Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Lärosätets forskarutbildning i litteraturvetenskap är, av underlaget att döma, under uppbyggnad - ämnesmiljön växer och lärarkåren förnyas och föryngras. Ämnet har sju anställda lärare och forskare, varav två är professorer och tre är docenter. Av dessa fungerar tre som huvudhandledare. Därtill kommer två projektforskare. För närvarande finns tre doktorander i litteraturvetenskap, varav en i litteraturdidaktik. Miljön är liten, men med tanke på att nyanställningar pågår förefaller antalet handledare och lärare vara säkrat i relation till antalet doktorander, även på längre sikt.

Handledarnas meriter och kompetens förefaller vara adekvata med tanke på antalet doktorander och forskarutbildningens huvudsakliga inriktning mot tysk och östeuropeisk litteratur samt genus och dramatik. Sedan höstterminen 2018 får professorer motsvarande 20 procent forskning i tjänsten och lektorer 10 procent. Eventuell övrig forskningstid får sökas externt eller via Östersjöstiftelsen. Tid för kompetensutveckling avsätts inte. Självvärderingen visar att forskarhandledarnas kompetensutveckling kunde vara mer systematisk, och bedömargruppen vill uppmuntra till fortsatt utvecklingsarbete på området. Handledningsresurserna är förhållandevis väl tilltagna, 480 klocktimmar fördelade på hela utbildningstiden.

Både handledare och doktorander publicerar sig både nationellt och internationellt och deltar i diverse konferenser och nätverk. Flera forskare publicerar sig mycket på engelska och tyska, av den medsända publikationslistan att döma, medan ett par är mer inriktade på svenska författarskap och därmed också oftare publicerar sig på svenska.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen i den aktuella miljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Ämnet och därmed doktoranderna ingår i en större tvärvetenskaplig miljö i form av området kritisk kulturteori, tillsammans med estetik, filosofi, genusvetenskap, konstvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap samt ämnet den praktiska kunskapens teori. Inom området kritisk kulturteori bedrivs ämnesövergripande forskningssamarbeten, högre seminarier och doktorandkurser. Här finns totalt 28 doktorander. Flertalet ingår i den internationella forskarskolan Baltic and East European Graduate School (BEEGS) och tillbringar första året av forskarutbildningen på Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) där arbetsspråket är engelska, liksom inom kritisk kulturteori.

Mellan 2007 och 2016 disputerade fyra doktorander vid lärosätet men de examinerades vid Stockholms universitet eftersom Södertörns högskola fick eget examenstillstånd 2016. Den första egna antagningen skedde 2017. På ett sätt rör det sig alltså om en mycket ung miljö, men i praktiken har lärosätet bedrivit forskarutbildning inom litteraturvetenskap sedan början av 2000-talet. Enligt självvärderingen innebär det att det finns en väletablerad miljö och upparbetade rutiner.

Ämnet erbjuder doktoranderna en intressant profil och en internationell och mångvetenskaplig miljö. Doktoranderna uppmuntras särskilt att tillbringa forskningstid utomlands. Expensmedel om 10 000 kronor per år betalas ut till doktorander inom forskarskolan BEEGS, medan övriga doktorander får 6 500 kronor. Vissa medel går också att söka via ämnet.

På nationell nivå deltar handledare och doktorander i Nationella rådet för forskarutbildning i litteraturvetenskap (NRFL), som anordnar konferenser och litteraturhistoriska doktorandkurser. Samtidigt förblir små ämnesmiljöer särskild sårbara. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen identifierat är ytterligare utbyggnad av kontakter med litteraturvetenskapliga ämnesmiljöer, en eller flera, för t.ex. utbyte av erfarenheter och även av kurs- och seminarieinslag på forskarutbildningen.

Forskarhandledarkollegiet (FHK), som startade 2017, samlar alla verksamma och potentiella handledare och har arbetat fram anvisningar för handledare och doktoranders verksamhet och ansvar, samt riktlinjer för bland annat seminarier och valbara kurser. Av självvärderingen framgår att samtliga i det litteraturvetenskapliga kollegiet, även doktorander, agerar i kulturlivet som recensenter, redaktörer och föreläsare.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Antalet handledare och lärare förefaller vara tillräckligt i relation till antalet doktorander, särskilt med tanke på pågående nyanställningar. Handledarnas meriter och kompetens är också adekvata i relation till antalet doktorander och forskarutbildningens huvudsakliga profil.

Forskarutbildningsmiljön vid lärosätet framstår som intressant och dynamisk, och doktoranderna får tillgång till starka tvärvetenskapliga sammanhang med välmeriterade handledare. Samtidigt är små ämnesmiljöer särskild sårbara, så enligt bedömargruppen anser att ett utvecklingsområde är att ytterligare bygga ut kontakterna med en eller flera litteraturvetenskapliga ämnesmiljöer, för att t.ex. utbyta erfarenheter och även kurs- och seminarieinslag på forskarutbildningen.