Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Miljön består av en professor, sex tillsvidareanställda lektorer, varav två med docentkompetens, och en med mångårig erfarenhet av forskarutbildning. Därtill kommer två disputerade vikarier och en adjunkt. Antalet doktorander är tre (två kvinnor, en man), och antalet handledare är i relation till den mycket blygsamma doktorandpopulationen följaktligen mer än tillräckligt. Sammantaget har handledarkollegiet stor forskningsmässig kompetens, och har i kompetenshänseende också en påtaglig bredd. Av publikationsförteckningen framgår att samtliga handledare är aktiva forskare, och samtliga har dessutom genomgått handledarutbildning. Det nämns också i underlaget att handledaren erbjuder doktoranden förbindelse till upparbetade nationella och internationella forskningsnätverk. Positivt med detta är att den begränsade doktorandmiljön vidgas. Det uppges vidare att gemensamt fokus för forskningen och forskarutbildningen inom litteraturvetenskap i Karlstad är "gränsöverskridande", ett begrepp som bedömargruppen anser kan uppfattas som något för abstrakt som en beteckning på ett gemensamt teoretiskt eller tematiskt perspektiv.

Det bör samtidigt påpekas att de tre nuvarande doktoranderna alla har samma person, ämnets professor, som huvudhandledare, vilket gör att man kan fråga sig om kollegiets nominella kompetens utnyttjas optimalt. Från lärosätets sida motiveras detta med att doktoranderna ska ha en professor som huvudhandledare. Det betonas att man inom handledarkollegiet lägger vikt vid att handledarnas forskningskompetens ska matcha doktorandernas forskningsämnen, något som i första hand ändå förefaller tillgodoses genom valet av biträdande handledare.

Handledarkollegiet har tillgång till forskning och kompetensutveckling i tjänsten. Genom rekryteringar har kollegiet förnyats, och det finns därför anledning att anta att nuvarande kompetenssituation kommer att bibehållas under överskådlig tid. Två lektorer närmar sig pension, men miljön är förberedd på detta genom nyanställningar.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen i den aktuella miljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Ämnet är litet, men samarbetar nära med engelska - både den litteraturvetenskapliga och den lingvistiska inriktningen. Att detta innebär rika möjligheter för doktoranderna inom litteraturvetenskap att öva sig i engelsk språkförståelse och språkpraktik kan ses som en utbildningsmässig resurs.

Vid institutionen finns ett seminarium för alla institutionens doktorander. Ett annat viktigt sammanhang för ämnets doktorander är ett så kallat excellenskluster för kulturvetenskaplig forskning förkortat KuFo. Detta excellenskluster har finansiering i nuvarande form fram till 2019, men lärosätets ledning har för avsikt att fortsatt stödja miljön i någon form även i framtiden. Vid lärosätet finns också en livaktig utbildningsvetenskaplig forskning, som är särskilt relevant för den doktorand som har litteraturdidaktisk inriktning. Vidare ingår ämnet i det nationella samarbetet inom ramen för Nationella rådet för forskarutbildning i litteraturvetenskap, och doktoranderna deltar i de kurser som arrangeras inom detta sammanhang. Av självvärderingen framgår att doktorandseminariet ibland är för sparsamt besökt för att ge doktoranderna adekvat feedback på avhandlingsarbetet, vilket i sådana fall föranleder uppföljande diskussionsträffar med handledaren. Formuleringen kan synas antyda vissa problem med att upprätthålla den kritiska massan i seminariemiljön.

När det gäller samverkan med det omgivande samhället nationellt och internationellt, så är underlaget sparsmakat. Doktoranderna uppmuntras att besöka konferenser för att presentera sin forskning, och medel står till förfogande för detta ändamål. Lärosätets doktorander har dessutom genom sina handledares nätverk fått tillgång till rad internationella forskningsmiljöer där de haft möjlighet att ventilera sin forskning.

Enligt självvärderingen finns det både vetenskapliga och arbetsmiljömässiga fördelar med att doktorandpopulationen är liten; på det viset undviks en tendens till att doktoranderna isoleras i "doktorandrummet" och i stället med automatik integreras i den vetenskapliga miljön redan från första början. Här inställer sig naturligtvis frågan om inte också "doktorandrummet" kan ha sina fördelar, när det gäller att erbjuda doktoranderna egna ytor för den vetenskapliga utvecklingen. Bedömargruppens generella uppfattning är ändå att fördelarna överväger. Självvärderingen låter antyda att biblioteksresurserna inte är helt adekvata, men pekar samtidigt ut en medvetenhet om problem och möjligheter att avhjälpa det på ett betryggande sätt.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Miljön består av en professor, sex tillsvidareanställda lektorer, varav två med docentkompetens, och en med mångårig erfarenhet av forskarutbildning. Därtill kommer två disputerade vikarier och en adjunkt. Antalet doktorander är tre och antalet handledare är i relation till den blygsamma doktorandpopulationen följaktligen mer än tillräckligt.

Miljön är liten, men det finns ett strategiskt tänkande kring detta, bland annat inom olika samarbetsforum utom och inom lärosätet. Den vetenskapliga kompetensen i handledarkollegiet är hög, sett till såväl bredd som djup, men tas möjligtvis inte fullt ut till vara i den handledning som faktiskt erbjuds doktoranderna. Doktorandernas internationella verksamhet tillmäts stor betydelse vid bedömningen. Sammantaget gör detta att den vetenskapliga miljön anses hålla en tillfredsställande kvalitet. Möjligheten att långsiktigt bibehålla en rimlig storlek på doktorandgruppen framstår samtidigt som ett viktigt bevakningsområde, eftersom den i dag är i minsta laget.