Doktorandperspektiv

Doktoranden ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

I självvärderingen lyfts följande faktorer och rutiner fram som viktiga för att säkerställa att doktoranderna kan ha en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande: ett introduktionsseminarium som inleder varje termin, genomgången av den individuella studieplanen och årliga utvecklingssamtal. Därtill är doktoranderna representerade i organ som hanterar forskarutbildningsfrågor: ämnesrådet och det institutionsgemensamma doktorandrådet. Därmed säkras enligt självvärderingen doktorandernas inflytande även indirekt i institutionens, fakultetens och lärosätets övriga beredande och beslutande organ. Dock saknar doktoranderna representation i handledarkollegiet, något som inte vidare kommenteras eller motiveras i självvärderingen men som under intervjuerna motiveras med att det på dessa möten förekommer samtal om doktorandkolleger. Bedömargruppen anser att en doktorandrepresentant ändå kan övervägas; han eller hon kan ju lämna mötet när eventuella känsliga frågor behandlas. De forskarstuderande introduceras till forskarutbildningen genom en väl genomtänkt trestegsraket: en institutionsgemensam introduktionsdag där de får information om regelverk, arbetsplatsen, studiesociala och administrativa stödfunktioner och doktorandkåren; ett särskilt möte mellan studierektor och nyantagna doktorander; och ett möte mellan doktoranden och handledarna. Informationskanalerna förefaller fungera väl, och utöver de redan nämnda rutinerna finns relevant information tillgänglig via en lärplattform, innehållande bland annat "Lathund för forskarutbildningen" som är särskilt framtagen för institutionen. Doktoranderna har även inflytande över utbildningens innehåll, utöver det egna avhandlingsarbetet, till exempel genom att de kan konstruera individuella läskurser och komma med förslag på seminarieaktiviteter.

Utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranden.

Kvaliteten på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön säkerställs bland annat genom att man följer lärosätets centrala riktlinjer. Det handlar om tillgången till fysisk (och virtuell) arbetsplats, dator och olika typer av administrativt stöd. Alla doktorander har en egen arbetsplats och uppges få adekvat administrativt och annat stöd. Doktoranderna kan under perioder arbeta från annan plats om de vill. Företrädare för ämnet har identifierat ett problem med stressrelaterade sjukskrivningar, och att minska dessa beskrivs som ett viktigt utvecklingsområde. Ett antal åtgärder har redan vidtagits, däribland att problematiken lyfts under doktorand- och institutionsdagar. Dessutom gör man arbetsmiljöenkäter och nya doktorander får en extra resurs innan de börjar undervisa för första gången.

Doktoranden har rätt att byta handledare och det finns rutiner för detta. Målsättningen är att handledarbyten ska vara friktionsfria och alltid utgå från doktorandens bästa. Det är i första hand studierektors ansvar att säkerställa att doktorandens behov av handledning tillgodoses.

Doktorandperspektiv

Tillfredsställande

Doktoranderna förefaller ha goda möjligheter att påverka sin utbildning. Men den stora valfriheten när det gäller kursupplägg och var arbetet bedrivs kan också splittra miljön och minska den nödvändiga kritiska massan exempelvis vid seminarier. Den förhållandevis ringa graden av styrning kan i kombination med det stora utbudet av aktiviteter bidra till stress. Vidare menar bedömargruppen att en doktorandrepresentant i handledarkollegiet bör övervägas. I självvärderingen nämns flera konkreta exempel på hur man arbetat med att komma tillrätta med sjukskrivningsproblematiken, vilket bedömargruppen ser som positivt.