Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Antalet disputerade och tillsvidareanställda lärare i litteraturvetenskap uppgår till 19 personer. Av dessa är sex professorer, nio docenter och tre universitetslektorer. Därtill kommer en disputerad forskningssekreterare, fyra postdoktorer och en stiftelsefinansierad forskare. Vidare kommer en biträdande lektor att rekryteras. Miljön som helhet har ett stort antal aktiva handledare, närmare bestämt 28 stycken, som alla har genomgått utbildning för handledning på forskarnivå. Doktorandgruppen består av 19 aktiva doktorander, varav 14 har doktorandanställning. Övriga doktorander är finansierade via stipendier som efter två år (från 2019 efter ett år) övergår i doktorandanställning. För det aktuella ämnet använder lärosätet endast i begränsad omfattning externa handledare. Detta motiveras dels med att institutionens egna medarbetare behöver handledarerfarenhet, meritera sig och trygga återväxten, dels med att externa handledare inte på samma sätt blir integrerade i institutionens och miljöns verksamhet. Om det finns särskilda behov, och doktoranden så önskar, kan externa handledare dock engageras. Några doktorander har handledare från andra ämnen vid institutionen. Huvudhandledaren är alltid placerad vid det egna lärosätet.

Lärarkapaciteten står mer än väl i proportion till utbildningens omfattning, undervisning och examination, och det finns många aktiva (och potentiella) handledare. Spridningen vad gäller ålder och kön är god, och när det gäller uppdraget som huvudhandledare är den könsmässiga fördelningen helt jämn (sex kvinnor och fem män). Beredskap finns för både pensionsavgångar och eventuella handledarbyten. De verksamma huvudhandledarna har samtliga minst docentkompetens. Handledarna har garanterad forskningstid i tjänsten och därmed god möjlighet till kompetensutveckling och aktiv medverkan i vetenskapssamhället. Varje doktorand har rätt till två handledare (en del doktorander har tre) och får 80 timmars handledning per år vid heltidsstudier. Fördelningen av denna resurs dokumenteras i den individuella studieplanen.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen i den aktuella miljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Bredden och kvaliteten på handledarnas och lärarnas forskning är god. Miljön har särskilt profilerat sig inom tre fält: äldre litteratur, modernism och barn- och ungdomslitteratur. Estetiska och litteraturteoretiska frågor är framträdande. Handledarna har garanterad forskningstid i tjänsten och därmed god möjlighet till kompetensutveckling och aktiv medverkan i vetenskapssamhället. Lektorer har 30 procent forskningstid, befordrade professorer 40 procent och rekryterade professorer 50 procent. Den bifogade publikationslistan vittnar om ett produktivt kollegium med breda publiceringsstrategier. Man skriver monografier och artiklar på svenska och engelska (och i en del fall på tyska och franska), och man medverkar i nationella och internationella vetenskapliga tidskrifter av hög kvalitet, liksom i antologier och läromedel. Flera lärare har externa uppdrag och ingår exempelvis i olika typer av vetenskapliga beredningsgrupper eller samfund. Flera är också på olika sätt aktiva inom kulturlivet.

År 2015 initierade fakulteten den sexåriga satsningen "Litteraturforskning som ledande forskningsområde", vilket genererat höjda anslag och ökad möjlighet till internationalisering, bland annat genom inbjudningar av framstående internationella gästföreläsare och gästforskare. Doktoranderna inbjuds att delta i denna satsning; de får till exempel träffa inbjudna forskare och presentera och få respons på sitt avhandlingsarbete, eller delta i symposier, föreläsningar och workshoppar.

Doktorandernas delaktighet i forskningsmiljön och möjligheter till samverkan förefaller vara god. Institutionens forskare deltar i en stor mängd nationella och internationella nätverk, som doktoranderna ofta också kan få tillgång till. Det kan gälla nätverk i anslutning till något av miljöns profilområden, men också både bredare och mera specialiserade nätverk. Ett exempel på nätverkens betydelse som lyfts fram i självvärderingen är inom det barn- och ungdomslitterära området. Miljön har för närvarande bara två doktorander med denna inriktning, men genom medverkan i både nationella (till exempel Centrum för Barnkulturforskning) och internationella (till exempel International Research Society for Children’s Literature) nätverk får doktoranderna ingå i större sammanhang med rika möjligheter till utbyten och kontaktskapande. Inom forskningsmiljön samarbetar man också med andra ämnen på den egna institutionen (se nedan) och med litteraturvetare vid andra lärosäten. Flera doktorander har också varit kopplade till tvärvetenskapliga forskarskolor.

Enligt underlaget är seminarierna kärnan i forskarutbildningsmiljön. Det finns ett för ämnet gemensamt högre seminarium som är tänkt att utgöra en mötesplats för doktorander och seniora forskare och som sammanträder tre-fyra gånger per månad. På detta seminarium presenterar doktoranderna återkommande sitt avhandlingsarbete, ny vetenskaplig litteratur diskuteras, tematiska fördjupningar görs och särskilt inbjudna externa forskare presenterar pågående projekt. Ett utvecklingsområde som berörs i självvärderingen och även under intervjuerna är att de seniora forskarnas närvaro på det högre seminariet behöver stärkas. En diskussion om detta har förts, och olika strategier prövas. Utöver det högre seminariet finns flera andra seminarieserier i miljön, som doktoranderna också är välkomna att delta i: Barn- och ungdomslitteraturseminariet, Äldretextseminariet och det s.k. Tvärseminariet som vänder sig till alla ämnen på institutionen.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Ämnet har överlag en god forskarutbildningsmiljö med många välmeriterade handledare och en stor doktorandgrupp som dessutom ingår i ett tvärvetenskapligt sammanhang. Ämnets lärare och forskare är aktiva i vetenskapssamhället och ägnar sig åt ämnen och frågeställningar med både svensk och internationell räckvidd, och de publicerar sig också brett både nationellt och internationellt. Lärarkapaciteten står mer än väl i proportion till utbildningens omfattning, undervisning och examination, och det finns många aktiva (och potentiella) handledare. Ämnets forskare och handledare ingår i olika nationella och internationella nätverk som doktoranderna ofta också får tillgång till. Ett utvecklingsområde är att stärka de seniora forskarnas medverkan i det högre seminariet.