Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik.

Av utbildningens 60 kurspoäng avser 27,5 poäng obligatoriska kurser. Här ingår litterär/humanvetenskaplig teori, 7,5 högskolepoäng som är fakultetsövergripande, kurs i litteraturhistorisk fördjupning, sammanlagt 15 högskolepoäng och en högskolepedagogisk kurs på 5 högskolepoäng. Kurserna i teori och litteraturhistorisk fördjupning kan bytas ut mot likvärdiga kurser vid andra lärosäten. En alternativ kurs i litteraturvetenskaplig teori i praktik har tillkommit efter doktorandernas önskemål, men hittills har bara en doktorand examinerats. Kursen är under utveckling, vilket också intervjuerna bekräftade. Kursplanerna är klart utformade och flera har tydlig inriktning på skrivande och publicering. De valfria kurserna utgör alltså den största delen av kursdelen och bedömargruppen menar också att flexibilitet och kursanpassning till doktorandens behov är grundläggande. Även om frågan om obligatorium inom en forskarutbildning är komplicerad och varierar mellan lärosäten och eventuella profilområden, finner bedömargruppen viljan att hålla fast vid en litteraturhistorisk grund på kursbasis mycket välmotiverad. Det skapar möjligheter till breddning inom ämnet både teoretiskt och metodiskt, och ger historiska överblickar som är till gagn för forskarutbildningens och miljöns kvalitet som helhet. De kurser som getts inom ramen för Nationella rådet för forskarutbildningen i litteraturvetenskap med litteraturvetenskap i Göteborg som arrangör har också haft en historisk inriktning, till exempel Perspektiv på antiken, 7,5 högskolepoäng och Författaren i litteraturhistorien, 7,5 högskolepoäng. Doktorandernas deltagande i dessa kurser garanteras enligt självvärderingen genom de medel som doktoranderna har rätt till, 40 000 kronor under hela utbildningen.

Den mångskiftande seminarieverksamheten vid institutionen bidrar till att få bred kunskap inom ämnet i kombination med framläggningsseminariet, där doktoranderna presenterar avhandlingsavsnitt och kommenterar varandras manus. Den forskningssamverkan som utvecklats inom ämnet bör ha bidragit till att flera doktorander deltagit i konferenser. Samtliga doktorander har haft möjlighet till att undervisa, vilket redovisas i de individuella studieplanerna. En mittavstämning av progressionen inom utbildningen har nyligen införts, men proceduren är så pass nyligen införd att den ännu är oprövad. Avstämningen kommer att göras efter två år på grundval av avhandlingsavsnitt, genomgångna kurser, seminariedeltagande och redovisningen i den individuella studieplanen. Vid denna protokollförda avstämning deltar förutom handledare och doktorand, forskningskoordinator, viceprefekt och ytterligare en lärare. Vid slutseminariet när avhandlingsmanuskriptet ventileras medverkar minst en extern opponent.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Examensmålen för färdighet och förmåga säkras genom doktorandkurser och seminariediskussioner inom det högre seminariet på institutionen, olika seminarieserier samt det särskilda framläggningsseminariet för doktorander i ämnet. Genom diskussioner av avhandlingsavsnitt och presentationer på seminarier stödjer man varandras lärande. Flera kurser är också inriktade på presentation, skrivande och publicering, som Litteraturvetenskaplig teori i praktik. Det finns också en kurs på avancerad nivå i vetenskaplig publicering vid institutionen. Den nya teori- och metodkurs som är under utveckling kommer att integreras med seminarieverksamheten. Två fakultetsgemensamma kurser, Retorik i vetenskapen och Statistik för humanister, har getts vårterminen 2018. Under 2019 tillkommer en möjlighet att gå en kurs i akademiskt skrivande på fakultetsnivå. Flera doktorander har gästforskat på utländska lärosäten och doktorander uppmuntras att delta i internationella konferenser samt till publicering i vetenskapliga forum. Doktoranderna uppvisar ett varierande antal publikationer, men det bör ses i förhållande till det stadium av avhandlingsarbetet som doktoranden befinner sig i. Sammantaget visar detta hur doktoranderna kontinuerligt presenterar och diskuterar sin och andras forskning. Samtliga doktorander erbjuds också undervisning.

