligatorisk etikkurs. En levande diskussion förs i forskningsgruppen.

Jämställdhet bedöms fungera på ett adekvat sätt, med stor aktivitet och en hög medvetenhet. Ett huvudtema för forskarutbildningen (Universal Design) omfattar alla former av jämställdhet.

För uppföljning, åtgärder och återkoppling vill bedömargruppen framhålla den utmärkta hanteringen av de individuella studieplanerna, som systematiskt och kumulativt visar på doktorandens måluppfyllelse. Dessutom finns tydliga processer och riktlinjer framtagna.