Doktorandperspektiv

Doktoranden ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

Doktoranderna har läst och tagit del av självvärderingen. Doktorandrepresentation finns i ämneskollegiet, institutionsrådet och handledarkollegiet. Doktoranderna deltar i diskussionen vid antagning av nya doktorander, men inte i bedömningen. Arbetsmiljöfrågor tas också upp av handledarkollegiet. När det gäller seminarier och vissa kurser har doktoranderna i allt högre grad blivit delaktiga i planering och utformning, bland annat efter en utvärdering av doktorandföreningen 2016. Cirka hälften av doktoranderna ansåg då att seminariets pedagogiska ledning inte var tillfredsställande. Ett resultat blev kursen i Litteraturvetenskaplig teori i praktik, som utvecklas i samarbete med doktoranderna. Tilldelade expensmedel på 10 000 kronor per år, sammanlagt 40 000 för hela utbildningen, ger möjlighet att delta i konferenser och kurser utanför lärosätet. Möten mellan handledare och doktorander dokumenteras kontinuerligt i den individuella studieplanen. Undervisning erbjuds till samtliga doktorander och studierektor skickar ut en intresseanmälan varje termin. Vid intervjuerna kom också fram att doktoranderna tagit initiativ till en doktorandledd kvällskurs om intersektionalitet.

Utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranden.

Vid institutionen finns en doktorandförening som tilldelas upp till 20 000 kronor per år, enligt verksamhetsplanen för 2018, för studiesocial verksamhet. Föreningen är gemensam för alla ämnen inom institutionen. Doktoranderna har under ett ombyggnadsarbete när institutionen splittrats på olika arbetsplatser varit samlande i ett eget hus fem minuter från institutionens centrum. Den nuvarande doktorandpopulationen har haft betydande problem med sjukskrivningar som delvis haft en koppling till den påfrestande fysiska arbetsmiljön under det omfattande ombyggnadsarbetet av institutionens lokaler.

Arbetet med miljön utgår enligt självvärderingen från doktorandernas syn på arbetssituationen, där också frågor om stress och arbetsbelastning ska vägas in. Genom doktorandernas utvecklingssamtal med viceprefekten finns möjlighet att ge synpunkter på den fysiska och psykosociala miljön. Men vid intervjuerna framkom också önskemål om en tydligare struktur för dessa samtal, exempelvis med frågor som ges i förväg och som kan förberedas.

Ämnesmässigt erbjuds flera seminariemiljöer med olika inriktningar, både genom institutionens högre seminarium, seminarier på institutionen som helhet och inom ämnet litteraturvetenskap. Bara ett handledarbyte har enligt självvärderingen skett under de senaste tio åren, vilket bekräftades under intervjuerna. Det är ett förhållande som allmänt sett visar att det råder goda förhållanden mellan handledare och doktorander. Även detta bekräftades under intervjuerna.

Doktorandperspektiv

Tillfredsställande

Doktoranderna har fått allt större möjlighet att ta en aktiv roll i utbildningens utformning och genomförande. Det finns doktorandrepresentation i ämneskollegiet, institutionsrådet och handledarkollegiet. Arbetsmiljöfrågor diskuteras kontinuerligt på handledarkollegiet. En utvärdering av doktorandföreningen om seminariernas styrning har på ett positivt sätt gett direkta resultat i form av en kurs. Expensmedel möjliggör deltagande i konferenser och kurser nationellt och internationellt. Sjukskrivningstalen bland doktoranderna har varit höga, och doktorandernas arbetsmiljö och stresshantering förblir mycket viktiga utvecklingsfrågor för ämnet och institutionen.