Mittavstämningen är ett medel att säkra progressionen inför uppfyllandet av examensmålen, liksom slutseminariet. Doktorandernas progression dokumenteras i den individuella studieplanen och följs upp av handledarkollegiet. Självvärderingen uppmärksammar också hur fördelningen av handledningstid lett till att hela handledarresursen använts innan avhandlingen är klar, beroende på olika aktivitetsgrad och tidsintervall. I institutionens verksamhetsplan för 2018 ingår därför uppgiften att skapa en systematik för planering av handledningstiden, till exempel genom fördelning enligt schablon och i relation till doktorandens aktivitetsgrad. Resonemanget hänger ihop med det faktum att få doktorander blir klara inom tidsramen på fyra år, den så kallade nettostudietiden. Bedömargruppen ser det som positivt att detta problem, som också finns på nationell nivå, lyfts fram i självvärderingen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Från 2019 har doktoranderna möjlighet att välja en kurs med namnet Etik för humanister som ligger på fakultetsnivå, något som bedömargruppen ser som positivt. Genomgripande mål för de obligatoriska kurserna är att utveckla doktorandens förmåga till självständighet och kritisk blick, vilket i sig inbegriper förmåga till forskningsetiska bedömningar samt insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Enligt kursplanerna ska doktoranden också kunna ventilera, problematisera och utvärdera olika synsätt inom ämnesområdet och den praktiken får också tillfälle att utvecklas genom den livliga verksamheten på de olika typer av seminarier som ges vid institutionen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Ambitionen inom institutionen är att genomföra ett systematiskt jämställdhetsarbete genom exempelvis genomgångar av kursuppläggning och kurslitteratur. Ansvaret vilar på viceprefekten och griper över samtliga ämnen. Den starka tradition av genusteoretisk forskning som finns inom ämnet har medverkat till att jämställdhetsperspektiv förankrats i både forskarutbildningskurser och på seminarier. Handledarkollegiets genusteoretiska kompetens avspeglas i publikationsförteckningen och det finns avhandlingsprojekt som inkluderar genusperspektiv. Inslag av genusforskning kan ingå i olika kurser, till exempel vid fokus på metod, teori och litteraturhistorieskrivning. Perspektiv på jämställdhet ska överlag uppmärksammas vid val av kurslitteratur.

Den handlingsplan för jämställdhet och likabehandling som gäller vid institutionen är fastställd 2015. Arbetet för att skapa jämställdhet har uppenbarligen varit framgångsrikt såtillvida att ämnets verksamhet numera inte är mansdominerad. Balansen mellan kvinnor och män inom handledarkåren är en tydlig markör. Hälften av huvudhandledarna inom forskarutbildningen i litteraturvetenskap är kvinnor och hälften är män. Kvinnor dominerar däremot nästan totalt inom gruppen biträdande handledare, nio kvinnor och en man. Doktoranders ämnesval och preferenser spelar naturligt in vid val och utseende av handledare, och vid intervjuerna framgick det också att det tidigare varit en övervikt för kvinnliga professorer och att det biträdande handledarskapet kan ses som en form av inskolning. Bedömargruppen vill ändå uppmuntra till reflektion över könsfördelningen och dess betydelse för doktoranderna inom forskarutbildningen, också i ett perspektiv framåt. Kvinnor är också i dominans bland doktoranderna (80 procent), en tendens som märks på flera lärosäten inom landet. På sikt hoppas man inom ämnet på att siffrorna förändras mot en jämnare fördelning genom att fem doktorander, fyra kvinnor och en man, avser att disputera under kommande år. Självvärderingen understryker att institutionen fortsättningsvis kommer att bevaka jämställdhets- och likvärdighetsfrågor vid antagning av doktorander, vilket bekräftades under intervjuerna. Att högskoleförordningen inte tillåter att jämställdhetsaspekter beaktas vid antagningen är man väl medveten om, liksom att en doktorandpopulation snabbt kan förändras.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den individuella studieplanen som uppdateras varje år fungerar som verktyg för överblick och uppföljning av doktorandens progression inom utbildningen. Utvecklingen av en webbaserad version av den individuella studieplanen verkar lovande, men den fungerar ännu inte som den ska.

