Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet såväl inom som utanför akademin.

Forskarutbildningen förbereder i första hand för fortsatt arbete inom akademin, men enligt självvärderingen också inom andra delar av samhället. Självvärderingen pekar på att tidigare doktorander fått anställning på det egna lärosätet eller annat lärosäte som lektor, post doc m.m. Självvärderingen är inte särskilt konkret när det gäller hur ämnet förbereder doktoranden för en framtida karriär, utan formulerar det mera allmänt, särskilt när det gäller möjligheterna till en utomakademisk karriär. Detta ses som ett utvecklingsområde.

Alla doktorander uppmuntras att gå en högskolepedagogisk kurs. De erbjuds (men är inte tvingade att genomföra) institutionstjänstgöring, framför allt undervisning men även administrativa uppdrag, vilket de flesta tackar ja till. Det är å ena sidan positivt att doktoranderna erbjuds undervisning som ligger i nära anslutning till deras avhandlingsämnen, men å andra sidan får de inte en tillräcklig bredd genom att undervisa. Självvärderingen nämner alumnverksamhet som ett utvecklingsområde, något som bedömargruppen instämmer i.

Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande

Doktoranderna får särskilt genom undervisning och annan institutionstjänstgöring en beredskap för en kommande akademisk karriär. Tydliga strategier för att förbereda doktoranderna för ett arbete utanför akademin saknas och är ett utvecklingsområde.