Kursvärderingar görs genom samtal med examinatorn som vidarebefordrar resultatet till lärare och handledarkollegium. Bedömargruppen ser det som positivt att utbildningens innehåll kontinuerligt ventileras genom dialog och samtal, men en skriftlig värdering kunde vara värd att pröva som jämförelse. Handledarkollegiet där doktorandernas arbeten och progression ventileras fungerar som en uppföljande kontrollstation. Genom den protokollförda mittavstämning som kommer att införas sker en återkoppling till doktoranderna och handledarna ifråga om arbetet och för att åtgärda dess eventuella brister. Vid slutseminariet anlitas vanligen två opponenter, varav en extern, och därmed får innehåll, utformning och genomförande av avhandlingen en särskild granskning. Det finns inga särskilda rutiner för en formaliserad granskning efter slutseminariet och vid intervjuerna framkom att det inte övervägs för närvarande.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

En nyligen införd mittavstämning som genomförs med en grupp forskningsansvariga tillsammans med handledare och doktorander fungerar som en kontrollstation av utbildningens progression. Vid slutseminariet anlitas en extern opponent för granskning av utformning och genomförande av avhandlingen. Bedömargruppen konstaterar efter att ha tagit del av statistik över genomströmningen i utbildningen att lärosätet inte avviker från andra utbildningar inom litteraturvetenskap i Sverige när det gäller detta.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Av utbildningens 60 kurspoäng avser 27,5 poäng obligatoriska kurser. Här ingår litterär/humanvetenskaplig teori, 7,5 högskolepoäng som är fakultetsövergripande, kurs i litteraturhistorisk fördjupning, sammanlagt 15 högskolepoäng och en högskolepedagogisk kurs på 5 högskolepoäng. Det skapar möjligheter till breddning och uppfyllande av examensmålen gällande bred kunskap och förståelse inom ämnet både teoretiskt och metodiskt, och ger historiska överblickar som är till gagn för forskarutbildningens och miljöns kvalitet som helhet.

Examensmålen för färdighet och förmåga säkras genom doktorandkurser och seminariediskussioner inom det högre seminariet på institutionen, olika seminarieserier samt det särskilda framläggningsseminariet för doktorander i ämnet. Genom diskussioner av avhandlingsavsnitt och presentationer på seminarier stödjer man varandras lärande. Flera kurser är också inriktade på presentation, skrivande och publicering, som Litteraturvetenskaplig teori i praktik

Från 2019 har doktoranderna möjlighet att välja en kurs med namnet Etik för humanister som ligger på fakultetsnivå, något som bedömargruppen ser som positivt. Genomgripande mål för de obligatoriska kurserna är att utveckla doktorandens förmåga till självständighet och kritisk blick, vilket i sig inbegriper förmåga till forskningsetiska bedömningar.

Den starka tradition av genusteoretisk forskning som finns inom ämnet, exempelvis inom handledarkollektivet, har medverkat till att jämställdhetsperspektivet förankrats i forskarutbildningskurser som till exempel berör metod, teori och litteraturhistorieskrivning samt på seminarier.

Den individuella studieplanen uppdateras varje år och fungerar som ett instrumentellt verktyg för både överblick och kontinuerlig uppföljning av hur utbildningen genomförs. En nyligen införd mittavstämning som genomförs med en grupp forskningsansvariga tillsammans med handledare och doktorander fungerar som en kontrollstation av utbildningens progression. Vid slutseminariet anlitas en extern opponent för granskning av utformning och genomförande av avhandlingen.